Annons

Annons

Rätt verktyg och variation är viktigt i vardagen

Som tandläkare har du höga krav på precision, koncentration och produktion. Samtidigt ska du hålla både fysiskt och mentalt. Arbetsmiljöforskaren Charlotte Wåhlin vet vad som är viktigt för att du ska behålla hälsan.

Vad är det som gör att man håller sig frisk över tid? Det har Charlotte Wåhlin, ergonom och forskare vid ­Arbets- och miljömedicin, AMM, i Linköping och vid Linköpings universitet, och hennes forskargrupp tittat på i en nypublicerad studie.

Charlotte Wåhlin

Charlotte Wåhlin


Charlotte Wåhlin forskar kring arbetsmiljön i tandvården och beskriver den som en verksamhet med stark koppling till produktionen, alltså vad som ska hinnas med på en dag. Typiska utmaningar som hon ser i tandläkaryrket är höga krav på precision och koncentration, risk för repetitivt arbete, obekväma arbetsrörelser, ensidiga arbetsuppgifter och belastningsbesvär. Samtidigt är det ett yrke som upplevs ha många meningsfulla patientmöten och arbetsuppgifter och där man arbetar kvar länge.
– Då behöver man fundera på hur man kan skapa variation i arbetet. Till exempel kan man se över antalet patienter, försöka få variation i typen av patientbehandlingar, och möjlighet att själv påverka tidboken. Ställ krav och diskutera med chefen vad som är rimligt för dig i antal behandlingar.

”I tandvården arbetar man så oerhört nära, och samarbetet är viktigt för hur vi avlastar varandra.”

En annan sak som hon pekar ut som speciell för tandvården är hur nära sina kolleger man arbetar.
– Vi är vår arbetsmiljö. I tandvården arbetar man så oerhört nära, och samarbetet är viktigt för hur vi avlastar varandra.
Arbetsmiljöarbetet behöver därför ske på flera nivåer: individen, arbetsgruppen och organisationen.

Sjukfrånvaro och sjuknärvaro

I den nya studien har hennes forskargrupp med hjälp av enkäter tittat på organisatoriska faktorer, arbetsbelastning och arbetsinnehåll, samt sjuklighet och friskfaktorer. Man jämförde tre grupper av tandvårdspersonal utifrån om de haft sjukfrånvaro och/eller sjuknärvaro under år 2012 och år 2014.
Resultaten visar att de personer som inte hade rapporterat sjukfrånvaro eller sjuknärvaro under den undersökta perioden upplevde att de

  • hade bättre arbetsförmåga både fysiskt och mentalt
  • hade mindre förekomst av smärta i nacke, axlar, hand­leder, händer och ländrygg
  • i mindre utsträckning var utmattade vid arbetsdagens slut
  • hade bättre sömn
  • upplevde lägre psykosocial påfrestning.

Charlotte Wåhlin återkommer till det salutogena perspektivet, alltså att undersöka vad det är som gör att en grupp människor är friska.
– Som arbetsgivare behöver man titta på vad som gör detta. Gå igenom vad man gör under en arbetsdag och diskutera vad man kan förbättra.

Rehab och förebyggande arbete parallellt

Hon tipsar om att filma hur arbetet går till, att ta hjälp av en ergonom och att anpassa arbetet för att individen ska må så bra som möjligt.
– En viktig slutsats från vår studie är också att man behöver arbeta med rehab och förebyggande arbete parallellt, efter­som olika personer har olika behov.
Från och med 1 juni i år gäller en ny arbetsföreskrift om arbetsanpassning. Det innebär att den som har nedsatt förmåga att utföra sitt vanliga arbete ska få särskild arbetsutrustning, anpassade arbetsuppgifter, anpassade arbetstider, eller förändrad arbetsfördelning. Syftet är att undvika ohälsa eller att underlätta att komma tillbaka efter sjukfrånvaro.

Tappat variation

– Det är viktigt att ta hänsyn till att vi har olika fysisk och psykisk förmåga och klarar av olika många patienter. Det är ju såklart den totala belastningen i livet som avgör hur vi mår, men vi är många timmar på jobbet, så det spelar roll vad vi gör under en arbetsdag.
Hon ger exempel på tandläkare som har tappat variationen i arbetet eftersom de delegerat så mycket av sina enklare arbetsuppgifter att de ”till slut bara hoppar runt i olika rum och preparerar”.
Det handlar alltså om att titta på både den fysiska och den mentala belastningen. Det måste finnas en balans mellan de krav man har på sig, vilken kontroll man känner att man har, och det stöd man får från chefer och kolleger.

Belastningsergonomi

Hon nämner även möjlighet till kompetensutveckling, och att man känner att arbetet är meningsfullt, som avgörande för hur man mår på jobbet.
– Att arbetsgivaren till exem­pel tar in företagshälsovården för att jobba förebyggande med belastningsergonomi ger en signal om att man satsar på sin personal. Men arbetsmiljö är en fråga man måste arbeta med varje dag.

Upptäck mer