Vad behöver chefen?

Tänk dig en droppe som innehåller ledarskap i koncentrerad form. Allt det som gör att chefen fungerar bra för arbetsgruppen och som ger en bra arbetsmiljö. Vad händer när detta ska räcka till för många medarbetare, när ledarskapet ”späds ut”?

– Effekten av ledarskapet förminskas med en större grupp. All ledarskapsforskning pekar på att det är bra att ha nära till ledningen. Och arbetsgruppens storlek avgör vad som är möjligt, säger Linda Corin, arbetsmiljöforskare vid Institutet för stressmedicin.
I Tandläkartidningens enkät­under­sökning syntes ett samband mellan en ökande storlek på arbetsplatsen och att man upplever den psyko­sociala arbetsmiljön och ledarskapet som sämre.
Det överensstämmer med det forskningen visar, nämligen att en större arbetsgrupp ger minskad nöjdhet med både arbetsmiljö och ledarskap.
– Det hänger ihop, eftersom ledarskapet är viktigt för att skapa en bra arbetsmiljö.
Hon tillägger att det inte finns någon exakt rekommendation om vad som är en lagom stor grupp, men om man har personalansvar för mer än 30–40 personer räcker arbetstiden helt enkelt inte till.

Långa sjukskrivningar

Tandläkartidningens enkät visar också att sjukfrånvaro med långa sjukskrivningar är mer frekvent på större arbetsplatser. Även detta stämmer enligt Linda Corin med forskningen.
– Det finns forskning som visar att sjukfrånvaron ökar med arbetsgruppens storlek, och framför allt långtidssjukskrivningar. Även obekväm arbetstid och övertid ökar generellt på en större arbetsplats.

”De senaste tio åren har man också börjat fokusera mer på organisationen och då till exempel hur många personer det är optimalt att vara chef för.”

Linda Corin forskar kring chefer och deras förutsättningar för att vara chef. Framför allt har hon undersökt hur det ser ut inom offentlig sektor. Hon betonar att det inte är ledarskapet i sig hon undersöker.
– Det finns stora mängder forskning om ledarskap, men de senaste tio åren har man också börjat fokusera mer på organisationen och då till exempel hur många personer det är optimalt att vara chef för.

Interventionsforskning

Hon arbetar med så kallad interventions­forskning, alltså att man gör en förändring och ser vad den får för effekt. Här behöver man fundera ut hur man ska mäta på ett bra sätt, och hur man ska få in enkätsvar för att få en tillräckligt stor data­mängd.
– Arbetsmiljö är ett komplext forskningsområde med många delar som hänger ihop, och samma undersökning kan ge ­olika resultat på olika platser, det är kontextberoende. Det är det som gör det till ett så spännande fält att vara i.
Lindas avhandling handlade om kommunal verksamhet, och ledde bland annat till att Västra Götalandsregionen beslutade att ingen skulle vara chef för fler än 35 personer.
– Det är roligt att se när forskningen får genomslag. Vår forskning hämtar frågeställningar från praktiken, och vi är ute i verksamheten. Jag tycker att det är spännande att få forska och föra ut och implementera kunskap.

Tillgång till chef

I Tandläkartidningens arbetsmiljöenkät reagerar hon på att åldersfördelningen bland dem som svarat på enkäten skiljer sig lite från arbetsmarknaden gene­rellt. Till exempel att männen framför allt finns i de större arbets­grupperna, och att det ser ut som om yngre framför allt arbetar i mindre arbetsgrupper.
Här lägger vi in en reservation för att urvalet till enkäten är selektivt, och att ålders- och könsfördelningen inte självklart är representativt för tandvården som helhet.
–Det är positivt att som yngre arbeta i en mindre arbetsgrupp. Övergången från studier till arbetsliv kan vara svår, och då är det en fördel att ha större tillgång till sin chef.

Rutiner för arbetsmiljöarbete

Hon kommenterar också att enkäten visar att de större arbetsplatserna i stor utsträckning verkar ha bra rutiner för arbetsmiljöarbetet, med till exempel riskbedömningar och arbets­miljö­utbildning för cheferna.
– De verkar ha riggat bra på de större arbetsplatserna, och det är extra viktigt att ha bra rutiner när man har längre distans till medarbetarna.
Och här kommer hon in på något centralt. Utmaningen för den som är chef i en stor organisation är inte så mycket ledar­skapet i sig, utan att bli synlig för andra, att leda många och hinna se alla och att skapa relationer till sina medarbetare.

”Om man blir upptagen av det hinner man inte med sin personal.”

Hon berättar om hur hon sett att chefer inom vården sitter med många arbetsuppgifter som inte skulle behöva ligga på chefen, till exempel fastighetsfrågor, rapporteringskrav och administration.
– Om man blir upptagen av det hinner man inte med sin personal. Här behöver man kanske få administrativt stöd, eller stöd av experter på till exempel IT och HR. Uppgifter kan också behöva prioriteras bort helt.

Se över organisationen

Men det är inte bara arbetsgruppens storlek som avgör, även gruppens sammansättning är viktig för hur stor grupp en chef kan klara av.
– Man kan ju tro att en grupp med personer som var och en är experter på sitt område är lätt att vara chef för. Men stora arbetsgrupper fungerar bättre då alla har likartade arbetsuppgifter som går mer på rutin.
Hon poängterar att när ledarskapet inte fungerar är det viktigt att i första hand titta på vilka förutsättningar chefen har. Det kanske inte är en ledarskapsutbildning som behövs, utan att man ser över organisationen.
– Så att man får nytta av de ledarskaps­utbildningar man har satsat på.

Dela på ledarskapet

Här tycker hon att man ska fundera över vad som är rimligt. Kanske kan man införa en biträdande chef, eller dela på ledarskapet.
– Ibland är man fast i hur det alltid har sett ut, men det går att förändra. Man behöver synliggöra hur det ser ut och titta på om det är rimligt, eller om man behöver omfördela. Chefens arbetsmiljö påverkar arbets­miljön i stort, och en välfungerande stödfunktion kan göra oerhörd skillnad.
Läs mer om chefens arbetsmiljö i artikeln Stress är chefernas stora problem.