Myndigheterna slår till mot fusket

När Försäkringskassan mätte andelen felaktiga utbetalningar av tandvårdsstöd 2016 blev resultatet 4–7 procent. 2017 hade siffran stigit till 6–8 procent räknat på hela tandvården. Inom den privata tandvården hade de fel­aktiga utbetalningarna ökat till 7–9,5 procent.
På Försäkringskassan kan man inte särskilja om felen beror på att de berörda tandläkarna har dåliga kunskaper, begår misstag eller fuskar medvetet.

– Vi vet alltså inte om missbruket av tandvårdssystemet har ökat, men vi har blivit effektivare när det gäller att hitta dem som gör fel, säger Linda Jakobsson, områdeschef för tandvårdsstöd.
En avsevärd del av de felaktiga utbetalningarna är kopplade till ett litet antal tandvårdskliniker som gör systematiska och omfattande fel. Det rör sig om stora summor och görs av allt att döma med avsikt. Det förstärker bilden av fusket inom tandvårdsbranschen: Det är få som fuskar, men några gör det å and­ra sidan mycket grovt.
Det finns flera aktuella exempel på grovt fusk. I maj i år dömdes tretton personer i Växjö tingsrätt för bland annat grovt bedrägeri och penningtvätt, efter att ha lurat till sig tandvårdsstöd i stor skala. Under fyra års tid begärde de och fick ut närmare fem miljoner kronor i tandvårdsstöd för åtgärder som i många fall aldrig utförts. ­Åtalet och de fällande domarna möjliggjordes tack vare ett omfattande utredningsarbete av Försäkringskassan.

Olegitimerad personal

Det förekommer att kliniker skapas med det huvudsakliga syftet att lura Försäkringskassan på tandvårdsstöd och ta in patientavgifter som aldrig redovisas till Skatteverket. Sveriges Radio sände i somras en dokumentär om en klinik i Sävsjö där olegitimerad personal utförde ingrepp som den ansvarige tandläkaren begärde tandvårdsstöd för, trots att han befann sig utomlands. När IVO gjorde en oanmäld inspektion på kliniken beslöt de att omedelbart stänga den.
Men de som ägnar sig åt att svindla till sig tandvårdsstöd får det allt svårare.
– Vi arbetar sedan ett par år tillbaka på ett nytt sätt och riktar större resurser mot vårdgivare som vi bedömer har stor risk för att använda systemet felaktigt, berättar Linda Jakobsson.

Avvikande mönster

Försäkringskassan har tagit fram ett antal indikatorer som bygger på analyser av vad som kan betraktas som normal verksamhet på en tandvårdsklinik. Vad hinner man göra inom en viss tid? Vad är en rimlig mängd av en viss åtgärd sett till tandvårdsbehovet i stort i landet? När mönstret avviker från det normala blir det en signal om att man bör granska en vård­givare mer noggrant.
Det nya arbetssättet har gett resultat. 2018 begärde Försäkringskassan tillbaka 20 miljoner kronor som utbetalats på felaktiga grunder. I år är återkraven redan uppe i 30 miljoner.
Försäkringskassan har också fått utökade sanktionsmöjlig­heter. Sedan 1 juli 2017 har de rätt att neka tandläkare anslutning till tandvårdsstödet om de kan se att de har misskött sig tidigare. Hittills har 15 personer nekats anslutning.

Avansluta tandläkare

Från 1 maj i år har de också rätt att avansluta tandläkare som missköter sig.
– Vi kommer att fatta beslut i flera sådana ärenden under hösten, säger Linda Jakobsson.
Försäkringskassan polis­anmäler tandläkare som upprepade gånger begärt utbetalning av tandvårdsstöd på felaktiga grunder, och som trots påstötningar inte har bättrat sig.
– I de fall där vi polisanmäler rör det sig om mycket höga belopp. Vi anmäler dem för bedrägeri, och antalet anmälningar har ökat under de senaste åren, berättar Linda Jakobsson.

Tipsar andra myndigheter

Försäkringskassan tipsar ibland andra myndigheter när de ser oegentligheter som de anser berör dem. Tipsen går framför allt till Skatteverket och IVO, och ibland även till Strålskyddsmyndig­heten och Läkemedelsverket. Information kan även gå den motsatta vägen; Skatteverket tipsar ibland Försäkringskassan om de ser något som kan misstänkas vara ett felaktigt användande av tandvårdsstödet.
Tidigare i år gjorde Skatteverket en granskning av privata tandvårdsgivare baserad på bland annat tips från Försäkringskassan och allmänheten. De startade 70 utredningar och i 55–60 av fallen ledde det till höjd skatt.

– Det rör sig om små företag men stora belopp, i genomsnitt en halv miljon kronor som de ska betala in i skatter och arbetsgivaravgifter, berättar Mikael Taaler, enhetschef på Skatte­verket.
De vanligaste felen i skatteredovisningen är oredovisade inkomster främst i form av patientavgifter, felaktiga avskrivningar av kundförluster samt otillåtna avdrag för privata kostnader i verksamheten. Även oredo­visa­de löner och förmåner förekommer. Skatte­verket bedömer att det ofta handlar om avsiktliga fel och i många fall gör myndigheten en brottsanmälan.

”Om Skatteverket och Försäkringskassan fick lov att utbyta mer utförlig information på ett enkelt sätt så skulle arbetet bli mycket lättare.”

I dag finns det en lagstiftning som säger att Skatteverket är skyldigt att meddela Försäkringskassan om de ser felaktiga utbetalningar av någon form av stöd eller bidrag. Lagen gäller dock bara privatpersoner, inte företag. Men det är en lagändring på gång. Om den nya lagen går igenom kommer den att börja gälla den 1 januari 2020, och då kommer Skatte­verket att vara skyldigt att meddela oegentlig­heter till Försäkrings­kassan även när det gäller företag.
Men om kampen mot de storfuskande tandläkarna ska bli riktigt effektiv krävs större förändringar.
– Om Skatteverket och Försäkringskassan fick lov att utbyta mer utförlig information på ett enkelt sätt så skulle arbetet bli mycket lättare, säger Mikael Taaler.