Vi träffas i Högdalens centrum. Det här är Veronica Palms kvarter. Hon bor i en trerumslägenhet i närheten. Dagen innan har hon lämnat utredningen om jämlik tandhälsa till regeringen och hållit presskonferens tillsammans med socialminister Lena Hallengren.
Veronica Palm
Ålder: 48 år.
Senaste regeringsuppdrag: Särskild utredare för utredningen om jämlik tandvård.
Jobb: Skribent, författare, föreläsare.
Bor i: Högdalen i Stockholms kommun.
Familj: Tre tonårsdöttrar.
Intressen: Odlar på kolonilott, sjunger i kör, promenerar, umgås med vänner.
Senaste tandläkarbesök: I januari, samma dag som hon var på möte med tandvårdsexperter och sakkunniga i utredningsarbetet.
Okänd talang: Duktig på att skruva ihop Ikeamöbler.
– Det kändes stort men lite läskigt att lämna över bunten med papper – över tusen sidor. Jag är väldigt nöjd och stolt över resultatet, men nu får regeringen göra vad de vill med utredningen, säger Veronica Palm.
Så här dagen efter känns det tomt. I tre år har hon arbetat som särskild utredare. Det har varit ett sidouppdrag som hon har ägnat sig åt ibland mer och ibland mindre. Nu är det slut.
Eftermiddagen är kylig men solen värmer. Vi sitter utomhus vid fontänen utanför Vantörs kyrka, där centrumet tar slut. Veronica berättar om uppdraget och varför hon utsågs till särskild utredare.
– Min uppgift har varit att leda ett politiskt utvecklingsarbete och reformagenda. Regeringen ville ha någon som förstår det politiska hantverket. Jag har suttit i riksdagen under många år och har ett stort intresse för rättvisefrågor.
Tandvården hade hon från början ingen erfarenhet av annat än som patient, men hennes roll i utredningen om jämlik tandhälsa har inte krävt det. Hon har lett arbetet på ett övergripande sätt och varit ansiktet utåt. Förutom Veronica Palm har sekretariatet bestått av tre personer på heltid. Martin Färnsten har varit huvudsekreterare och lett sekretariatets dagliga arbete.
”De har varit fantastiskt viktiga för att kunna kvalitetssäkra utredningen.”
Det senaste året har två tandläkare också deltagit i sekretariatets arbete: Pia Gabre, specialist i orofacial medicin vid folktandvården i Uppsala, och Barbro Hjärpe, odontologisk utredare vid Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV).
– De har varit fantastiskt viktiga för att kunna kvalitetssäkra utredningen, som har fått namnet ”När behovet får styra – ett tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa”.
Dessutom har ett stort antal experter och sakkunniga intressenter från tandvården deltagit på olika sätt och i olika omfattning under utredningens gång.
– Det har varit en lyx att kunna förankra arbetet med dem, tycker Veronica Palm.
Resurseffektivt och jämlikt
Utredningen om jämlik tandhälsa startades i mars 2018. Uppdraget var att lägga fram förslag på hur tandvårdssystemet kan bli mer resurseffektivt och jämlikt.
Ett tilläggsdirektiv kom i januari 2020. Utredningen skulle även se över tandvård till personer med särskilda behov.
I november 2020 kom ännu ett tilläggsdirektiv. Utredningen skulle dessutom ta fram flera förslag på ett nytt eller justerat statligt högkostnadsskydd för tandvård.
”Nu har vi varit tvungna att vända på varje krona. En hel del förslag ryms inom ramen för den befintliga budgeten.”
Veronica Palm är glad att utredningen från början inte fick några extra pengar för att göra tandvården mer jämlik.
– Hade vi fått det, hade vi kanske bara tittat på vad vi kunde göra med tilläggspengarna. Nu har vi varit tvungna att vända på varje krona. En hel del förslag ryms inom ramen för den befintliga budgeten.
Utredningen föreslår behovsstyrda subventioner för förebyggande tandvård. Det innebär att människor med stort behov ska få mer förebyggande tandvård än de som är friska i munnen.
Individuell tandhälsoplan
För att veta hur ofta patienterna behöver komma på undersökning eller besök för förebyggande tandvård, ska varje patient riskbedömas och få en individuell tandhälsoplan. En del behöver komma ofta, men många bara vart tredje år.
– Patienterna ska betala 200 kronor per besök för basundersökning och viss tandvård, men naturligtvis kommer tandvården att få mer. Förutom patientavgiften blir det också en fast ersättning från Försäkringskassan.
Exakt hur stor ersättningen blir kan Veronica Palm inte säga i dag.
– Reformen om riskbedömning och tandhälsoplan kommer att göra stor skillnad om den genomförs. Vi vill rikta om resurserna till dem som har störst behov, men för att göra det behöver vi prisreglera undersökningar och förebyggande tandvård.
Prisreglering
Många tandläkare är emot prisreglering, men Veronica Palm ser inget alternativ och resonerar så här:
– Om vi inte prisreglerar är det risk att vi bara subventionerar vårdgivarnas vinst.
