Hon valde specialisering framför forskning

Sedan årsskiftet arbetar Anna Bogren som parodontolog vid specialistkliniken för parodontologi i Göteborg, efter drygt tre år på specialisttandvården vid Uddevalla sjukhus. Samtidigt fortsätter hon som studierektor för specialistutbildningen i Folktandvården Västra Götaland.

Nu arbetar hon halva tiden med egna patienter, 30 procent som klinisk handledare för blivande parodontologer och 20 procent som studierektor.
Anna har varit intresserad av tandläkaryrket sedan hon var liten.
– Jag berättade tydligen redan på förskolan att jag ville bli tandläkare – eller gruvarbetare, för jag tyckte det var spännande att borra, säger hon med ett skratt.
Yrket har hon gemensamt med flera familjemedlemmar. Hennes syster Maria Nygren är också tandläkare – och även syster­döttrarna Matilda och Amanda Nygren.
Redan första terminen på tandläkarutbildningen blev Anna Bogren intresserad av forskning.
Hon arbetade som amanuens på anatomen under studietiden, och några år efter examen forskade hon en tid hos Anders Linde, professor i oral biokemi.
– Jag jobbade med studier om bengeneration på råttor, men sedan kom jag in på specialistutbildningen i parodontologi och fick då göra ett svårt val mellan att fortsätta med min forskning hos Anders eller att påbörja ST-utbildningen. Det var inte enkelt, men jag är nöjd med beslutet eftersom jag trivs jättebra som parodontolog.

”För att bli parodontolog är det bra att har gedigen erfarenhet som allmäntandläkare för att kunna förstå helheten i behandlingen.”

Hon gillar parodontologi för att det är ett brett område som innefattar allt från basbiologi till behandlingsstrategier och operationstekniker.
– För att bli parodontolog är det bra att har gedigen erfarenhet som allmäntandläkare för att kunna förstå helheten i behandlingen. Du måste också vara bra på att få med patienten på tåget.
Hon blir entusiastisk när hon kommer in på de alltmer uppenbara sambanden mellan parodontologi och allmänhälsa.
– Det är ett forskningsfält som bara växer.

Specialistutbildning

En del av Anna Bogrens jobb är att vara studierektor för all specialistutbildning inom Folktandvården Västra Götaland. Hon är också en av sex studierektorer som ingår den centrala studierektorsgruppen – ett nätverk av studierektorer från olika regioner i Sverige.
Hon representerar västra regionen och är den enda parodontologen i gruppen, som samordnar utbildningsaktiviteter för ST-tandläkare och är ett stöd för klinikchefer, handledare och ST-tandläkare i relevanta frågor.
Sedan november förra året är Anna Bogren också ordförande i Svensk förening för parodontologi och implantologi. Hon efterträder Ann-Marie Roos Jansåker.
Vad innebär uppdraget?
– Mer arbete på fritiden, utbrister hon spontant, men tillägger snabbt att det också är hedrande och roligt att vara ordförande i föreningen.
Föreningen försöker förbättra samarbetet mellan parodontologerna i Sverige, och även mellan parodontologer och allmäntandläkare, andra specialister och tandhygienister.
– Vi jobbar med att få nya, unga kolleger att bli aktiva i föreningen. Bara parodontologer har rösträtt, men även allmäntandläkare och tandhygienister kan bli medlemmar, berättar hon.

Vårkurs om implantat

Föreningen försöker också få till stånd nationella forskningssamarbeten, multicenterstudier för kliniker. Styrelsen bygger även ut de internationella kontakterna.
Föreningen ordnar en del aktiviteter – till exempel en vårkurs på Göteborgs Tandläkare-Sällskap den 20 mars. Vårkursen handlar i år om implantat, komplikationer med implantat och benaugmentering.
– Kursen är öppen för alla tandläkare och hygienister, men middagen kvällen före är bara för medlemmar, som då får träffas och nätverka.

”Det hade förstås varit mycket roligare om vi hade sett en tydlig skillnad, men det blir inte alltid så i forskningen.”

Formellt ingår inte längre forskning i Anna Bogrens tjänst, men hon hoppas kunna ­hålla kontakt med forskarvärlden även i framtiden.
Som forskare var Anna mest aktiv när hon var doktorand och ett par år efter disputationen 2007. Avhandlingen handlade om olika förebyggande åtgärdsprogram för att förhindra parodontal sjukdom.
Hon undersökte bland annat om tandborstning med eltandborste och bakteriedödande triklosantandkräm spelade roll vid behandling av parodontal sjukdom hos vuxna patienter.
– Vi kom fram till att det går i stort sett lika bra att borsta med vanlig tandborste och vanlig tandkräm. Vi tittade också på om lokal behandling med antibiotika hjälpte, men det hade inte heller någon större effekt. Det hade förstås varit mycket roligare om vi hade sett en tydlig skillnad, men det blir inte alltid så i forskningen.
Janet Suslick