Annons

Annons

Ökad stress oroar i barntandvården

Kravet på en budget i balans kan hindra politiker från att se att satsningar på tandhälsa betalar sig i längden.

– Den tandvård vi ger det lilla barnet får vi tillbaka senare, säger Tobias Fagrell, övertandläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Mölndal.
Hur står det till med barn- och ungdomstandvården?, frågar sig Tobias Fagrell och ger en bild av hälsoläget inom tre områden: diagnostik, smärtlindring och sedering samt behandling av primärtandkaries.
Han oroar sig för den ökade stressen och propåer om att till exempel vara restriktiv med att laga mjölktandskaries.
– Man skjuter på revisionsintervallen och generaliserar all barntandvård. Jag anser att den i stället borde individualiseras.

Ger återbäring senare

Under seminariet deltar också Christina Stecksén-Blicks, professor i pedodonti vid Umeå universitet, och Marianne Rythén, även hon övertandläkare vid Sahlgrenska i Mölndal.
– Vi kommer bland annat att trycka mycket på betydelsen av att sätta in tandvård tidigt.
Tandvården präglas ofta av målet att ha en budget i balans. De ekonomiska kraven kan skymma insikten att de insatser tandvården gör år ett kanske inte ger återbäring förrän senare i livet.
– Flera internationella studier visar att orsaksinriktade insatser på barn i åldern 1–3 år både ger bättre hälsa och ekonomiska vinster. Har man det som utgångspunkt förstår man lättare hur viktigt det är att fånga upp riskindividerna tidigt, säger Tobias Fagrell.

Upptäck mer