Foto: Peter Söderlund
I formen av en hästsko formerade sig delegaterna i rådets möte i centrala Stockholm för att diskutera frågor som är angelägna för tandläkare i Europa. Välklädda män och kvinnor riktade uppmärksamheten mot podiet, andra satt försjunkna i skärmar. Några viskade till varandra.
När frågan om WHO:s undersökning av tandhälsan i världen diskuterades begärde flera delegater ordet. CED:s ordförande Freddie Sloth-Lisjberg rapporterade med förvåning i rösten att undersökningen visar att tandhälsan i Europa är den sämsta i hela världen. Hälften av befolkningen har pågående tandsjukdomar. Prevalensen för karies är också högst i världen. Var tredje europé är drabbad. Samma sak gäller för tandlossning. Europa tillhör därmed bottenskiktet.
Budskapet från delegaterna var tydligt. Ingen vet var WHO har fått siffrorna ifrån, få länder i Europa har ens tillgång till siffrorna i fråga. Det är minst sagt förbryllande hur WHO har nått fram till resultaten, slog delegaterna fast.
– Och vi som trodde att vi var bäst i klassen, sa Freddie Sloth-Lisberg under presentationen.
Frågan om ett europeiskt hälsodataområde (EHDS) är ännu en fråga som engagerar CED. Syftet med ett hälsodataområde är att underlätta för patienter att ta del av sina journaluppgifter, och samtidigt vill EU skapa förutsättningar för en effektivare vård i Europa. Frågan om ett hälsodataområde aktualiserades under pandemin då digitala lösningar tvingades fram inom sjukvården.
Nitton medlemsländer har infört elektronisk journalföring, medan fyra svarat nej på frågan.
CED är tandläkarförbundens lobbyorganisation inom EU. CED har sitt säte i Bryssel där man verkar för att påverka EU:s beslut i tandvårdsfrågor. Inom rådet finns en rad arbetsgrupper med experter och rådgivare inom områden som yrkeskvalifikationer, patientsäkerhet, e-hälsa och amalgam.
CED ställer sig dock frågande till EHDS eftersom det skulle kräva stora investeringar i digitala verktyg. Flera länder har dessutom inte gått över till digital journalföring. CED:s enkätundersökning visar att 19 medlemsländer infört elektronisk journalföring, medan fyra svarat nej på frågan. Dessutom ser uppbyggnaden hos systemen som förekommer i Europa olika ut. Utbildning i digitala verktyg skulle samtidigt innebära att tid tas i anspråk, tid som annars skulle ha gått till behandlingar.
CED välkomnar hur som helst EHDS eftersom den skulle stärka patientens möjligheter att utöva sina rättigheter när det gäller hälsodata. Samtidigt skulle det ge vårdpersonal möjlighet att ta del av patienters journaluppgifter. Det skulle i sin tur förbättra möjligheterna att ge adekvat behandling och ställa bättre diagnoser.
Under 2022 bedrev CED ett framgångsrikt påverkansarbete när det gäller övergången till det nya regelverket för medicintekniska produkter (MDR). Certifieringen av redan befintliga medicintekniska produkter drar ut på tiden, och hela EU har stått inför en akut brist på utrustning. Denna skulle lamslå hela tandvården. EU-kommissionen insåg allvaret i situationen och Europeiska rådet beslöt kort efter det att skjuta fram övergångstiden.
Under mötet diskuterades även tandvårdkedjornas tillväxt och vilka konsekvenser det får för arbetsmarknad och arbetsmiljö för tandläkare. Även frågor om kvalifikationskrav för tandläkare som utbildat sig utanför EU samt kompetensförsörjningen för framtidens tandvård togs upp.
Det var första gången på 20 år som CED:s möte hölls i Stockholm.
