Tandvården undantas från anmälningsplikt

Frågan om anmälningsplikt för offentliganställda har varit omdiskuterad sedan förslaget presenterades i Tidöavtalet.

Förra hösten fick också utredaren Anita Linder i tilläggsuppdrag till den redan pågående utredningen om åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten, att utreda frågan vidare. Protesterna från anställda inom bland annat sjukvården och skolan har varit höga och man har uttryckt oro för att bli tvungna att anmäla papperslösa individer som söker sjukvård, eller barn som går i skolan. Även från tandvården har röster höjts för att förslaget, om det blev verklighet, skulle drabba redan svaga och utsatta individer.

När så utredningens förslag presenterades vid en pressträff i dag tisdag står det dock klart att myndigheter inom hälso- och sjukvården och tandvården, skolan och socialtjänsten inte ska omfattas av anmälningsplikten.

– Att tandvården undantas från den föreslagna informationsplikten är glädjande och det enda rimliga. Vi har under året påvisat de negativa konsekvenserna som en informationsplikt för offentliganställda tandläkare skulle få för arbetsmiljön och för tilliten till professionen, säger Chaim Zlotnik ordförande Sveriges Tandläkarförbund .

– Det är en fråga som väckt stort engagemang från riksföreningarnas medlemmar och vi är nöjda med att vårt påverkansarbete tillsammans med andra professionsförbund inom Saco lett utredningen fram till samma slutsats.

Utredningen konstaterar att ett krav på anmälningsplikt skulle innebära en risk för att enskilda inte söker vård som de har rätt till, eller söker vård för sent. Man ser också en risk för att förtroendet för vården skadas och att nödvändig provtagning med mera inte kan ske.

– Vi ser också att om det handlar om en smittsam sjukdom att det faktiskt kan bidra till smittspridningen i samhället om man inte söker vård, sa Anita Linder vid pressträffen.

Ett krav på att anmäla papperslösa elever i skolan skulle enligt utredningen innebära en risk för att barn och unga inte får eller vågar utnyttja rätten till skolgång, men också en risk för att Sverige inte lever upp till barnkonventionen.

För socialtjänstens del skulle en anmälningsplikt öka risken för att enskilda avstår från att söka stöd och hjälp i akuta situationer, samt en risk för att förtroendet för socialtjänsten skadas, konstaterar utredningen.

Sex myndigheter som däremot föreslås omfattas av anmälningsplikten är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Detta ska dock endast ske om man kan anta att en person saknar rätt att vistas i Sverige och vara grundat i en konkret omständighet. Uppgifterna ska i sådana fall lämnas till Polismyndigheten.

– Tanken är inte att myndigheterna ska göra någon utredning utöver den utredning de behöver göra för den egna verksamheten, sa Anita Linder.

Anmälningsplikten utgår också från att myndigheten har tillgång till relevanta uppgifter om individen, till exempel namn och kontaktuppgifter eller var personen arbetar. Myndigheten måste också själv kunna identifiera att man har tillgång till uppgifterna.

– Det betyder att frågan om vistelserätt på något sätt måste ha betydelse för den egna myndighetens verksamhet, sa Anita Linder.

Skyldigheten att lämna ut uppgifter får heller inte riskera att leda till orimliga effekter för enskilda eller strida mot ömmande värden, framhålls i utredningen.

Utredningen föreslår inte heller några särskilda sanktioner för om man bryter mot anmälningsplikten utöver de disciplinära åtgärder som redan finns inom lagen om offentlig anställning och reglerna om tjänstefel i brottsbalken.

Förslagen i utredningen ska nu skickas på remiss.