Tandläkartidningen skrev om Behzad Talebi för två år sedan. Han läste till tandläkare i Polen. Från början trodde han att han skulle få legitimation och jobb i Sverige efter fem års studier på engelska i staden Wroclaw.
Under det fjärde året fick han klart för sig att han efter den femåriga grundutbildningen måste göra ett års allmäntjänstgöring (AT) och få polsk legitimation för att få svensk legitimation.
Trots att utbildningen omfattar lika många högskolepoäng som den svenska, utfärdar Socialstyrelsen inte svensk legitimation direkt efter en europeisk utbildning, utan först när man har legitimation i ett annat EU-land. Det var en stor besvikelse, men Behzad såg fram emot att få göra många extraktioner och en hel del käkkirurgi under handledning under AT-året.
Prov på polska
Hur har det gått? Jo, Behzad Talebi har gjort AT-året, men det har visat sig att slutprovet för att få tandläkarlegitimation är baserad på den polska kurslitteraturen.
Många tekniker, klassificeringar och tillvägagångssätt beskrivs olika i den engelskspråkiga och polska litteraturen, berättar han. Dessutom omfattar provet det polska regelverket, som inte finns tillgängligt på engelska. Behzad Talebi tycker att det är svårt
att känna sig motiverad att lära sig polska patient- och försäkringslagar när han inte tänker jobba som tandläkare i Polen.
AT i Sverige
I höst börjar Behzad Talebi termin nio på läkarutbildningen. De första två åren på tandläkarutbildningen lästes gemensamt med blivande läkare, så en del av utbildningen fick han »på köpet«.
Efter läkarutbildningen kan han göra AT i Sverige, och efter AT i Sverige får man svensk legitimation. Flera årskullar med svenska studenter från hans universitet har gjort så utan problem, berättar han.
Egentligen vill Behzad Talebi bli käkkirurg, så han har inte helt givit upp planerna på att bli tandläkare – också.
