Studenten i toppen

Aylin Marinova valdes vid årsskiftet till ordförande i studerandeföreningens centralstyrelse. Den består förutom Aylin av ordförandena i de lokala föreningarna på landets fyra tandläkarutbildningar.

Det är Aylin som är studenternas röst i Tandläkarförbundets styrelse, och hon var med när förbundsstyrelsen hade internat i slutet av januari.
– Det var lite spänt, jag representerar ju studenterna och måste vara seriös. Men jag kände mig också viktig, respekterad, glad och stolt. Jag har en viktig position och gör något viktigt för studenterna och för förbundet.
Aylin Marinova minns julidagen 2015 då hon fick veta att hon hade kommit in på Karolinska institutet (KI).
– Jag hade varit på semester med min familj i Turkiet i en månad. Jag startade upp telefonen på Arlanda och såg att kompisarna hade börjat lägga upp bilder på antagningsbesked. Jag fick en adrenalinkick och kände att jag måste gå in på antagning.se på en gång.
På väg till bagageuthämtningen gick hon in på sajten och fick se att hon hade kommit in. Det kändes som en lättnad i kroppen.
– Jag var så glad! Jag visade upp telefonen med antagningsbeskedet för min mamma och hon blev också glad. Men sedan blev hon sentimental, för hon visste att det innebar att jag skulle flytta hemifrån. Då fick jag en klump i magen, men jag visste innerst inne att det var dags.

Ville jobba med människor

Aylin gick naturvetenskapliga programmet på gymnasiet i Örebro och hade gått ut ett år tidigare. Hon gillade att plugga och var inställd på att läsa vidare på universitetet, men visste då inte riktigt vad hon ville studera.
– Jag ville jobba med människor och funderade på att bli tandläkare, men hade inte så mycket att gå på. Jag hade fått mycket tandvård själv och tyckte om att besöka tandläkaren, berättar hon.
Under sista gymnasieåret sökte hon in på tandläkarutbildningen i Göteborg men kom inte in.
– Tjejgänget åkte till Stockholm sommaren efter studenten och min kompis Felicia, vars mamma är tandsköterska, berättade om ett helt nytt projekt för att få in ungdomar i tandvården.

”Allt hände inom loppet av två veckor och jag blev jätteglad. Det var som designat för mig.”

Aylin blev eld och lågor och sökte jobb som tandvårdsbiträde på folktandvården i Vivalla, en multikulturell stadsdel i Örebro. Hon fick snabbt svar att hon var välkommen på introduktions­utbildning.
– Allt hände inom loppet av två veckor och jag blev jätteglad. Det var som designat för mig.
Även om hon redan hade sökt in på tandläkarprogrammet, tvekade hon om att satsa fem år på en utbildning utan att veta mer om vad jobbet innebar. Nu kunde hon få en bättre uppfattning om det och arbeta samtidigt.

I behandlingsrummet

Aylin började jobba i Vivalla och trivdes från starten. Som tandvårdsbiträde skulle hon avlasta tandsköterskorna i sterilen och receptionen. Hon lärde sig snabbt och det var inte så betungande så hon hade tid till annat.
– Jag tyckte det var roligast att assistera, och min handledare puttade in mig i behandlingsrummet.
Efter hand klarade hon en del uppgifter på egen hand.
– Var någon tandsköterska sjuk en dag kunde jag själv få assistera tandläkarna några timmar.
Så småningom fick hon testa att assistera även vid svårare behandlingar.

Stora tandvårdsbehov

Hon minns särskilt när hon fick assistera vid sin första rotbehandling. Handledaren stod bakom och talade om vad hon skulle göra.
– Hon berättade hur jag skulle bryta upp förpackningarna och hälla vätskorna för att inte kontaminera något. Jag plockade fram en massa färgglada filar och jag minns den speciella ­lukten, men jag förstod egentligen inte vad jag gjorde.
Aylin Marinova hann se och prova mycket under sitt år som tandvårdsbiträde. Många av patienterna på kliniken hade stora tandvårdsbehov och hon fick vara med på många olika typer av behandlingar. Det var också intressant att få se hur olika tandläkare arbetade, och att det vari­erade så mycket.

Inroduktionskollo

Sista sommaren, när hon visste att hon skulle börja på KI, tillbringade Aylin lediga stunder i klinikens utbildningsrum. Hon övade suturering, fickdjupsmätning och att sätta på kofferdam på modell.
Hon blev också bra kompis med en student från KI som sommarjobbade på kliniken i Vivalla.
– Jasmin var med i styrelsen i Östra studerandeförening och hon berättade om vad de gjorde. Eftersom hon visste att jag tyckte att sådant var kul, värvade hon mig till föreningen på KI:s introduktionskollo.

