Annons

Annons

Oseriösa tandläkare blir av med legitimationen

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) anmälde 29 tandläkare till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) förra året. IVO rekommenderade att 25 av dem skulle fråntas legitimationen.

Det framgår av rapporten ”Vad har IVO sett 2020?”. IVO har tidigare uppskattat att det funnits kanske hundra oseriösa tandläkare i Sverige. Anmälningarna till HSAN är ett steg i arbetet med att gallra bort dem.
IVO har fått upp ögonen för de anmälda tandläkarna på olika sätt. Det vanligaste har varit att Försäkringskassan har slagit larm. När Försäkringskassan gör efterkontroller av utbetalningar från det statliga tandvårdsstödet ser de ibland brister i behandlingar som de sedan tipsar IVO om.
De allra flesta som har anmälts till HSAN har arbetat inom den privata tandvården – 26 av 29 personer. Lika många är män. De flesta har också svensk tandläkarutbildning (22 av 29).
Brister i journalerna
IVO har granskat sammanlagt drygt 250 patientjournaler hos tandläkarna som har anmälts till HSAN. Samtliga journaler har visat på brister som gäller både kliniska undersökningar och röntgenundersökningar. Något annat som IVO tycker är anmärkningsvärt är att drygt två tredjedelar av journalerna har saknat aktuella hälsodeklarationer.
Fem av 25 tandläkare som skickade in patientjournaler till IVO hade manipulerat journalerna och/eller gjort efterhandsnoteringar i journalerna.
I fyra av ärendena har IVO inte granskat några journaler eftersom de inte lyckades få tillgång till dem.
Dåliga röntgenbilder
Röntgendiagnostiken har brustit hos de flesta av de anmälda tandläkarna. Många röntgenbilder har varit tekniskt dåliga och det har ofta saknats uppgifter om varför bilderna har tagits och vad de har visat, bland annat.
Diagnostiken av karies och parodontit har också varit undermålig hos många och patienterna har inte fått den vård de behövt.
Rotbehandlingar har ofta gjorts utan motiverande diagnos. Det har slarvats med kofferdam och resultatet har ofta varit bristfälligt.
Terapiplan saknas
Protetiska behandlingar har gjorts utan att karies och parodontit först har diagnostiserats och behandlats. Terapiplan har ofta saknats och passformen på konstruktionerna har inte kontrollerats.
Brister har också setts i samband med kirurgiska ingrepp och antibiotikabehandling.
Janet Suslick

Upptäck mer