Han vill att tandläkare tar del i äldrevården

Andelen äldre utgör numera en femtedel av befolkningen. Och gruppen kommer att fortsätta öka. De som är 90 år eller äldre beräknas vara tre gånger fler år 2050. Detta är något tandvården måste förhålla sig till på olika sätt, enligt Yngve Gustafson, professor i geriatrik och överläkare vid Umeå universitetssjukhus.
– Åldrande innebär en starkt ökad risk för dålig munhälsa. Samtidigt är det mycket farligare med dålig munhälsa när du är gammal och skör, säger han.
Faktorerna som gör äldre till en riskgrupp är många. Vanliga sjukdomar som stroke, demens och depression leder ofta till svårigheter att sköta munnen. Många äldre står dessutom på läkemedel som har negativa konsekvenser för munhälsan, till exempel läkemedel med antikolinerg effekt.
– De allra flesta av dessa läkemedel är mer eller mindre olämpliga för äldre människor, inte bara för munhälsan utan även av andra orsaker, säger Yngve Gustafson.

Socioekonomiska faktorer spelar också in. Många äldre har helt enkelt inte råd att gå till tandläkaren i den utsträckning de skulle behöva.
– Vi har fortfarande 400 000 fattigpensionärer i Sverige. Det är en stor grupp som löper risk för snabb försämring av munhälsan av ekonomiska skäl, säger Yngve Gustafson.
Utöver detta tillkommer också tillgänglighetsaspekten. En gammal och sjuk person har ofta svårt att ta sig till tandläkaren. Yngve Gustafson skulle till exempel gärna se fler mobila utrustningar ute på landets äldreboenden.
– Tandläkaren är oftast mer rörlig än den gamla och sjuka patienten. För samhället innebär det en enorm kostnad om personal måste följa med alla boende till tandläkaren i färdtjänstbil, säger han.
Eftersom de äldres situation är så komplex behövs egentligen alltid samarbete över professionsgränserna, enligt Yngve Gustafson.
– Idealet är ett samarbete där tandläkare och tandhygienist ingår i ett team kring patientens vård och rehabilitering.
Dagens verklighet är vanligtvis ganska långt ifrån Yngve Gustafsons drömbild. Dialogen mellan tandläkare och läkare eller distriktssjuksköterska saknas ofta. Då behöver tandläkaren själv ta initiativ till kontakt när han eller hon stöter på problem hos en patient, enligt Yngve Gustafson.
Om en trogen patient plötsligt dyker upp med blödande tandkött, djupa fickor och karies, är det nästan alltid en signal om att något är på tok. Det kan till exempel vara en begynnande sjukdom som demens eller diabetes.
– Ibland är tandläkaren den första som märker dessa sjukdomar. En av de första sakerna man glömmer när man börjar bli dement är att borsta tänderna, säger Yngve Gustafson.
Problemen kan också vara en effekt av olämpliga läkemedel, till exempel psykofarmaka eller andra medel som orsakar muntorrhet. I båda fallen tycker Yngve Gustafson att tandläkaren bör ta kontakt med patientens läkare.
– Som läkare skulle jag bli glad för varje mejl och en mer eller mindre formell remiss om problem som tandvården upptäckt, säger han.
Ett alternativ är att kontakta distriktssjuksköterska eller biståndsbedömare, framför allt om det finns misstankar om att patienten inte får den omvårdnad han eller hon behöver för att klara munhälsan.
– Tandläkarens eller tandhygienistens arbete blir tröstlöst om patienten inte får nödvändiga insatser i hemmet, säger Yngve Gustafson.
Kunskaperna om munhälsa hos sjukvårdsbiträden, undersköterskor och läkare är många gånger otillräcklig, enligt Yngve Gustafson. Vårdpersonal har ofta dålig koll på hur exempelvis broar, implantat och kronor ska skötas.
– Det skulle behövas fler tandhygienister i äldrevårdsteamen.
Dialog kring patienten krävs även åt andra hållet. Står en patient på waran eller kortison innebär det konsekvenser för tandvården. Allra helst skulle Yngve Gustafson önska sig ett gemensamt journalsystem med tandvården.
Många äldre lider också av näringsbrist, vilket ofta syns i munnen på ett tidigt stadium. Genom ett enkelt frågeformulär skulle tandvården kunna identifiera riskindivider och ge kostråd eller hänvisa till dietist, innan det går så långt att patienten får munvinkelragader, parodontit eller andra komplikationer.
– Överlag skulle tandvården kunna ha en mycket aktivare roll när det gäller folkhälsoarbetet och vården av äldre, säger Yngve Gustafson.
Läs också: Experten: ”Många äldre tappar kontakt med tandvården”