Han har patientens säkerhet i fokus

Tandläkartidningen träffar Lars Svärd har han just suttit i möte med en tandläkare som utreds av IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Ett 15-tal journaler plus annan dokumentation har granskats.

– Vederbörande har definitivt förstått att det finns allvarliga brister. Vi kommer nu att ta ställning till om vi ska yrka på någon form av påföljd till HSAN eller enbart kritisera tandläkarens yrkesutövning, säger han.
Fallet blev känt för IVO genom ett enskilt klagomål, det vill säga en anmälan från en patient. Denna typ av ärenden är också de vanligaste som IVO får på sitt bord och de som IVO själva utreder.

Granskar utredningarna

Lex Maria-anmälningar anmäls och utreds av vårdgivarna. Det är sedan IVO:s uppgift att granska utredningarna för att se om vårdgivarna har identifierat orsakerna till det inträffade och vidtagit åtgärder för att höja patientsäkerheten.
Om så inte är fallet begär IVO in kompletterande uppgifter. IVO utreder inte ekonomiska krav eller bemötandefrågor, inte heller händelser som inträffat mer än två år innan anmälan görs.
– De allra flesta vårdgivare sköter Lex Maria-utredningarna bra, säger Lars Svärd, och lägger i samma andetag till att de flesta tandläkare och tandhygienister gör ett utmärkt arbete ute på klinikerna.
– Det är riskindividerna vi vill åt, de som mer eller mindre systematiskt felbehandlar patienter och som är direkt farliga för medborgarna.

Beteendevetare

Redan som privattandläkare i Västerås mellan åren 1983 och 98 hade Lars Svärd ett stort intresse för frågor som rör patientsäkerhet, men när man jobbar i egen klinik har man begränsade möjligheter att påverka. De möjligheterna fick han däremot inom Praktikertjänst Tandvård, där han bland annat blev utbildnings- och kvalitetsansvarig.
Med sig in i jobbet hade han även en beteendevetarutbildning med inriktning mot vuxenpedagogik, det vill säga kunskap om hur man skapar förutsättningar för det livslånga lärandet.
– Vårdgivarna kan ha fantastiska ledningssystem med dokumenterade rutiner och processer, men utmaningen är att implementera dessa i det vardagliga arbetet, säger han.

Stora kliniker

Efter tolv år på Praktikertjänsts huvudkontor blev han tillfrågad om han ville bli operativ chef för den privatägda Colosseumkliniken Sverige AB. Och det ville han. Företagets vision var att bygga en tandvårdskedja med stora kliniker där allmän- och specialisttandvård arbetade sida vid sida. Så blev det också, men i samband med samgåendet mellan Colosseum och kedjan Smile valde han att söka sig till IVO och tjänsten som inspektör.
Utmaningen att i ännu högre utsträckning kunna påverka vården var den största drivkraften, liksom att kunna utveckla den egna vårdjuridiska kompetensen.
När IVO startade sin verksamhet den första juni 2013 fick man ta över flera tusen anmälningsärenden om brister i vården från Socialstyrelsen. Socialstyrelsen hade dessförinnan fått ett par tusen ärenden från HSAN, som efter omorganisation endast fick i uppgift att ta ställning till och besluta om exempelvis prövotid, indragen förskrivningsrätt och återkallelse av legitimation för de legitimerade yrkesutövarna.

Fick sparkrav

Det blev tufft för IVO, vars generaldirektör hade som mål att inspektionerna ute i hälso- och sjukvården och tandvården skulle bli betydligt fler. Med den stora anhopningen av ärenden blev det inte så. Enskildas klagomål samt lex Maria-anmälningarna fick högsta prioritet.
– Naturligtvis hade jag hoppats att jag skulle kunna vara ute mer i verksamheterna för att diskutera patientsäkerhetsfrågor, men problemet var att vi också fick stora sparkrav på myndigheten, berättar Lars Svärd.
Han är dock ute i tandvården så mycket han hinner samt deltar i olika konferenser och på tandläkarutbildningen för att sprida information om patientsäkerhetsarbete och återföra till tandläkarna vilka förbättringsmöjligheter och brister IVO ser i sin tillsyn. Kanske blir det mer sådana uppgifter på schemat framöver eftersom myndigheten nu hunnit beta av den långa kön av klagomålsärenden inom tandvården.
– IVO:s vision är att stå för lärande och bidra till höjd patientsäkerhet. Tandläkarna behöver inte vara oroliga för att vi ska begära att legitimationen återkallas för att man inte lyckas 100-procentigt med en rotfyllning. Det är dock av stor betydelse att patienten informeras och att en prognosbedömning görs. Det vi ser som synnerligen allvarligt är när vården systematiskt är patientosäker. De tandläkarna har anledning att känna oro för en granskning från IVO.

Kortare handläggning

Följden av att man nu är i fas med inkommande ärenden är att handläggningstiden kortats till cirka 4–5 månader mot tidigare 12–18 månader.
Långt nog, kan säker en del tycka, men handläggningstiden kan enligt Lars Svärd inte göras kortare, eftersom regelverket styr tiden för kommunicering av exempelvis inhämtande av handlingar och synpunkter på förslag till beslut som skickas ut till den klagande och vårdgivaren.
Runt om i landet finns fyra inspektörer som är tandläkare och som har huvudansvaret för de utredningar som rör tandvården. När de får in en anmälan tar de ställning till om fallet ska granskas. I nästa steg begär de in journaler och yttranden från vårdgivaren och den behandlande tandläkaren som anmälan avser.
Den eller de som ska yttra sig har fyra veckor på sig. Därefter fortsätter granskningen av materialet fram till att ett förslag till beslut är färdigt att kommuniceras. Varje klagomålsärende hanteras dels av en sakkunnig tandläkare/inspektör och dels av en jurist på myndigheten.
Främst handlar patientsäkerhetsarbetet om att hitta systemfel och rätta till dessa. Vanliga brister från IVO:s tillsynsärenden är att journaler saknar delar som är nödvändiga för en säker tandvård. Bristande underlag kan exempelvis leda till att man missar diagnostisering av karies, parodontit och andra patologiska tillstånd.
Det är inte ovanligt att dokumentationen i journalen utformas för Försäkringskassans ögon snarare än för att dokumentera patientens vård; tydliga behandlingsalternativ saknas ofta, liksom behandlingsplaner och prognos samt information i journalen om på vilka grunder tandläkare och patient kommit överens om en viss behandling.
Enligt Lars Svärd kan många brister undanröjas om varje behandlare frågar sig: För vem skriver jag journalen?
– Självfallet för patienten, men även för den som behandlar, för framtida behandlare, anhöriga, Försäkringskassan, försäkringsbolag, för rättsväsendet om en konflikt skulle uppstå, för myndighetstillsyn, för vårdgivarens kvalitetsarbete och för forskningen, säger han.

Finns förbättringspotential

Patientsäkerhetsarbetet ska säkerställa att en god och säker vård bedrivs. De allra flesta vårdgivare arbetar med dessa frågor på ett seriöst sätt. Tyvärr finns det en liten klick vårdgivare/tandläkare som systematiskt bedriver en patientosäker vård och det är dessa verksamheter och individer som vi nu alltmer sätter fokus på.
Lars Svärd är övertygad om att de insatser som bland andra IVO gör kommer att leda till en allt högre patientsäkerhet, men det kommer alltid att finnas en förbättringspotential.
– Jag tror tyvärr inte att jag eller andra inspektörer och jurister på IVO kommer att bli arbetslösa.