Det kan inte ha varit politikernas mening att diskriminera över 560 000 patienter som har tecknat frisktandvårdsavtal, säger Birgitta Haglund. Hon ingår i folktandvårdens nationella arbetsgrupp för frisktandvård.
Hon anser att människor som har stora tandvårdsbehov ska kunna välja tandvård till fast pris och ändå få utnyttja högkostnadsskyddet om premien är högre än karensbeloppet (i dag 3 000 kronor). Det kan de inte i dag.
Hon tycker också att frisktandvårdspatienter som behöver rehabiliterande vård, som inte ingår i avtalet, bör få använda premien som grund för högkostnadsskydd.
Så är det inte i dag. Om en patient som betalar för frisktandvård behöver rehabiliterande tandvård, måste de betala för det från första kronan och upp till karensbeloppet vid sidan av frisktandvårdskostnaderna.
– När tandvården reformerades var det tänkt att besöksfrekvensen skulle öka och att folk skulle gå mer regelbundet till tandvården. Samtidigt skulle det finnas ett bra stöd till patienter med höga kostnader.
Men besöksfrekvensen har inte ökat speciellt mycket och enligt Riksrevisionens utredning från 2012 har tandvårdsreformen därmed inte uppnått sina mål.
– Bland unga vuxna är det dock en liten ökning i besöksfrekvens och det pekas i rapporten på att det troligen beror på att frisktandvården är stark i dessa åldrar.
Jobbar förebyggande
Många patienter inom frisktandvårdssystemet är friska och behöver inte komma ofta. Men en del har exempelvis initialkaries eller gingivit. Om de kommer på sina mellanbesök, ökar chansen att tandvården kan ge stöd så att de sedan kan hålla sig friska, resonerar Birgitta Haglund.
Det är mer sannolikt att det sker innanför frisktandvårdssystemet än utanför, anser hon.
– När man redan har betalt, då blir det av att gå till tandvården. Därför är det mycket lättare att jobba förebyggande inom ett abonnemangstandvårdssystem än inom styckepristandvården.
I Värmland får alla 19-åringar ett brev med ett erbjudande att teckna frisktandvårdsavtal från och med det året de fyller 20 år. 60 procent tackar ja.
– De som tecknar frisktandvårdsavtal fortsätter att besöka tandvården. De andra tenderar att försvinna från tandvården i fem, sex, sju år och kommer tillbaka först när de har ont. Då behöver vi börja borra och rotfylla tänder som var friska när de var 19 år.
”Orättvisan måste rättas till”
Även beteendemedicinsk prevention och behandling, till exempel motiverande samtal, som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vuxentandvård, passar bra inom frisktandvården, tycker hon.
– Men jag har svårt att se hur vi ska kunna arbeta med det inom stycke-prissystemet. Våra styckeprispatienter vill inte gärna betala för vår tid när vi motiverar till egenvård – de vill ”att vi gör något”, alltså borrar och lagar.
Medelålders och äldre personer som har mycket fyllningar, och där det finns en ökad teknisk risk, får med dagens ersättningssystem en hög premie inom frisktandvården, eftersom de inte får utnyttja högkostnadsskyddet till frisktandvård. Det gör att relativt få i gruppen väljer tandvård till fast pris.
– Äldre patienter har stor nytta av förebyggande tandvård och därför måste orättvisan i ersättningssystemet rättas till, anser Birgitta Haglund.
”Vilket hälsoprojekt”
Frisktandvården har hälsodrivande effekter, enligt Birgitta Haglund.
– Jag hoppas att politikerna ser vilket hälsoprojekt frisktandvården är. Om man lyckas hålla människor friska minskar inte bara deras tandvårdskostnader, utan också samhällets.
Det allmänna tandvårdsbidraget (ATB) räcker inte riktigt till i dag, menar hon. Därför ser hon gärna att mer pengar läggs på förebyggande tandvård.
Hon vill också införa ett särskilt bidrag till människor som väljer tandvård till fast pris.
– Det visar att de är villiga att ta ett långsiktigt ansvar för sin tandvård, anser hon.
Slipper diskutera pengar
Från tandläkarens synvinkel finns även en annan fördel med frisktandvård, att man inte behöver anpassa sig till vad patienten har råd att betala just då.
– I frisktandvården kan jag alltid välja att ge patienten den bästa möjliga vården. Jag behöver inte diskutera pengar. Behövs det en krona på en tand, gör jag en krona. Det känns väldigt bra.
I Värmland har drygt 19 000 vuxna patienter frisktandvårdsavtal. Det är 20 procent av alla vuxna patienter. Eftersom frisktandvården inte ingår i högkostnadsskyddet är det i första hand relativt friska patienter i de lägre premiegrupperna som väljer frisktandvården. Det gäller även på riksnivå. Lite statistik:
- 563 000 personer i landet var frisktandvårdspatienter vid årsskiftet.
- 40 procent var mellan 20 och 29 år, ungefär lika stor andel var mellan 30 och 49 år och knappt 20 procent var 50 år eller äldre.
- Andelen vuxna patienter som väljer frisktandvård varierar mellan någon procent och drygt 50 procent i olika landsting och regioner.
Samarbetar i hela landet
Från 1999 och framåt införde ett antal landsting egna modeller för tandvård till fast pris. Namnen och villkoren varierade. Frisktandvård med standardiserade villkor infördes successivt mellan 2008 och 2010.
I dag samarbetar folktandvården i hela landet om frisktandvården. Det innebär att patienter som flyttar tar med sig sitt frisktandvårdsavtal till den nya orten, och att de som behöver akuttandvård på annan ort kan få det.
Janet Suslick
