Umeforskare har hittat nya riskfaktorer för karies

Ingegerd Johansson har lett en stor internationell kartläggning av gener kopplade till karies och parodontal sjukdom. I slutet av juni publicerades nya rön i en artikel i Nature Communications.
Forskarna har också studerat den genetiska kopplingen mellan karies och kardiometabola riskfaktorer som övervikt, rökning, utbildning och personlighet. Med hjälp av mendelsk randomisering, en epidemiologisk analysmetod, har de sett att det handlar om ett direkt orsakssamband och inte bara en samvariation.
– Det finns många studier som visar på samvarationer mellan tandsjukdomar och hjärtkärlsjudom. Med den här genetiska studien finner vi stöd för dem, säger Ingegerd Johansson.
”Gener är som de är”
En svaghet med en del studier är att vissa faktorer är subjektiva, kan tolkas olika eller varierar över tid.
– Istället för att titta på exempelvis övervikt, som kan mätas olika, har vi använt generna. De är som de är. Våra resultat stärker det som andra studier antyder. Det finns genetiska samband – gener som påverkar samma saker, som i sin tur påverkar både tandsjukdomar och hjärtkärlsjukdomar.
Än så länge vet forskarna inte exakt vilka faktorer generna påverkar.
– Det kan vara inflammatoriska faktorer, blodlipiderna eller annat. Vi vet inte. Nu får man gräva djupare och undersöker vad de här generna gör. Det kommer att ta lång tid, tror Ingegerd Johansson.
Mycket data
Kartläggningen är en metaanalys där forskare har studerat data från nio internationella kliniska studier med sammanlagt 62 000 deltagare samt uppgifter om självrapporterad tandhälsa från den brittiska gendatabasen UK Biobank, där uppgifter om 461 000 personer ingår.
Eftersom kartläggningen är så stor går det att hitta genvarianter som är ovanliga. Mängden data kompenserar också för svagheter i underlaget.
47 nya lokus
Forskarna har nu identifierat 47 nya lokus, strategiska punkter på generna, som har koppling till karies.
Den genvariation som har visat sig ha störst påverkan ger en skyddande effekt mot karies hos dem som har den – i praktiken två hål färre än hos personer som saknar den om allt annat är lika.
Bland de gener som nu kopplas till karies finns också sådana som man sedan tidigare vet påverkar bildning av tänder och käkben, salivens skyddsförmåga eller vilka bakterier som finns på tandytan.
Ett antal gener som påverkar hur mycket man tycker om sött beskrivs i en annan vetenskaplig artikel. Den publicerades i juni i den vetenskapliga tidskriften Nutrients.
– Driften att välja söta saker är intressant ur kariessynpunkt, säger Ingegerd Johansson.
Skräddarsydd terapi
På sikt kommer kartläggningen att förbättra möjligheterna att identifiera vilka personer som riskerar att få karies och parodontit och skräddarsy behandlingar för dem. Men först gäller det att studera riskgenerna i detalj.
Läs artikeln ”Genome-wide analysis of dental caries and periodontitis combining clinical and self-reported data” här.
Läs artikeln ”Allelic Variation in Taste Genes Is Associated with Taste and Diet Preferences and Dental Caries” här.
Janet Suslick