I början av 2017 beslutade Miljö- och hälsoskyddskontoret i Växjö kommun att äldre tandvårdskliniker, som startade innan amalgamavskiljare installerades, var tvungna att sanera sina rör om inte detta hade skett tidigare.
– Vi såg genom mätningar att det fanns kvicksilver i reningsverkets avloppsslam och antog då att det satt stora kvicksilvermängder i klinikernas rör. Även om amalgam inte är skadligt när det sitter i tänderna, så är kvicksilver ett av våra farligaste miljögifter. Om det kommer ut i miljön och människor utsätts för det kan det orsaka skador på hjärnan och nervsystemet, förklarar Anna Hjalmarsson, miljö- och hälsoskyddsinspektör vid Växjö kommun.
Stambyte och flytt
Som ansvarig för tillsyn av Växjös tandvårdskliniker sammanställde hon en lista över berörda kliniker. De verksamheter som hade öppnat innan kravet på amalgamavskiljare infördes och som inte hade genomfört driftsanering efter att avskiljaren installerades, omfattades av saneringskravet. Totalt rör det sig om 14 tandvårdskliniker, varav tre stycken ännu inte har genomfört sanering.
– Antingen är de på gång med sanering eller så har de fått tillstånd av oss att avvakta på grund av stambyte eller en eventuell flytt av verksamheten. Lokalerna som i dag rymmer sjukhustandvården ska exempelvis rivas, vilket innebär att sanering genomförs i samband med rivning och alla rör som kan innehålla kvicksilver sorteras som farligt avfall.
Statistik från Tekniska förvaltningen på Växjö kommun visar att kvicksilverhalten i avloppen minskade från 45 nanogram kvicksilver per liter till 30 nanogram mellan 2016 och 2017. Det slutgiltiga resultatet för 2018 är inte klart, men senaste undersökningen från maj 2018 visar att halten är nere på 15 nanogram per liter.
2,5 kg kvicksilver
– Det låter inte så mycket, men när fem kliniker hade sanerats hade 2,5 kg kvicksilver omhändertagits från klinikernas rör. Eftersom amalgamavskiljare inte ger ett hundraprocentigt skydd, kommer det finnas små mängder kvicksilver i rören även efter alla saneringar.
– Genom att ta bort alla oönskade ämnen kan vi använda avloppsslammet som en resurs i lantbruket då slammet innehåller viktiga näringsämnen, säger Anna Hjalmarsson.
Växjö kommuns saneringskrav skickades 2017 med B-post till alla kliniker förutom folktandvården, som har meddelat att deras brev ska skickas via e-post. E-postbrevet upptäcktes av Smålandsposten som publicerade en artikel med alla klinikers namn innan klinikerna hade mottagit brevet från kommunen.
”Vi hade inte gjort något fel och det kändes som att vi blev uthängda i texten. Dessutom blev vi lite oroliga över kostnader som vi inte hade budgeterat för.”
– Vi fick informationen av patienter som hade läst artikeln, och det kom som en chock. Vi hade inte gjort något fel och det kändes som att vi blev uthängda i texten. Dessutom blev vi lite oroliga över kostnader som vi inte hade budgeterat för, säger tandläkare Nima Naser, som driver Tandläkarhuset Växjö.
– Nu känns det mycket bättre. Vi fick ekonomiskt stöd via Praktikertjänst och spolningen som Sweden Recycling genomförde gick bra. Det tog en halv dag och det blev lite strul med patienter, men det löste sig i slutändan.
Spolningen var effektiv
Tandläkare Johan Dageborn, som har en klinik i centrala Växjö, lyfte också fram risken för inkomstbortfall vid sanering och ifrågasatte hur effektiv en spolning skulle bli om Sweden Recycling endast spolade fram till det första vertikala röret.
– Tack vare Praktikertjänsts projekt Hg-rid-LIFE, som har fått ekonomiska medel från EU, kom vi och flera andra kliniker billigt undan. Eftersom spolningen gjordes när vi hade semester stördes inte vår verksamhet och det blev alltså inget inkomstbortfall.
– Efterkontrollen har visat att spolningen var effektiv och nu genomför dessutom vår fastighetsägare stambyte i hela fastigheten. Det känns skönt att veta att det inte finns något kvicksilver kvar i våra rör, säger Johan Dageborn.
