Annons

Annons

Ny lag om tillgänglighet på webben

En ny lag tvingar offentliga ak­törer att göra sina webbplatser mer tillgängliga, men delar av tandvården har hamnat på efterkälken.  ”Det är illa att många verkar ta tag i det här i sista stund”, säger Henrik Götesson, intressepolitisk handläggare på Synskadades Riksförbund.

För snart fyra år sedan krävde EU att medlemsstaterna inför textade länkar, syntolkade videoinspelningar och andra förbättringar på alla webbplatser i offentlig sektor. Den 23 september träder den nationella lag som bygger på EU-direktivet i kraft och den slår fast att samtliga webbplatser som drivs av regioner och andra myndigheter ska vara enkla att använda. Innehållet måste vara tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. ­Lagen gäller även privattandläkare och andra större privata aktörer i offentlig sektor.
Hur långt tandvården hunnit med tillgänglighetsarbetet skiljer sig en hel del, visar den kartläggning Tandläkartidningen har gjort.

Elin Lundborg

Elin Lundborg


– Vår webbplats har fortfarande många brister eftersom den är ganska gammal, säger Elin Lundborg, kommunikatör på Folktandvården Östergötland.
Före sommaren granskades tillgängligheten på Region Öster­götlands samtliga webbplatser, inklusive folktandvårdens. Med tillgänglighetsrapporten som grund kommer folktandvården ta tag i de brister som går att lösa på den nuvarande plattformen. Full tillgänglighet räknar Elin Lundborg med att webben får först när en ny webbplattform är på plats någon gång under våren nästa år. Just nu genomför regionen en upphandling av leverantörer som ska bygga den.
– En av kravställningarna är att vår och regionens övriga webbplatser ska konstrueras så att de uppfyller samtliga krav i tillgänglighetsdirektivet.

Tillgängliga pdf-dokument

Helen Samuelsson, informatör på Folktandvården Sörmland, sitter med i den grupp inom Region Sörmland som arbetar med tillgänglighetskraven.
– Det är ett fortlöpande arbete och vi satsar på några viktiga saker just nu, till exempel att skapa tillgängliga pdf-dokument. Men det finns saker vi inte kommer hinna klart med till den 23 september, säger Helen Samuelsson.
Alla som omfattas av lagen är skyldiga att på webbplatsen publicera ett tillgänglighets­ut­låtan­de där det framgår vad som återstår och en plan för när bristerna ska vara avhjälpta. Det måste också finnas en funktion där användarna kan påpeka brister och lämna förslag till förbättringar.

”När vi har markerat en dag och en tid i den digitala kalendern måste vi kunna få bekräftelse på att tiden verkligen är markerad.”

Synskadades Riksförbund har tryckt på för att stärka tillgängligheten på webben ända sedan EU-direktivet första gången diskuterades i början av 2000-­talet. Sedan december 2016 har det varit klart för myndigheter och andra offentliga aktörer att alla EU-länder ska få lagar som syftar till ökad digital tillgänglighet.

Henrik Götesson

Henrik Götesson


– Det är illa att många verkar ta tag i det här i sista stund. Av de samtal och mejl vi fått från bland annat regioner den senaste tiden tycks det ändå som att man börjar vakna och det är positivt, säger Henrik Götesson, intressepolitisk handläggare på förbundet.
För personer med synskada är det till exempel viktigt att bilder är beskrivna i text, att det är bra kontraster på webbsidan och att rubriker är markerade på ett sätt som gör att de är lätta att hitta.
– De bokningssystem tandvården använder måste fungera även för oss. När vi har markerat en dag och en tid i den digitala kalendern måste vi kunna få bekräftelse på att tiden verkligen är markerad, säger Henrik Götesson.
Men det finns också regioner som ligger långt framme. Folktandvården Stockholm lanserade en ny webbplats i juni förra året och en extern granskning har visat att man lever upp till EU-direktivets krav på tillgänglighet.
Åsa Brandt

Åsa Brandt


– Kraven är kända sedan länge och något vi bara måste förhålla oss till. Krav som till exempel att en text ska gå att förstora eller att kontrasterna måste vara tydliga är bra för alla användare, säger Åsa Brandt, kommunikationschef på Folktandvården Stockholm.
Folktandvården Uppsala invigde sin nya webbplats i juni i år och hade dessförinnan rensat bort otillgängligt innehåll. En tillgänglighetsredogörelse finns redan på webbplatsen och finjusteringar av detaljer pågår.
Gunilla Swanholm

Gunilla Swanholm


– Det stora arbetet ligger i att hinna med att hantera den stora mängden filer med offentligt material, säger Gunilla Swanholm, tandvårdsdirektör i Folktandvården Uppsala och ordförande i Folktandvårdsföreningen.
När behandling ställdes in under pandemin fick folktandvården runt om i landet utrymme för utvecklingsarbete av olika slag. Det gäller dock inte personal som jobbar med webbutveckling.
– De redaktörer som arbetar med webbplatserna är ofta samma personer som under pandemin har arbetat med kommunikationsstöd internt och externt. De har haft totalt fokus på att få informationsflödet om ­covid‑19-situationen att fungera, säger Gunilla Swanholm.
Merparten av folktandvården i landet drivs i förvaltningsform, och utvecklingsarbeten liknande det om webbtillgängligheten är ofta kopplade till region­gemen­samma satsningar. Folktandvården i Norrbotten och Västerbotten hör till dem som har sin webb knuten till Vårdguiden 1177. De folktandvårdsorganisationer som drivs i bolagsform har i regel en mer fristående webb.

Verktyg för uppläsning

Privattandläkarna informerade samtliga sina cirka 1 320 medlemsföretag om lagen för cirka ett år sedan.
– Däremot är det inte vårt uppdrag att följa upp lagen. Vi informerar och ger stöd, säger Lars Olsson, näringspolitisk chef på Privattandläkarna.
Praktikertjänst utvärderar för närvarande verktyg för bland annat uppläsning och ska innan lagen träder i kraft förse webbplatsen med ett formulär som besökare kan använda för att rapportera brister och synpunkter.
– Vi har jobbat med att uppfylla lagkraven sedan i våras. ­Tyvärr har allt blivit lite försenat på grund av pandemin, säger Erik Magni, presschef på Praktikertjänst.

Tommy Olsson

Tommy Olsson


Myndigheten för digital förvaltning (Digg) har regeringens uppdrag att driva på förändringen och kontrollera att den genomförs. Sanktionsmöjligheterna är däremot begränsade.
– Vi kan inte tvinga någon att trolla med knäna. Ser vi att man gör sitt bästa får man jobba i fred. Men får vi in en anmälan kan det bli fråga om föreläggande och i värsta fall ett vites­före­läggande, säger Tommy ­Olsson, myndighetens specialist på webbtillgänglighet.

Upptäck mer