För att genomföra denna del av reformen behövs inga nya pengar. Den bekostas främst genom att ta bort det allmänna tandvårdsbidraget (ATB). Dessutom flyttas unga vuxna mellan 20 och 23 år tillbaka till vuxentandvården i stället för att få avgiftsfri barn- och ungdomstandvård.
Högkostnadsskyddet och den fria prissättningen ska finnas kvar för övrig tandvård, anser utredningen.
Lapptäcke av regionala stöd
En omfattande reform av stöd till personer med särskilda behov är ett annat förslag som finns med i utredningen. I dag finns det ett lapptäcke av regionala stöd. Det är krångligt och tillämpas dessutom olika i olika delar av landet.
Ett nytt statligt, selektivt tandvårdsstöd för personer med särskilda behov föreslås ersätta största delen av regionernas särskilda stöd. Patienterna ska betala 200 kronor per besök.
– Alla som läser utredningen kommer inte att förstå förslaget direkt. Det är komplicerat, men det finns skäl till det. Det är i alla fall ett bra förslag, tycker Veronica Palm.
Nytt statligt högkostnadsskydd
Fyra olika förslag på hur ett nytt statligt högkostnadsskydd för tandvård skulle kunna se ut läggs också fram i utredningen. Alla fyra innebär att staten måste gå in med mer pengar.
Förslaget som innebär den största subventionen för patienterna, men också den dyraste prislappen för staten, beräknas kosta mellan sex och sju miljarder kronor.
Om förslaget går igenom, kommer patienterna att betala patientavgifter upp till samma gräns som för den övriga hälso- och sjukvården (i dag 1 150 kronor under en tolvmånadersperiod).
– Priset är inte oöverstigligt, anser Veronica Palm.
”Jag tror att många av förslagen är oproblematiska och kommer att genomföras.”
Samtidigt är det sannolikt att förslaget i praktiken kommer att kosta mer än utredningen har beräknat, eftersom folk kanske konsumerar mer tandvård när de inte själva behöver betala så mycket i patientavgift. Det kan också hända att tandvården höjer en del priser när patienterna är mindre priskänsliga än i dag.
– Det krävs lite mer utredningsarbete innan det går att lagstifta om ett sådant förslag, medger Veronica Palm.
Tror du att utredningens förslag kommer att gå igenom?
– Ja, jag tror att många av förslagen är oproblematiska och kommer att genomföras. Några kommer att kräva kompromisser. Förslaget om ett statligt stöd för personer med särskilda behov är ett exempel.
Förslagen om ett nytt statligt högkostnadsskydd för tandvård nämner hon inte.
Vad händer med utredningen nu?
– Nu går utredningen ut på remiss. Tidigast om ett år lägger Socialdepartementet en proposition. I så fall kan det bli ett riksdagsbeslut sommaren 2022, tror Veronica Palm.
Mellan sommaren 2022 och slutet av 2025 ska förslagen utvecklas, om allt går som hon hoppas. Då kan förändringarna träda i kraft i januari 2026. Men valet skulle kunna ställa till det.
– Det kan bli så att beslutet inte tas nästa sommar, utan skjuts upp till efter valet.
Skönlitterär debut
Solen går ner bakom Vantörs kyrka. Det blir kallt och vi går in på ett fik i Högdalens centrum. Centrumets symbol är en tupp, och just tuppar spelar en central roll i Veronica Palms skönlitterära debut, spänningsromanen ”Inte alla män”, som ska lanseras någon vecka senare.
Boken handlar om Emilia Berg, ensamstående riksdagskvinna, och hennes bästa vän Josefine som blir misshandlad av sin man. Boken avslöjar aggressiva mänskliga tuppar – män som verkar helt normala men som sviker och slår.
När jag frågar om utredningsarbetet har lämnat spår i boken, svarar Veronica först nej. Men sedan inser hon att det inte är en slump att en av Emilias kompisar är tandsköterska. Det beror säkert på jobbet med utredningen.
– Jag visste ju hur det såg ut på en tandvårdsklinik eftersom vi åkte runt till flera kliniker. Annars hade Jenny kanske varit sjuksköterska.
Nu arbetar Veronica Palm med två bokprojekt. Det ena görs på uppdrag och handlar om bryggeriarbeterskornas fackförbund som startades 1901. Det andra är en roman, kanske en deckare till.
– Jag har skrivit en roman, nu vill jag se om jag har en till i mig.
Janet Suslick
Läs mer om utredningen: Tandundersökning föreslås kosta 200 kronor
Karriären i årtal
1991 Blev barnskötare
1998 Ledamot i Europaparlamentet
2002 Valdes in i riksdagen
2008 Ordförande socialförsäkringsutskottet
2011 Ordförande i civilutskottet
2014 Vice ordförande socialutskottet
2018 Gav ut sin första bok: Systerskap: en feministisk idébok
2018 Utsågs till särskild utredare av regeringen
2021 Lade fram utredningen om jämlik tandvård
2021 Debuterade som romanförfattare
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.