Storstadsmodell i glesbygd

– Arbetssättet finns även i Stockholm sedan några år, men jag tror att fördelarna är större för ett glesbygdslän som Norrbotten med brist på tandläkare, ­säger han.
I mars är det tänkt att den nya direktkliniken ska vara igång. Tio behandlingsrum reserveras och Folktandvården Norrbotten räknar med att minst fyra tandläkare kommer att behövas.
– Intresset har varit stort men det är inte tänkt att våra behandlare ska vara knutna till direktkliniken all arbetstid. Trots allt rör det sig om standard­behandlingar och för att få utveckling i yrket krävs variation med möjligheter till fördjupning och nischning, säger Tomas Josefs­son, chef för Folktandvården Norrbotten.

All behandling på en dag

Kliniken riktar sig till patienter med god tandhälsa där Folktandvården i regel kan erbjuda undersökning och all behandling samlat under en dag.
I gengäld anpassar sig patienterna efter vårdgivaren. All bokning sker via nätet och patienten får ett tidsintervall – en slot-tid – för när behandlingen kommer att starta. Exakt tid får patienten 30 minuter före behandlingsstart via ett sms.
Systemet är optimerat för att man ska kunna bedriva en så effek­tiv vård som möjligt.
– I Finland, där megakliniken växt fram i Helsingfors och numera finns vid ett tiotal offent­ligt driva kliniker, har man kunnat notera en produktivitetsökning med 40 procent.
– Dock är vi medvetna om att allt inte går att kopiera därifrån – en stor skillnad är att tandvård i Sverige är mer av ett lagarbete jämfört med i Finland där tandläkaren gör det mesta av ­jobbet.

Digitalisering av arbetssätt

Men de finländska erfarenheterna är förstås viktiga när vi bygger upp en ny verksamhet i Luleå, säger Tomas Josefsson.
Satsningen kan ses som en vidareutveckling av arbetssättet vid flera kliniker i Norrbotten med flödespass där tandläkarna får en friare roll och slipper uppbokning med fasta tider för att i stället kunna ”göra klart” patienten.
– Vi har vanan i själva tänket och nu tillkommer digitalisering av arbetssättet. Jag tror att det kan kännas som ett stöd för kliniker att komma igång med flödespass och utpräglad teamtandvård.

”Kanske går man på en musikal eller tar del av andra arrangemang i stan, några dagars minisemester med både vård och nöjen.”

Nu kommer datorn att beräkna patientvolymerna, ett spännande sätt att föra in artificiell intelligens i tandvården, säger Tomas Josefsson.
Han ger ett exempel från Finland på att megakliniker ger helt nya mönster för att konsumera tandvård.
– Helsingforskliniker har patienter från norra Finland som reser till dem, kanske vart tredje år, för att få sin tandvård avklarad under ett besök. Kanske går man på en musikal eller tar del av andra arrangemang i stan, några dagars minisemester med både vård och nöjen.
Den nya Luleåkliniken har i huvudsak fackligt stöd. Tjänstetandläkarna i Norrbotten ser positivt på att förnya arbetssätt och har känt sig delaktiga i processen med att utveckla en ny form av klinik.

Ida Nilsson, ordförande för Norrbottens TT-avdelning, betonar dock att prioriterade grupper som exempelvis barnpatienter och patienter från hälso- och sjukvården inte får komma i kläm när en satsning görs på en klinik för friska vuxenpatienter.
– Vi ser att det finns en bra och genomtänkt planering för uppföljning av både arbetsmiljö och hur de prioriterade grupperna ska hanteras, så i dagsläget känns det spännande och positivt att få vara med i detta projekt, säger hon.
Enligt Tomas Josefsson kommer Tandvårdscentralen i ­Luleå – där direktkliniken ska ingå – att bli ett unikt tandvårdshus med omkring 150 anställda.

”Att kunna samla allt på ett ställe känns väldigt spännande, och när två nya våningsplan i byggnaden blev lediga för uthyrning uppstod möjligheter att utvidga verksamheten.”

– Allmäntandvård, direktmodellen, specialisttandvård med tillhörande utbildningar och orofacial medicin som ny specialitet under uppbyggnad. Att kunna samla allt på ett ställe känns väldigt spännande, och när två nya våningsplan i byggnaden blev lediga för uthyrning uppstod möjligheter att utvidga verksamheten.
Tanken är att två mindre Luleå­kliniker ska stängas och bli en del av Tandvårdscentralen. Det är även ett led i ett större arbete för att se över klinikstrukturen i hela Norrbotten.
Först ut var Piteå där bland annat kliniken i Hortlax lagts ner.
– Vi behöver gå samma väg i resten av länet och ser att det blir alltmer omöjligt att ­hålla igång en-, två- och tremans­kliniker. Unga medarbetare behöver kollegial samverkan och det är svårt att utveckla lag­typiska arbetssätt på mindre kliniker, säger Tomas Josefsson.
Finns fortfarande kravet på en klinik per kommun?
– Ja, det har vi att rätta oss efter, men helt klart måste vi snart väcka frågan om det verkligen är rimligt – med tanke på de svårigheter vi har att bemanna små kliniker och de möjligheter till utvecklad tandvård som större kliniker ger.