Annons

Annons

Tandläkare missade bennekros och cancer

En molar extraherades men ­alveolen läkte inte. Det behandlades som alveolit. Först efter tre månader fick patienten remiss till käkkliniken. Där upptäcktes en stor käkbensnekros och lymfkörtelcancer.

Händelsen beskrivs i en lex Maria-­anmälan som Folktandvården Östergötland har lämnat till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
När en alveol inte läker inom några veckor efter en extraktion, ska den behandlande tandläkaren kontakta käk­kirurg, enligt lex Maria-anmälan. Så blev det inte i det aktuella fallet.
Missen innebar att cancerbehandlingen fördröjdes några månader och att patienten, en kvinna i 70-årsåldern, behövde omfattande rekonstruktiv kirurgi, som hade gått att undvika.
Började med extraktion
Det började med att en molar i kvinnans vänstra underkäke extraherades på grund av parodontit. Enligt anamnesen fanns det ingen sjukdom eller medicinering med i bilden.
Patienten fick besvär efter operationen och fick rådgivning och antibiotikakur via telefonen. Det hjälpte inte.
Flera veckor efter extraktionen kom patienten akut till kliniken. Jourtand­läkaren ställde diagnosen alveolit och behandlade med spolning med mera, men såret läkte fortfarande inte.
Remiss tog tre månader
Två månader efter extraktionen misstänktes bennekros och orofacial medicin kontaktades. Sjukhustandläkaren tittade på intraorala bilder och bedömde att det inte rörde sig om bennekros.
Först tre månader efter extraktionen skickades remiss till käkkliniken.
Stor bennekros och lymfom
När kvinnan väl undersöktes på käkkliniken, visade det sig att hon hade en bennekros som var två gånger tre centimeter stor samt sår i tandköttet. Käk­kirurgen tog biopsi som visade på lymfom.
Enligt käkkliniken borde allmäntandvårdskliniken ha skickat remiss direkt till käkkliniken några veckor efter operationen. Men även orofacial medicin gjorde fel.
Det går inte att bedöma bennekros på en intraoral bild, enligt käkkliniken. Sjukhustandläkaren borde ha hänvisat direkt till käkkliniken, eller undersökt patienten och sedan remitterat till käkkliniken, eller rekommenderat en mer omfattande radiologisk under­sökning, med exempelvis volymtomografi (CBCT).

Upptäck mer