Försäkringskassan arbetar med att komma åt fusk och utbetalningar som av andra anledningar blir fel. I oktober skrev Tandläkartidningen i sin webbtidning att myndigheten hade krävt tillbaka nästan 2,2 miljoner kronor som på felaktiga grunder hade betalats ut i tandvårdsstöd under ett kvartal. Under samma period polisanmälde Försäkringskassan också en tandläkare.
Ett par veckor senare skrev Tandläkartidningen om en granskning av nödvändig tandvård som har gjorts i Västra Götaland. Journalerna visade på många brister.
Kritiken uppmärksammades också i en serie artiklar i Göteborgs-Posten (GP) dagarna före årets odontologiska riksstämma i Göteborg i november.
Det är bra att tandvården granskas, tycker Gunilla Klingberg, ordförande i Sveriges Tandläkarförbund.
Enligt GP uppskattar Försäkringskassan att 300 miljoner årligen betalas ut i tandvårdsstöd på felaktiga grunder.
– Det är inte acceptabelt om någon medvetet försöker att lura socialförsäkringssystemet på pengar, säger Gunilla Klingberg.
Det är omöjligt att säga hur utbrett ett eventuellt fusk är. Just därför behöver man utreda när det finns misstanke om oegentligheter, anser hon.
– Det är viktigt att vi vågar stå för att det finns tandläkare som missköter sig och som därmed skadar förtroendet för kåren. Av fler än 7 500 tandläkare handlar det om några enskilda tandläkare som missbrukar systemet. Tyvärr kan det leda till att hela kåren drabbas och det är förstås olyckligt och fel.
Ekonomiska oegentligheter är också allvarliga i relationen mellan tandläkare och patient. Därför är det viktigt att utreda dem även av den anledningen, anser hon.
– Patienten måste kunna lita på sin tandläkare, på att tandläkaren gör riktiga bedömningar och bedriver vård av hög kvalitet. Patienten måste också kunna känna sig trygg med att tandläkaren sköter de ekonomiska delarna av vården korrekt.
– Jag tror att vi kan lära oss av detta och bli bättre, säger Gunilla Klingberg.
– Granskning kan leda till bättre kvalitet.
Skarp kritik
Nödvändig tandvård har granskats i Västra Götaland. På uppdrag av revisorerna gick två tandläkare igenom 312 slumpmässigt utvalda patientjournaler. De upptäckte brister i 198 av journalerna. I ett antal fall var bristerna allvarliga.
Journalernas kvalitet varierade stort. I vissa fall saknades terapiplan, i andra var anteckningarna otillräckliga eller svårtolkade. Undersökningsdata var i vissa fall bristfälligt dokumenterade.
Hos en del patienter hade karies eller frakturerade framtänder diagnostiserats men lämnats utan åtgärd. I andra fall ansågs patienterna ha fått alltför omfattande behandlingar.
Granskningen visade också på dålig kontinuitet i vården för vissa patienter på grund av ett stort antal vårdgivare.
Sårbara patienter
– Jag har läst rapporten och vet att bristerna ser väldigt olika ut. Det bortförklarar ingenting, men det är viktigt att känna till att långt ifrån alla anmärkningar handlar om allvarliga brister relaterade till kliniskt arbete, säger Gunilla Klingberg.
– Detta handlar om en mycket sårbar patientgrupp, äldre och personer med funktionsnedsättning, som har blivit berättigade till nödvändig tandvård då de behöver extra mycket stöd och hjälp av omsorgen. Ofta är det personer som inte själva kan föra sin talan. Då har tandvårdens personal ett extra stort ansvar att säkerställa att personerna får god vård. Vården ska ske i samråd med patienten och med patientens bästa för ögonen.
– Vårdgivaren, det vill säga folktandvården eller det bolag som utför vården, har ett stort ansvar att säkerställa att rutiner för vården fungerar så att patientsäkerheten inte hotas.
Saker kan förbättras
Eftersom liknande brister förmodligen förekommer på annat håll, ser Gunilla Klingberg gärna att granskningar görs runt om i landet.
Både Försäkringskassans granskning av hur tandvårdsstödet betalas ut och Västra Götalands granskning av nödvändig tandvård visar att det finns saker som kan förbättras inom tandvården. Det finns alltid möjlighet att utveckla och kvalitetssäkra verksamheten, anser Gunilla Klingberg.
– Granskningen i Västra Götaland pekar på ett annat behov, nämligen behovet av en mer livlig debatt om etiska spörsmål. Vår yrkesetik och våra yrkesetiska riktlinjer får inte bara hamna i byrålådan. Vi måste prata om etiken och vara beredda att granska och förtydliga riktlinjerna.
– Tandläkarförbundets etiska kommitté arbetar engagerat och jag hoppas att fler vill vara med och driva dessa frågor, säger Gunilla Klingberg.
– När det gäller fortbildning är etik, kvalitets- och patientsäkerhetsfrågor viktiga vid sidan av alla odontologiska områden. De granskade fallen visar att det finns en del brister på sina håll när det gäller hur vården utförs. Utifrån den kunskapen menar jag att det är märkligt att vi inte är ålagda att fortbilda oss.
Fortbildning behövs
Piloter måste regelbundet genomgå träning och utbildning men det finns inget sådant krav på tandläkare i Sverige. Det ifrågasätter Gunilla Klingberg.
I en del andra länder finns system med obligatorisk fortbildning. Tandläkare måste visa att de har gått ett visst antal timmar utbildning per år för att få behålla legitimationen. I Danmark och Norge har obligatorisk fortbildning införts på prov och ser ut att slå väl ut, enligt Gunilla Klingberg.
– Det är kanske inte orimligt att kräva att tandläkare i Sverige kan visa dokumentation på att de fortbildar sig kontinuerligt, säger hon.
