Tandläkare Hajer Jasim har med sin avhandling med titeln ”Salivary biomarkers in chronic muscle pain” undersökt om det finns specifika biomarkörer för käkmuskelsmärta som kan analyseras i saliv. Hon har därmed ökat förståelsen för mekanismerna bakom käkmuskelsmärta. Hon har mycket metodiskt gått tillväga i sitt avhandlingsarbete med en metodutvecklingsdel för att bestämma vilken typ av saliv och vilken tidpunkt för samling av denna som är mest lämplig för salivsamlingen. Resultaten har sedan använts i en klinisk del där tidigare kända smärt-och inflammationsframkallande markörer samt hela proteomet har jämförts mellan patienter med käkmuskelsmärta och åldersmatchade kontroller. Hajer Jasim fann att koncentrationen av aminosyran glutamat, som är transmittorsubstans i perifera nerver och därmed smärtframkallande, var förhöjd i både saliv och blodplasma och att 20 proteiner som medverkar i immunförsvaret, stress-svaret och cellernas ämnesomsättning var upp- eller nedreglerade hos patienterna.
Hajer Jasim
Hajer Jasim, specialist i bettfysiologi och forskare vid Karolinska institutet, blev överraskad och glad när hon fick samtalet från Svenska Tandläkare-Sällskapet.
– Det är en bekräftelse på att mitt arbete varit mödan värd, säger hon.
I avhandlingen ”Salivary biomarkers in chronic muscle pain” visar hon att det finns förändringar i salivproteiner hos patienter som lider av långvarig käkmuskelsmärta. Runt tio procent av befolkningen i Sverige gör det.
Avhandlingen består av två delar. I den första delen, som är metodologisk, visar Hajer Jasim vilken typ av saliv som är lämpligast att undersöka och vid vilken tidpunkt på dagen som är bäst för insamlandet. Här beskriver hon också att saliv är lättare att samla in jämfört med metoder som blodprov och vävnadsprov för att studera biomarkörer.
– Saliven är en väldigt informationsrik kroppsvätska och innehåller tusentals biomarkörer. Tänk vad mycket enklare det hade varit om vi kunde ta ett salivprov i stället för blodprov och vävnadsprov.
Den andra delen är klinisk. Här jämförde Hajer Jasim patienter med långvarig käkmuskelsmärta med åldermatchade friska kontroller. Hon konstaterade att koncentrationen av aminosyran glutamat, som är smärtframkallande, var förhöjd hos patienter med käkmuskelsmärta. Vidare fann hon att flera biomarkörer för immunförsvaret, stressystemet och ämnesomsättningen skiljde patienterna från de friska.
– Dessa signalvägar verkar alltså vara påverkade för patienter med långvarig käkmunskelsmärta och kan avslöja mekanismerna bakom tillståndet. Det var ett intressant fynd som vi i framtida forskning ska titta närmare på, säger Hajer Jasim.
