Regeringen vill inrätta en ny central myndighet för etikprövning av forskning på människor. Myndighetens säte ska placeras i Uppsala, men den ska även ha verksamhet i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm och Umeå. 1 januari 2019 ska verksamheten starta.
Från samma datum föreslås i en ny utredning flera ändringar i etikprövningslagen för forskning på människor. Bland annat vill man förtydliga vem som har ansvar för verksamhetens etikprövning, ta bort undantaget för forskning som utförs av student och att kunskaper om etikprövningslagen ska ingå i forskarutbildningen.
– Utredningen har tagit tag i flera brister i den nuvarande etikprövningslagen. Man gör till exempel ett försök att precisera paragrafen i hälso- och sjukvårdslagen som kräver att metoder som kan ha betydelse för människovärde och integritet ska analyseras etiskt innan de börjar tillämpas. Den bestämmelsen har tidigare inte respekterats av huvudmännen, säger Kjell Asplund, ordförande i statens medicinsk-etiska råd.
Han är dock skeptisk till förslaget om att man i vissa fall kan göra etikprövning i efterhand, eftersom skyddet för patienter mot de risker en obeprövad metod kan innebära blir väldigt svagt.
I utredningens betänkande finns också förslag på ett höja straffmaximum för uppsåtligt brott till två års fängelse, vilket innebär att preskriptionstiden förlängs från två till fem år.
– Ofta upptäcks brott mot etikprövningslagen först sent efter det att forskningen genomförts. Därför är det bra med en längre preskriptionstid.
Man vill också införa straffansvar för grov oaktsamhet, som då kan ge böter eller fängelse i upp till sex månader.
I dag ansvarar IVO, Läkemedelsverket och Datainspektionen för den forskning som faller under deras tillsynsansvar. Nu föreslås i stället att centrala etikprövningsnämndens ska ansvara för tillsyn över etikprövningslagen oavsett vilken verksamhet som ska granskas.
– Detta är jag särskilt nöjd med. Hittills har det i praktiken saknats tillsyn. Nu läggs ansvaret tydligt på centrala etikprövningsnämnden.
Annons
Annons