Minst en timme om dagen

Ett par månader senare valdes Aylin in som sekreterare i studerandeföreningen. Sedan dess har hon haft olika uppdrag inom den lokala styrelsen, bland annat som ordförande.
– I början tyckte jag att det var jobbigt att ­prata inför folk, men jag har kommit över rädslan. Genom studerandeföreningen har jag också lärt mig mycket om professionen, arbetslivet, Tandläkar­förbundet och hur människor fungerar.
Engagemanget i föreningen har också gett henne många nya kompisar och ett brett nätverk. Samtidigt är det ganska tidskrävande.
– Föreningsfrågor tar minst en timme om dagen. Det är handlingar att läsa och många mejl att svara på, till exempel.

”Jag var väldigt taggad. Jag hade hela processen klar för mig och nu ville jag lära mig rensa tänder.”

Vad gäller själva utbildningen har året som tandvårdsbiträde gett henne stora fördelar. Hon har en klarare bild av yrkesrollen och är över­tygad om att hon kommer att trivas som tand­läkare.
Att känna till tandvårdsmiljön och rutinerna och att ha sett ett stort antal behandlingar har gett självförtroende och ett försprång på kliniken. Men erfarenhet har även fört med sig minst en nackdel – otålighet.
Hon kommer ihåg kursen om rotbehandling på termin 5.
– Vi skulle öva på Oscardockor på kliniken. Jag var väldigt taggad. Jag hade hela processen klar för mig och nu ville jag lära mig rensa tänder.

Dukade upp

Men otålighetskänslan tog över. Studenterna arbetade två och två och Aylins partner skulle göra behandlingen först. Aylin dukade upp och var klar innan partnern ens hade fått på koffer­damduken. Sedan var partnern metodisk och noggrann. Väldigt noggrann …
– Jag jobbar med otåligheten, summerar Aylin.

24 förtroendevalda

Tandläkarförbundets studerandeförening hade kickoff i februari. Det blev livliga diskussioner när 24 förtroendevalda från landets fyra tand­läkar­utbildningar träffades för att planera inriktningen på studerandeföreningarnas verksamhet under 2019.
– Det gick över förväntan. Alla är engagerade och har så många idéer, berättar Aylin.
Studenterna satsar i år extra på tre fokusfrågor:

• Utbildning och karriär
• Synlighet och tydlighet
• Studiesociala frågor

Stora skillnader mellan studieorterna

– Utbildning och karriär handlar om utbildningen som en väg in i tandläkaryrket. Alla vill bli en version av ”den bästa tandläkaren”. Vi vill att utbildningarna förbereder oss ännu bättre för arbetslivet, säger hon.
Trots att de fyra utbildningarna leder till samma examen, finns det ganska stora skillnader mellan studieorterna. En skillnad som togs upp på kickoffen skapar missnöje bland somliga. Det är att studenterna i Malmö och Göteborg för­utom tandläkarexamen även får masterexamen.
– Studenterna i Umeå och på KI vill också ha masterexamen, eftersom det kanske ger lite and­ra karriärmöjligheter, säger Aylin.

”Vi vill att 100 procent ska vara med och att de ska vara nöjda.”

Synlighet och tydlighet innebär att alla tandläkarstudenter ska känna till studerandeföreningen och vad den gör.
– Under 2018 var 92 procent av tandläkarstudenterna medlemmar. Vi vill att 100 procent ska vara med och att de ska vara nöjda. Varje år kommer det nya medlemmar till de lokala föreningarna och till föreningarnas styrelser. Därför måste vi ständigt informera om vilka förmåner medlemmarna har och vad vi gör på skolorna och i ett större perspektiv.
Den tredje fokusfrågan, studiesociala frågor, innebär att studenterna vill förbättra den studiesociala miljön på skolorna.
– Vi gjorde en enkät förra året som visade att studenterna var olika nöjda med olika saker på lärosätena. På KI har studenterna lätt att finna studiero i lokalerna, men är missnöjda med antalet handledarledda timmar på kliniken, till exempel.

Utbyta erfarenheter

De lokala styrelserna kommer att arbeta för att förbättra det som studenterna är missnöjda med.
Fokusfrågan omfattar också att ha roligt tillsammans.
– Alla ska känna att det är tryggt att vara med. Studentföreningen ska vara ett sätt att lära känna folk som man kan utbyta erfarenheter med.
Aylin trivs i rollen som studerandeföreningens ordförande, men berättar att det är lätt att känna sig otillräcklig.
– Redan under kickoffen var det svårt att ta beslut, alla ville olika saker. Man kan inte göra alla nöjda.