Annons

Annons

Hon vill att du vågar fråga

För Pernilla Juréus är det självklart att tandvården ska ställa frågor vid misstankar om våld i nära relationer. Det är en del av uppdraget, anser hon.

Alla som stiger in i Folktandvården Skånes nya hus i Lund förstår varför kontoret blivit en snackis och nominerats till Sveriges snyggaste ­kontor. ”Leende­centralen” är ljus och luftig. Möbelval och design – allt ser ut att vara genomtänkt in i minsta detalj. På tre plan ryms behandling, forskning, utbildning och administration. Som upplagt för samarbete och erfarenhetsutbyte. Supermodernt och funktionellt.

Pernilla Juréus
Ålder: 48 år.
Utbildning: Tandläkarexamen i Umeå 1996.
Yrke: Tandläkare, arbetade kliniskt på hel- eller deltid till 2013. Klinikchef, först i Mora, därefter i Landskrona och 2013–2018 i Bjärred. Från maj i år kvalitetschef på Folktandvården Skåne i Lund.
Familj: Man och två barn, Clara 15 och Calle 17 år.
Bor: Bjärred.
Fritid: Seglar och reser.
På nattduksbordet: Hinner bara läsa tunga strategiböcker i management för tillfället.
Senaste tandläkarbesök: Lagade ett hål och fick tänderna undersökta på Folktandvårdens klinik i Bjärred förra året.


Här träffar jag Pernilla Juréus, som är kvalitetschef för Folktandvården Skåne, en småregnig dag i början av oktober.
– Våra lokaler är unika för Sverige och även inter­nationellt sett, säger Pernilla stolt och visar runt.
Efter rundvandringen slår vi oss ner för att tala om hennes engagemang för att tandvården ska anmäla misstankar om våld i nära relationer. När det gäller barn finns en anmälningsskyldighet sedan länge. För fyra år sedan kom en föreskrift från Socialstyrelsen, Våld i nära relationer, SOSFS 2014:4, om att skyldigheten även ska omfatta vuxna.
Barn som far illa brukar upptäckas genom att de är märkbart försummade, berättar ­Pernilla Juréus. Det kan till exempel handla om svårt misskötta tänder eller att de uteblir från bokade tandläkarbesök vid upprepade tillfällen.
Men försummelsen kan också visa sig genom att barnet är påfallande smutsigt eller har tunna sommarskor mitt i vintern. Folktandvården gör orosanmälningar vid sådana iakttagelser.
– Vetenskapen säger att ett barn av tio är utsatt för våld. Det är många, säger Pernilla medan hon kontrollerar siffrorna på sin datorskärm.

Bland de första i landet

Bland vuxna omfattar våldet i nära relationer en av fyra kvinnor och en av fem män. Ofta hänger missförhållandena ihop och ger en oroande helhetsbild. Vanligast är att en man utsätter sin sambo, fru eller partner för våld, fysiskt eller psykiskt. Orsaken till att barn är försummade kan vara att våld förekommer mellan de vuxna i barnets närhet.
– Det som är nytt nu i Folktandvården Skåne är att vi lägger till de vuxna. Vi är bland de första i landet. Det har tagit tid, men det har nog varit nödvändigt, funderar hon.
Det har krävts förberedelser och efter­tanke. Innan utvidgningen till vuxna kunde genomföras i praktiken skulle föreskriften omsättas i vårdplaner, interna och lokala. Dessutom behövdes ett utbildningsmaterial och ett samlat forskningsunderlag.
I september genomgick Folktandvården Skånes alla klinik­chefer och kontaktpersoner en utbildning om hur misstankar om våld i nära relationer ska hanteras. ­Therese Kvist, forskare inom pedodonti och barns utsatthet för våld i relation till tandhälsa, anlitades, liksom Kunskapscentrum för barn­hälso­vård och socialtjänsten.

“Först och främst krävs mod. Och en vilja att se. Utbildning behövs också. Det finns tecken, men vi ser dem kanske inte.”

Pernilla höll själv i en genomgång om hur medarbetarna i Folktandvården Skåne ska arbeta med frågor om misstankar om våld i nära relationer.
– Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem och vi är en aktör som är outnyttjad i Sverige. Bara Folktandvården Skåne har en miljon besökare årligen.
Vad krävs då för att se och uttala sina misstankar om våldsutsatthet, kan man fråga sig.
– Först och främst krävs mod. Och en vilja att se. Utbildning behövs också. Det finns tecken, men vi ser dem kanske inte, säger Pernilla.

Den bakre triangeln

Tandvårdspersonalen måste lära sig att våga fråga. Sedan ska personalen dokumentera det som ligger inom tandvårdens kompetens­område.
– Vi har fått utbildning i att se tecknen på våld hos vuxna. Man brukar tala om ”den bakre triangeln” här, säger hon och visar med handen ett område bakom örat och på halsen.
Det kan hända att patienten anger orsaker till skador som är osannolika med tanke på hur och var skadorna är. Skador vid till exempel fall eller vid krock med en dörr ser vanligen ut på ett visst sätt. Då är det viktigt att ställa följdfrågor av typen ”Jag har svårt att se att skadan kan ha uppkommit så” eller ”Finns det ingen annan anledning till att du fått ett blåmärke där?”.

