Annons

Annons

Med rösten som redskap

Med klinisk hypnos hjälper Jeanette Rindeskog sina ­patienter till avslappning. Men hennes arbetssätt handlar också mycket om att välja rätt ord i alla möten med patienter.

Solvarmt trä. Solen i ansiktet, och Mälarens vågskvalp. Jeanette Rindeskog lägger händerna mot sina kinder. Mjukt.
– Med suggestion kan man få patienten att känna att handen är tung och varm och när den förs upp till käken överförs känslan dit.
Miljön runt oss är som hämtad från ett avslappningsband. Vi befinner oss på Gröndals brygga i en plötslig sommarvärme i september. Uppför klippan och nedför Sjöbjörnsvägen ligger tandläkare Jeanette Rindeskogs klinik i ett rött tegelhus från 60-talet.

Klinisk hypnos

Här arbetar hon och tre anställda med verktyg som laser och digital skanning, men även med klinisk hypnos. Två moderna metoder och en betydligt äldre. De har dock minst en sak gemensamt: att minska obehag för patienten.
Jeanette Rindeskog använder hypnos framför allt med väldigt spända och oroliga patienter, för att få dem så pass avslappnade och lugna att det går att genomföra behandlingen. Men först ber hon om tillstånd.
– Jag säger kanske ”får jag visa hur du kan bli mer lugn”, ­eller ”jag ser att du är spänd, vill du att jag ska hjälpa dig”. Jag måste också vara lugn själv och signalera att patienten är i trygga händer.

“Som tandläkare är man en auktoritet, och behöver vara väldigt försiktig med vad man säger, för att inte skrämma.”

När oroliga och spända patienter kommer till mottagningen upplever Jeanette Rindeskog att de redan är i ett slags trans.
– Då framställer jag det vi ska göra positivt, men ärligt och ödmjukt. Sätter patienten i centrum: Varför är de här? Hos just mig? Hur jag kan hjälpa?
Men hon poängterar att det oftare handlar om att vara medveten om vilka ord man väljer och vilka signaler man sänder ut.
– Som tandläkare är man en auktoritet, och behöver vara väldigt försiktig med vad man säger, för att inte skrämma. Man behöver möta patienten där patienten är, och vara lyhörd.

Tala till det omedvetna

Hon berättar om hur avslappning kan hjälpa mot till exempel bruxism, tinnitus och bettfysproblem. Metaforer och positiva associationer, som ”känn att musklerna blir längre” ­eller ”före­ställ dig hur det skulle kännas att tappa hakan”, kan få spänningar att släppa.
– Det handlar om att bli så djupt avslappnad att man befinner sig i ett alternativt med­vetande­tillstånd där man kan tala till det omedvetna. Om vi kan nå detta för den som omedvetet pressar tänder kan vi lösa blockeringar.
För patienter med tandvårdsrädsla brukar hon föreslå djup avslappning med hypnos. Hon tillägger att hypnosen tar längre tid än själva behandlingen, men i den djupa avslappningen har hon till exempel kunnat dra ut visdomständer på väldigt rädda patienter.

Självhypnos

Patientens delaktighet är avgörande.
– Det är viktigt att komma ihåg är att hypnos alltid är självhypnos. Du kan inte göra något mot patientens vilja.
Hon poängterar att just ­detta är viktigt att förmedla till patienten vid djup hypnos:

  • Ingenting sker mot din vilja.
  • Du är med hela tiden.
  • Det är dina egna inre bilder vi använder, även om det är mina ord.

Holistiskt synsätt

Många patienter är numera vana vid den självsuggestion, trans och avslappning som används inom till exempel yoga, mindfulness och meditation. Jeanette Rindeskog upplever att det därmed också har blivit lättare att arbeta med hypnos.
– Hypnos är gammal kunskap, men i dag sätter vi nya ord på saker och använder hypnos i terapeutiska sammanhang.
Hon har alltid varit intresserad av det holistiska synsättet, att se hela människan och ta reda på vad som gör att vi mår bra. Hon gick sin ­första kurs i hypnos genom Sveriges Tandläkarförbund år 1999.

Legitimerade yrkesgrupper

Efter det gick hon grundutbildningen i klinisk hypnos, som anordnas av Svensk förening för klinisk hypnos, SFKH. Den riktar sig till flera legitimerade yrkes­grupper inom vården, från psykoterapeuter till fysio­tera­peuter och tandläkare.
– Jag tänkte ”hjälp vad har jag gett mig in på”, men insåg sedan att det är min lilla del jag ska kunna. Att hjälpa mina patienter att må bättre. Och under utbildningen fick jag ord på det jag alltid gjort. Det kändes jätte­kul.

Fobier och rädslor

Hon gick även en kurs hos en hypnotisör som drar mer åt estrad­hypnos.
– Det var som att kliva in i fiendens läger. Men det var intressant, han är duktig på fobier och rädslor. Man behöver lyssna på många för att lära sig.
Jeanette Rindeskog återkommer till att hypnos är ett område man behöver träna på och hitta sina egna ord och signaler. Det gäller också att vara intresserad av människan man har framför sig.
– Det går inte att bara läsa en text, utan det behöver kännas äkta för att bli trovärdigt. På det sättet är det inte en så lättill­gänglig metod, men det kan vara en snabb lösning för pati­enten.

Upptäck mer