Västerbotten satsar på fler ST-tandläkare

–Det är lite ”once in a lifetime”-känsla med så många ST samtidigt, konstaterar Petra Johansson, ST-tandläkare i bettfysiologi.
Beslut togs av regionpolitikerna förra vintern och sedan 1 september gör gruppen – tio kvinnor och fem män – sin specialiseringstjänstgöring i Umeå.

Fara för examinationsrätten

Alternativet – enligt folktandvårdens sätt att beskriva situationen – hade varit att riskera den tandvårdskompetens som finns i Umeå med fara för examinationsrätten för tandläkarprogrammet.
”Vill ni att vi ska fortsätta utbilda studenter, så har vi inget annat val”, var tandvårds­direk­tören Anna-­Maria Stenlund Berggrens budskap till politikerna, med hänvisning till kvalitetskraven för klinisk handledning som viktig del av examinationsrätten.
Beskrivningen av ett vägskäl gjorde intryck på politikerna. Under några år utökas nu ST-budgeten kraftigt.

Tandvårdsdirektör Anna-­Maria Stenlund Berggren pekar på ett nödvändigt generationsskifte med omkring 50 procent av regionens specialisttandläkare som fyller 65 fram till 2025.
– Vi såg att ekvationen inte gick ihop – de medel som vi årligen avsatt för ST skulle inte räcka för att utbilda tillräckligt många för att täcka upp de stora pensionsavgångar som vi kan se under en femårsperiod framåt. Det handlade om att klara både vård- och utbildningsuppdrag och därför kände jag att vi behövde göra en större insats för att komma i balans, säger Anna-Maria Stenlund Berggren.
Totalt ger nytillskottet 29 ST under utbildning i Region Västerbotten. En kraftigt ökning, men historiskt har det inte varit ovanligt med runt 30 ST-tandläkare i Umeå. Tidigare har det dock främst handlat om externa utbildningsuppdrag från vårdgivare i Norrland eller Mellan­sverige. Utvecklingen har gått mot att en majoritet av tjänsterna nu är regionfinansierade.
Region Västerbotten har tillsatt de nya tjänsterna efter nationell annonsering och utifrån den meritvärdering som används inom NSATS, Nationella Samordningsgruppen för tandläkarnas specialiseringstjänstgöring.

– Utöver flera år inom allmän­tandvården så har majoriteten av de nya ST-tandläkarna arbetat som resurs- eller nischtandläkare inom den specialitet de sökt, berättar Susanna Marklund, som är ST-studierektor i Region Västerbotten.
Utbyggnaden med ytterligare 3 platser, till totalt 18, kommer att fortsätta under 2021.
– Vi har en fördelning på samtliga nio specialiteter och tiden får utvisa vilka rekryteringar vi gör framöver utifrån var vi har störst behov, säger Susanna Marklund.
Hon pekar på både möjligheter och utmaningar med en så stor ökning av ST-verksamheten.
– Att så många börjar sam­tidigt har huvudsakligen positiv effekt. Det är mer stimulerande för ST-tandläkarna att vara fler som diskuterar med varandra, fler som deltar i ämnesvisa seminarier och att vi kan ha ett rikt, övergripande seminarie­schema.

Nyrekrytering av tandsköterskor

– Belastningen och ansvaret för respektive huvudansvarig handledare är större men totalt sett marginellt då de är fördelade mellan respektive ämnesområden. Ökade krav på patienttillgång, rum och assisterande personal har lett till nyrekrytering av till exempel tandsköterskor. Dessutom varvas patientbehandling med auskultationer, sidoutbildningar och kurser, egna studier samt fördjupningar, säger Susanna Marklund.
”Givande och lärorikt” är ­Petra Johanssons sammanfattande omdöme efter de första månaderna som ST-tandläkare.
– När det gäller bettfysiologi har det tidigare funnits 1–2 ST‑tjänster. I dag är vi fyra som går ST, varav en har en nationell ST-tjänst, berättar hon.
– Jag upplever inga problem med handledningsdelen – tvärtom fungerar det väldigt bra. Känslan jag får är att det även går bra i övriga ämnen utifrån att det funnits en beredskap att det skulle bli en stor ökning av ST-tjänster och att man kunnat hantera det.

Nischad allmäntandläkare

Efter tandläkarexamen i Umeå 2009 har Petra Johanssons karriär spänt över arbete inom folktandvården, privat tandvård, undervisning och fyra år inom sjukhustandvården.
Men i allt högre grad har intresset riktats mot bettfysiologi, med ett par år som nischad allmäntandläkare vid avdelningen för klinisk oral fysiologi i Umeå.
– Just att få arbeta med mer av ett helhetsomhändertagande och ofta med kopplingar till allmänmedicinska tillstånd och smärtbesvär ser jag som intressant. Det finns mycket inom bettfysiologin som passar mig väldigt bra – att det inte är ”quick fix” eller ”drill and fill”, utan ett helhetsomhändertagande som inte alltid är så enkelt heller.
Hur har första tiden som ST-tandläkare varit?
– Hittills har det varit väldigt varierat med en blandning av studenthandledning, klinik och en del kurser. Men det skiljer sig lite avdelningsvis, där exempelvis ST-tandläkarna inom ortodonti mest varit på klinik och haft teori, säger Petra Johansson.
Utbildningsmodellen bygger på särskilda kontrakt – utbild­ningslån – där ST-tandläkarna förbinder sig att arbeta inom Region Västerbotten under lika lång tid som själva utbildningen.
– Lönen jag får som ST-tandläkare gör att jag inte behöver ta studielån. Nivån är något lägre än vad min vanliga lön ­varit och det känns absolut godtagbart utifrån att man får en betald utbildning, säger Petra ­Johansson.