Astma – en utmaning för tandvården

Det finns ett samband mellan astma och karies, enligt Malin Stensson, lektor i oral hälsa i Jönköping. Hon forskar om munhälsan hos barn med kroniska sjukdomar, särskilt astma.
Sjukdomen är vanlig – 8 till 10 procent av alla barn i skolåldern har astma.
– Många astmabarn har en god munhälsa, men sjukdomen är förknippad med vissa riskfaktorer. Det är viktigt att tidigt identifiera barn med astma för att kunna ge preventiva åtgärder, säger hon.
Det finns icke-allergisk astma och allergisk astma. Icke-allergisk astma kan i vissa fall försvinna med tiden. Allergisk astma har man däremot ofta hela livet, även om symtomen kan vara lindrigare under vissa perioder.

För att minska symtomen vid allergisk astma ska barnet i första hand försöka undvika kontakt med det som framkallar reaktionerna, till exempel pälsdjur eller kvalster. Det räcker oftast inte, utan behandling med olika läkemedel är vanligt.
Hur medicineringen ser ut beror på hur stora besvär patienten har, men ofta blir det både luftrörsvidgande läkemedel och kortison för att hämma inflammation. De flesta läkemedlen inhaleras.
Svampinfektioner, hosta och heshet är orala biverkningar av dessa mediciner som tas upp i Fass. Medicinerna kan påverka munnen även på andra sätt, enligt Malin Stensson. Det finns forskning som visar på samband mellan astmaläkemedel och karies samt erosionsskador.
– Nästan 80 procent av astmamedicinerna som inhaleras stannar i munnen. Läkemedlen kan vara sura. Det kan så klart påverka.
Exakt hur astmamediciner påverkar munnen är inte klarlagt. Det finns få stora och bra studier, men de som finns visar att salivsekretionen minskar och även att salivsammansättningen kan ändras vid regelbunden användning av läkemedlen.
Barn med astma andas också mer med munnen än andra barn. Detta i kombination med en eventuellt nedsatt salivsekretion bidrar till att de kan vara mer törstiga.
– Om de då dricker söta drycker ofta, ökar ju risken för karies och erosioner, säger Malin Stensson.
– En del astmabarn får även mer gingivit, särskilt i överkäksfronten. Även halsinfektioner kan förekomma, men det är ofta övergående besvär.
Nyckeln till att tidigt hitta astmabarn som riskerar att få försämrad munhälsa är en grundlig anamnes.
Föräldrar till små barn bör få frågan om barnet har haft astmasymtom. Upp till 20 procent av alla barn under två år har haft någon form av astmasymtom, enligt Malin Stensson. Om ett barn haft symtom är det viktigt att ställa följdfrågor:
Tar barnet astmamediciner? Vilka och hur ofta? Andas barnet ofta genom munnen? Känner barnet sig ofta torr i munnen eller törstig?
Är svaret ja på en eller flera av frågorna behövs mer informationsinsatser. Det är extra viktigt att astmabarn borstar tänderna två gånger om dagen med fluortandkräm. Vid behov kan du rekommendera extra fluor, till exempel under perioder då barnet medicinerar mer.
Betona att astmabarn bör dricka vatten i stället för söta drycker om de är törstiga. Rekommendera barn med inhalator att skölja munnen med vatten efter inhalation när det går. Att tugga tuggummi efteråt är också ett alternativ.
Möter du barn som har biverkningar som du tror kan bero på astmamediciner? Det bör rapporteras till Läkemedelsverket. Det sker troligen inte i tillräckligt stor omfattning, enligt Malin Stensson.
Region Jönköpings län arbetar med ett nytt vårdprogram för barn och ungdomar med astma.
– Jönköping blir först i landet med att anta ett vårdprogram där oral hälsa uppmärksammas i vården av astmapatienter, berättar Malin Stensson.
Det tycker hon är bra.
– Barn med astma kommer först till sjukvården för sin sjukdom. Det är bra om sjukvården då ställer enkla frågor om munandning, kost och tandborstningsvanor.
Vårdpersonalen kan också titta på tänderna och munslemhinna, samtala med föräldrarna om matvanor och remittera till tandvården vid behov, anser hon.
Läs också: Experten: Biofilmen påverkas vid astma
Janet Suslick