Regeringen och Sverigedemokraterna meddelade under torsdagen att man går vidare med förslaget om att offentliganställda ska bli skyldiga att anmäla papperslösa som befinner sig i Sverige. Syftet är att fler av dessa personer ska utvisas.
En särskild utredare får i tilläggsuppdrag till utredningen om stärkt återvändarverksamhet att se över regelverket och ska, ”oavsett ställningstagande i sak”, lämna förslag på en reglering som innebär ett ”utökat informationsutbyte”. Utredaren ska också se över vilka eventuella konsekvenser det skulle kunna få om informationsskyldigheten inte efterlevs, samt om det finns några områden där informationsplikten skulle strida mot så kallade ömmande värden, och vilka de i sådana fall skulle vara.
För tandläkare inom offentlig verksamhet skulle informationsplikten kunna innebära en skyldighet att anmäla papperslösa individer som söker tandvård till Polismyndigheten eller Migrationsverket.
Vad tycker förbundet om att Tidöpartierna går vidare med det här förslaget?
– Vi är tillsammans med andra professionsförbund bekymrade över vad förslagen kan få för konsekvenser på kort och lång sikt. Vi delar också uppfattningen som förs fram av bland annat Sacos ordförande Göran Arrius på DN Debatt i dag, att förslaget om anmälningsplikt riskerar att få stora konsekvenser för den tillit som det svenska samhällskontraktet vilar på, säger Chaim Zlotnik, ordförande i Sveriges Tandläkarförbund.
Vad kan förslaget innebära för era medlemmar?
– Vi har inte hunnit sätta oss in i alla detaljer i tilläggsdirektivet. När det gäller de offentliganställda tandläkarna är det en fråga som Tjänstetandläkarna kommer att följa och analysera noga.
Chaim Zlotnik påpekar att generellt måste alla nya förväntningar som läggs på tandläkare komma med förutsättningar att utföra uppdraget.
– I det här fallet skulle förslaget innebära att det är straffbart att inte anmäla. Utan att ha hunnit göra en djupare analys av tilläggsdirektivet befarar vi att det skulle innebära många komplexa ställningstaganden som ställer stora krav på arbetsgivaren att ge stöd och förutsättningar för medarbetarna och enskilda behandlare att hantera oerhört svåra situationer.
– Det här är stora frågor för samhället som nu förväntas hanteras av yrkesgrupper som redan i dag har en tung börda på sina axlar, säger Chaim Zlotnik.
Förslaget om anmälningsplikt av papperslösa har sedan det presenterades tidigare i år mött starkt motstånd hos bland annat skolpersonal och anställda inom vård och omsorg. Även tandläkare har reagerat.
I en debattartikel i SvD i våras fördömde Tandläkarförbundet, tillsammans med övriga 20 Saco-förbund, förslaget om en angiverilag. ”Samhällets svagaste drabbas hårdast. Men förslaget skulle också ha en stor negativ inverkan på arbetsmiljön för offentliganställda.”, framhölls i debattartikeln.
Tandläkarförbundet valde dock att inte stå som avsändare på en debattartikel i Dagens Samhälle senare under våren där vårdprofessionernas olika fackförbund, som Läkarförbundet, Vårdförbundet och Sveriges tandhygienistförening, krävde att förslaget på anmälningsplikt skulle dras tillbaka. ”Rätten till akut tandvård och tandvård som inte kan anstå ska enligt förslagen i praktiken tas bort för patienter som söker asyl eller befinner sig i en papperslös situation”, skrev man bland annat.
Beslutet om att inte underteckna debattartikeln väckte frågor bland förbundets medlemmar, vilket resulterade i flera debattartiklar i Tandläkartidningen.
Många andra fackförbund har tagit tydlig ställning mot angiverilagen – kommer ni att reagera på något sätt?
– Vi har redan tidigare skrivit under flera artiklar i frågan tillsammans med andra förbund inom Saco. Vi har styrelsemöte i Tandläkarförbundets styrelse nu på måndag och kommer att diskutera frågan vidare. Det här är en av många aktuella frågor för tandvården just nu.
Utredningen om stärkt återvändarverksamhet, inklusive delen om anmälningsplikt för offentliganställda, ska presenteras senast den 30 september 2024.
