Gunilla Klingberg och Henrik Burlin är specialister i barntandvård och forskare vid Malmö universitet. I sin debattartikel efterlyser de tydligare besked från Tandläkarförbundet i frågan om anmälningsplikt av papperslösa.
Foto: Malmö universitet
Tack för ”Jag är tandläkare – inte gränspolis”!
Vi har tidigare i debattinlägg i Tandläkartidningen (publicerat 2023-05-25) varit kritiska till att Sveriges Tandläkarförbund, till skillnad från de flesta andra vårdprofessionsförbunden, inte undertecknat Rätt till vårdinitiativets upprop ”Rätten till vård på lika villkor får inte urholkas”. De svar vi fick från förbundet lämnade oss besvikna då vi upplevde att man helt enkelt vek ner sig i en viktig fråga som rör både yrkesetik och gällande lagstiftning. Nu har politiken fortsatt sitt arbete i en riktning som hotar mänskliga rättigheter och våra möjligheter att som tandläkare garantera tystnadsplikt och leva upp till de etiska riktlinjerna.
I ett tilläggsdirektiv till Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet (Ju 2022:12) Dir. 2023:126 som publicerades den 31 augusti får utredaren ett utvidgat uppdrag gällande anmälningsplikt: ”Det befintliga uppdraget ska därför ändras på så sätt att utredaren, utan att på förhand utesluta några verksamheter från informationsplikten, ska bedöma hur regleringen ska utformas och vilka situationer som ska undantas”.
Detta innebär i klartext att det långt ifrån ska vara självklart att vårdpersonal eller skola undantas från plikten att meddela Migrationsverket och Polismyndigheten när man får kännedom att en person tillhör gruppen papperslösa. Den kan alltså bli straffbart att inte anmäla. Tilläggsdirektiven har lett till ny och ibland polariserande debatt. Den 30 augusti skrev två KD-politiker en debattartikel i Sydsvenskan där man argumenterade för att även skolans personal måste anmäla elever. De fick mothugg dagarna efter. Nu senast har bland annat Sacos ordförande skrivit en debattartikel i DN där de skriver att en angiverilag riskerar att utlösa en nationell tillitskris som skadar förtroendet för vårdinstitutioner, skola och myndigheter.
Vi är mycket glada över att se att vår förbundsordförande Chaim Zlotnik nu går ut i ett inlägg på Sveriges Tandläkarförbunds hemsida och säger att förbundet är bekymrat. Det är en viktig markering! Samtidigt menar vi att förbundet måste våga problematisera angiverilagen från ett yrkesetiskt perspektiv och tala i klartext liksom till exempel Sveriges Tandhygienistförening gör. I uttalandet säger Chaim Zlotnik vidare att ”… alla nya förväntningar som läggs på tandläkare måste komma med förutsättningar att utföra uppdraget”. Han säger också att ”[F]örbundet har inte mandat att ta ställning för eller emot förslag som inte rör de frågor som förbundsmötet gett oss i uppdrag att driva”.
Vi förstår inte vad han menar.
Vi menar att det inte är förenligt med vår yrkesetik att i något läge bryta det förtroende en patient ger oss när hen söker vård. Det är så självklart att Tandläkarförbundet borde kunna uttala just det utan att behöva bereda frågan internt. Om utredningen kommer ut på remiss så måste förbundet ta ställning mot en angiverilag. Det borde vara självklart!
Uttalandet på förbundets hemsida avslutas med att: ”… tandvårdens personal ska inte i den dagliga verksamheten ställas inför otydligheter och moraliska dilemman orsakade av lagstiftningen. I den här frågan finns det stora risker att så inte blir fallet.” Om Chaims önskan är att hjälpa tandvårdspersonalen att följa vår yrkesetik och undvika moraliska dilemman måste han tala i klartext! Vi medlemmar behöver höra förbundet oreserverat ge oss detta stöd, att visa civilkurage och inte ge avkall på vår yrkesetik.
Önskar Chaim att prata vidare om denna fråga är vi öppna för samtal; denna fråga är för viktig för att inte diskuteras!
Henrik Berlin
Gunilla Klingberg
Specialister i barntandvård och forskare vid Malmö universitet
