Annons

Annons

Tandläkarstudenter satsar på hälsa och utbyten

Hälsa, kompetensutveckling samt utbyte och samarbete. Det är Tandläkarförbundets studerandeförenings fokusfrågor 2017.

Tandläkarförbundets studerandeförening har haft kickoff i Stockholm i helgen. Studenter från landets fyra utbildningar har träffats för att planera inför det kommande året.
Hälsa
En fokusfråga är hälsa.
– Vi kommer att satsa på studenternas psykosociala och fysiska arbetsmiljö, berättar Adrian Borhani, ny ordförande i Tandläkarförbundets studerandeförening.
Studenterna vill stressa mindre och förbättra ergonomin på studentklinikerna, bland annat.
Kompetensutveckling
En annan fokusfråga är kompetensutveckling. Studenterna är intresserade av att lära sig mer om vilka karriärmöjligheter som finns efter examen och vill också komplettera utbildningen med sådant som fattas.
– Studenterna i Stockholm, Göteborg och Malmö tycker till exempel att de får för lite utbildning i ledarskap, säger Adrian Borhani.
Lokalföreningarna kommer att ordna föreläsningar och kurser om sådant som känns angeläget. De kommer också att samarbeta för att sprida information och kunskap.
Samarbete och utbyte
Det tredje området som studenterna fokuserar på är att samarbeta kring idéer och att få till fler fysiska möten, både mellan studieorterna i Sverige och internationellt.
– Det ska bli mer samarbete mellan lokalföreningarna. Vi vill inspirera varandra med eventen som vi håller och hjälpas åt, berättar Adrian.
Det finns också ett intresse för nationella utbyten, så att studenter kan besöka en annan studieort under en kortare period för att se hur utbildningarna skiljer sig från varandra.
Internationellt samarbete
Adrian Borhani vill också att det ska bli fler internationella utbyten i samarbete med The International Association of Dental Students (IADS).
– Jag vill satsa mer på IADS så att alla som vill, kan åka på ett tvåveckorsutbyte. Som det är i dag är möjligheterna som erbjuds på de olika lärosätena väldigt olika.
Adrian Borhani skriver nu centrala styrelsens verksamhetsplan. Den blir klar i februari. Sedan kommer de lokala studerandeföreningarna att skriva egna verksamhetsplaner, som diskuteras på studerandeföreningens möte i mars.
Van att påverka
Adrian Borhani är 22 år och går termin 7 på tandläkarprogrammet i Umeå. Han har varit engagerad i studentpolitik sedan grundskolan. När han började på tandläkarprogrammet kändes det helt naturligt att ställa upp när ledamöter skulle väljas till Tandläkarförbundets lokala studerandeförening.
– Jag tycker om att påverka och är van vid att göra det. Jag vill inte stå vid sidan om och titta på, utan vill förbättra sådant som går att ändra, förklarar han.
Efter att ha varit ledamot i studerandeföreningen i Umeå i ett år blev han ordförande i den lokala föreningen. Det innebar att han också blev ledamot i den centrala studentstyrelsen och representerade tandläkarstuderande i Umeå.
– Jag kände ett ökande engagemang. Därför sökte jag till posten som ordförande i studerandeföreningens centrala styrelse och blev vald.
Många skäl att vara med
Det finns altruistiska skäl att engagera sig i studentpolitiken, men även egennyttiga.
Adrian har många idéer och tycker om att hjälpa. Eftersom han är engagerad och intresserad, kan han tänka sig att vara med och bidra. Samtidigt får han ut mycket av att delta i föreningslivet. Förutom att skaffa sig ett kontaktnät, bygger han upp färdigheter som är bra att ha.
– Jag utvecklas både som person och professionellt. Att arbeta i studerandeföreningen ger erfarenhet i ledarskap som jag kan ha nytta av när jag jobbar som tandläkare och ska leda ett team. Jag får också kunskaper om organisationsfrågor och administration som kan vara värdefulla.
Det är också lärorikt att delta i diskussioner och debatter där folk har olika åsikter.
– Att få se andras synsätt på olika problem ger nya idéer.
Tydliggör brister
Adrian Borhani är intresserad av utbildningspolitiska frågor och att utveckla tandläkarutbildningarnas kvalitét. Brist på resurser gör att utbildningskvaliteten kan bli lidande, tycker han.
– Det är till exempel inte alltid tillräckligt med lärare och sköterskor på studentklinikerna, och på vissa lärosäten är det brist på patienter. Det finns också olikheter mellan skolorna som är för stora, anser han.
Antalet kliniktimmar varierar mellan lärosätena liksom möjligheterna att forska och åka på internationella utbyten.
– Det är bra att studieorterna har olika inriktningar. Det finns alltid olika sätt att undervisa och belysa problem, men det skiljer sig för mycket på vissa grundläggande punkter, tycker han.
Det ger olika förutsättningar efter utbildningen.

Upptäck mer