”Tänk om någon bara hade vågat fråga!”

Extrem tandvårdsrädsla kan vara kopplad till våldsutsatthet. En person kanske inte ens klarar av att ligga ner. I sådana fall är det motiverat att fråga varifrån rädslan för tandvården kommer.

En broschyr kan vara till hjälp i mötet med patienter.


– Vi kanske inte får ett svar första gången. Men enligt forskningen brukar våldsutsatta säga ”Tänk om någon bara hade vågat fråga!”. Därför tror jag inte att man ska vara så rädd för att ställa frågorna. Det behöver inte bli så stort: ”Hur har du det egentligen?”
Att fråga handlar om att visa medmänsklighet, anser Pernilla. Hon berättar att Folktandvården Skåne har tagit fram en folder, ”Därför frågar vi dig …”, som kan vara till hjälp. I den ges en kort förklaring till varför tandvården ställer frågor om våld och mående. Den innehåller även kontaktuppgifter till vart en utsatt person kan vända sig.

Förankra anmälningsskyldighet

På alla kliniker finns även en kontaktperson för barn som far illa. Denna har tillsammans med klinikchefen ansvar för att anmälnings­skyldigheten vid oro för våldsutsatthet förankras på klinikerna och blir en del av arbetet.
Personalen håller med om att den nya anmälningsskyldigheten är angelägen, men en del behöver ingjutas mod i för att våga fråga. Om två har ansvaret är sannolikheten större att frågan hålls vid liv, resonerar hon men poängterar att det inte är gjort i en handvändning att förändra ett arbetssätt. I den egna HR-avdelningens ansvarsområde ligger numera även att reagera när någon i personalen verkar vara utsatt för våld.
– När de här frågorna tas upp kommer de att väcka känslor. Det är så pass tunga frågor att de behöver smälta och landa. Och tas tag i igen.

Den Hippokratiska eden

Vi kommer in på vad det är som driver Pernilla att engagera sig mot våldsutsatthet. För en tandläkare ligger det i uppdraget att alltid följa den Hippokratiska eden om att aldrig skada, om möjligt bota, ofta lindra och alltid trösta. Det ingår i den egna kompetensen, men i uppdraget ligger även att hänvisa patienten till annan instans när det är motiverat.
Pernillas mamma är distriktsläkare och det var samtalen hemma som ledde till intresset för människan och biologin. Det finns inget mer komplext, säger hon.
– Det var många spännande samtal hemma när jag var ung. Det präglade mig, tror jag. Att se tecken och signaler, lägga ihop alla pusselbitar är ett litet detektivarbete som behövs för att hitta en rimlig förklaring till symtomen.

“Det är ditt ansvar att skapa det lugn och den miljö som krävs för att patienten ska känna sig trygg.”

Tandläkarutbildningen i Umeå ger hon högsta betyg.
– Jag kände mig redo när jag kom ut. Har inte ångrat en sekund att jag blev tandläkare.
Bemötandet är viktigt för den som vill vara en framgångsrik behandlare, understryker hon. Alla som kommer innanför dörren till behandlingen ska bli sedda, närvaro och fokus är nödvändigt.
– Det är en konst att kunna ställa om var trettionde minut eller vad det nu är. Det är ditt ansvar att skapa det lugn och den miljö som krävs för att patienten ska känna sig trygg.

Bara båten och vinden

För att hålla fokus på det väsentliga i jobbet behövs fritid och avkoppling.
– Sommartid seglar jag. Det är så skönt. Du har bara båten och vinden. Du måste vara fokuserad. Då tappar man det man hade med sig upp på båten, säger Pernilla och får något drömskt i blicken.
Att segla är ett sätt som Pernilla och hennes familj valt att resa på. Segling leder ofta till platser utanför turiststråken. I vinter bär det av till Martinique i Karibien för en tur i hyrd segelbåt.

Stor omställning

Just den här dagen ska den egna segelbåten, en Bavaria 32, i hemmahamnen i Vikhög tas upp. Sommaren är slut.
Samtalet landar åter i vardagen. Den här ­hösten är Pernilla upptagen med både jobb och studier. Hon går en executive MBA-utbildning (Master of Business Administration) vid ekonomihögskolan i Lund. När Folktandvården bolagi­serades 2014 blev det dags att upprätta affärs­planer, strategier och visioner.
– Jag är fostrad till tandläkare och har jobbat som klinikchef sedan 2005. Övergången från förvaltning till bolag var en stor omställning, en ny värld för mig. Jag kände att jag behövde lära mig mer.

Handlar om bemötande

Men jobbet har blivit roligare efter övergången, tycker hon. Konkurrensutsattheten har ökat handlingsfriheten. Det gäller att synas för att attrahera nya medarbetare och nya patienter.
– Vi måste så klart vara duktiga. Men mycket handlar om bemötande. Det har vi jobbat jättemycket med under de senaste åren.
Det gäller all kommunikation, före, under och efter ett besök, understryker Pernilla.

Upptäck mer