Våld kan ligga bakom käkledsproblem

Temporomandibulär dysfunktion (TMD) är ett multifaktoriellt tillstånd. Många gånger finns det naturliga orsaker, men Anna Jinghede uppmanar tandläkare att inte lättvindigt avfärda våld som en möjlig orsak till trauma och stress.

– Min känsla är att många som söker för symtom från käkleden har en bakgrund med våld som till viss del kan förklara symtomen.
Samtidigt poängterar hon att det inte går att säga säkert hur vanligt det är med käkledsbesvär som beror på exempelvis misshandel.
– Sambandet mellan käkledssymtom och våld är inte ordentligt kartlagt, konstaterar hon.

Vill inte berätta

I den mån det finns forskning på området, är den dessutom inte speciellt tillförlitlig, berättar hon.
– Studiegrupperna är ofta små och vårdstatistiken osäker. Många som har utsatts för våld vill inte gärna berätta för vårdpersonal vad de har utsatts för, även om de förstår orsaken till sina besvär.
Andra väntar en tid innan de söker vård. De hoppas på att smärtan ska gå över, eller också förstår de inte själva att våldshandlingen och käkledsbesvären hänger ihop.

Vanlig orsak till käkledsfrakturer

Misshandelsvåld är en mycket vanlig orsak till käkledsfrakturer. När det gäller frakturer i mandibeln är käkledshuvudet och käkledshalsen mest utsatta.
– Besvären kan vara mycket diskreta och det är inte säkert att den våldsutsatta söker sjukvård för dem. Om tänder skadas samtidigt, söker kanske patienter tandvården i första hand. Därför är det viktigt att tandläkare gör en fullständig undersökning i samband med traumaskador på tänder. Det kan vara ett sätt att upptäcka frakturer som annars inte hade diagnostiserats, säger Anna Jinghede.
Symtom på en fraktur kan exempelvis vara smärta, palpationsömhet, malocklusion och minskad gapförmåga. Diagnos kan ofta ställas kliniskt, men röntgen behövs för att bedöma frakturens läge och för att välja en lämplig behandlingsstrategi.

Smärta i mjukdelar

Även käkledens mjukdelar kan skadas vid yttre våld i samband med exempelvis slag, sparkar eller att käkarna tvingas isär vid våldtäkt. Smärta eller ömhet kan orsakas direkt av att ligamenten tänjs ut eller indirekt på grund av muskelspänning till följd av stress eller tandpressning.
När tandläkaren har klargjort symtombilden och diagnosen är behandlingsmålet att minska symtom och återställa funktionen. Behandling kan omfatta exempelvis läkemedel, bettskena eller avslappningsövningar.

Anamnes viktig

Anamnesen är mycket viktig i samband med symtom som kan bero på våld. Ge patienten möjlighet att berätta fritt om sitt hälsotillstånd och även om orsaken till tandvårdsbesöket.
– Det leder oftast till följdfrågor om troliga orsaker till besvären, säger Anna Jinghede.

Ge patienten tid att berätta

Ta patienten på allvar och ge personen tid. Det gäller oavsett om anamnesen tas nära i tid till våldshandlingen eller i ett icke-akut skede. Hur länge har symtomen funnits? Finns det andra tecken på våldsutsatthet, till exempel blåmärken eller sår i eller kring munnen?
– Misstänker tandvårdspersonal misshandelsvåld, ska frågor om våldsutsatthet ställas. Det finns olika råd om hur frågorna ska formuleras, men det viktigaste är egentligen att de ställs.
Samtalet med patienten bör ske i enrum om det går. Skapa förutsättningar för ett bra samtal – stäng dörren, fokusera på patienten. Om tolk behövs, ska det vara en auktoriserad tolk och inte en anhörig. Medföljare kan hindra uppriktiga svar.
– Tandvården kan mycket oftare än i dag vara restriktiv med att tillåta medföljare in i behandlingsrummet. Det kan göra det lättare för patienten att berätta.

”Våga följa magkänslan om något inte verkar ligga rätt till.”

Följ magkänslan

Frågorna kan vara öppna eller stängda. Ta ansvar för samtalet och anpassa frågorna efter patientens vilja att berätta och de svar du får.
– Bemötandet är a och o. Om patienten känner sig trygg och får ett gott bemötande ökar chanserna för att hen vill berätta.
Våld påverkar mer än bara den fysiska hälsan. Var också uppmärksam på beteendemönster som kan peka på att patienten har en svår livssituation. Verkar patienten deprimerad eller väldigt utåtagerande?
– Våga följa magkänslan om något inte verkar ligga rätt till.

Skicka rätt signal

Även om personen inte berättar där och då har tandläkaren skickat en signal om att tandvården har ett intresse att hjälpa människor som utsätts för våld. Det kan vara första steget i en förändringsprocess.
Anna Jinghede är tandläkare i botten men jobbar i dag främst som kriminaltekniker. Samtidigt är hon doktorand vid Karolinska institutet och arbetar med en doktorsavhandling om våld i nära relationer.
I februari gav hon ut boken ”Den våldsutsatta patienten i tandvården”.