Margaretha hjälper kamrater i knipa

Enligt Margaretha Lindqvist känner många av Tandläkarförbundets medlemmar inte till att stiftelsen Kamrathjälpen finns. Och det tycker hon är olyckligt.
– Under åren har jag mött tandläkarkolleger som önskat att de hade vetat vilka möjligheter som funnits att söka ekonomisk hjälp i den svåra livssituation de hamnat i, förklarar hon.
Att inte fler gjorde det är kanske inte så konstigt; stiftelsen, som bildades kring andra världskriget, gjorde under många år inte så mycket reklam för sin verksamhet. Pengarna växte stadigt, men uttaget var litet.

När Margaretha Lindqvist själv kom in i Tandläkarförbundets styrelse uppmärksammade hon att stiftelsen levde ett alltför stilla liv. Hon tyckte att man borde agera för att fler ”som oförskyllt hamnat i ekonomiskt trångmål”, som ändamålsparagrafen lyder, skulle kunna ta del av pengarna.

Engagerat sig

Hon har under årens lopp engagerat sig på olika sätt för att dels förbättra tandläkarnas villkor, dels villkoren att bedriva tandvård.
– De som endast bedrivit tandvård sen 1999 vet ofta väldigt lite om de tuffa förhållanden som rådde dessförinnan, säger Margaretha Lindqvist.
Hon har bland annat varit ordförande för Göteborgs Privattandläkarförening, suttit i styrelsen för Privattandläkarna varav sex år som vice ordförande och som redan nämnts suttit i Tandläkarförbundets styrelse i flera år.
Vid förbundsmötet 2006 tillsattes en ny styrelse för Kamrathjälpen, och ledamöterna påbörjade ett mer aktivt arbete för att nå ut med information till medlemskåren. Detta har gett resultat; allt fler har de senaste åren ansökt om lån och bidrag, men enligt Margaretha Lindqvist finns utrymme för fler att söka hjälp.
– Att befinna sig i en svår livssituation innebär naturligtvis stora påfrestningar i sig och en del kanske drar sig för att ansöka om hjälp. De kanske inte vill skylta med sitt privatliv och sin ekonomiska situation, säger hon, men tillägger:
– Vi arbetar under sekretess, så inga uppgifter röjs utåt. Det inkluderar även vår tjänsteman Pia Kollin på kansliet, som handhar alla ärenden under tystnadsplikt.

Belastar inte medlemsavgiften

Hon påpekar att många tror att de pengar som delas ut belastar medlemsavgiften, men så är det inte; kapitalet har byggts upp via privata donationer, och pengarna har placerats i aktie- och räntefonder.
I dag uppgår kapitalet i stiftelsen till drygt 80 miljoner kronor. Den del som kan användas för att hjälpa medlemmar baserar sig på den årliga utdelningen. Förra året utgjorde denna del cirka 3 miljoner kronor, pengar som dels täckte administrationen av verksamheten, dels delades ut.
Ungefär hälften av pengarna förra året delades ut i form av lån till låg ränta, hälften i form av bidrag. Mellan 40 och 50 personer fick del av medlen.
Tidigare kunde studenter inte ansöka om pengar från stiftelsen, men för ett antal år sedan begärde Kamrathjälpens styrelse en ändring i den så kallade ändamålsparagrafen, som uttrycker donatorns vilja. Att få igenom en ändring kan vara mycket svårt, men så småningom fick man klartecken från Kammarkollegiet, vilket innebär att också tandläkarstudenter på de tre sista terminerna kan ansöka om medel.
De summor som då kan bli aktuella motsvarar Centrala studiestödsnämndens bidrags- och lånedel.
Egen sjukdom, skilsmässa eller sjukdom hos någon familjemedlem är vanliga orsaker till att medlemmar söker pengar från stiftelsen. Men det kan också handla om att personen på grund av sjukdom eller arbetsskada inte längre kan utöva tandläkaryrket utan måste omskola sig och därför behöver extra ekonomiskt stöd.
Hur går det då till att ansöka om medel?
– Det är inte särskilt komplicerat. Den sökande skriver ett brev och berättar om sin situation och varför vederbörande behöver söka ekonomisk hjälp. Brevet skickas till Kamrathjälpens tjänsteman Pia Kollin, som sammanställer uppgifterna och eventuellt begär in kompletteringar. Det kan handla om mer information om personens livs- och ekonomiska situation.
Därefter presenteras dokumentationen för Kamrathjälpens styrelse. I enklare fall fattar Margaretha Lindqvist och tjänsteman Pia Kollin själva besluten, men i andra går styrelsen, som består av cirka hälften ledamöter från privat verksamhet och hälften från offentlig, igenom handlingarna och avgör om eventuellt stöd och i vilken form stödet ska ges.

Stödperson till samtal

Hjälpen kan i vissa fall även bestå i att bli erbjuden en stödperson att samtala med. Statuterna ger enbart rätt för stiftelsen att bevilja medel till enskilda personer, inte till stöd för klinikens verksamhet.
– De summor som beviljas kan vara allt från 2 000–3 000 kronor för exempelvis glasögon till mellan 10 000 och 30 000 kronor för annat, berättar Margaretha Lindqvist.
– Det känns väldigt roligt för oss i styrelsen att vi kan medverka till att någon kommer igenom sin svåra situation.
De som fått hjälp hör ofta av sig och visar sin uppskattning. Som fallen här nedan visar kan Kamrathjälpens insats vara avgörande för personen i fråga.
– Ingen vet när sjukdom eller svår livssituation slår till, och ingen vet vem som kommer att beröras. Det kan komma som en blixt från klar himmel och drabba den som är väletablerad och vars liv flyter på utan problem, säger hon, och tillägger:
– Det är då vi behövs, så räds inte för att ta kontakt med oss på Kamrathjälpen.
Läs mer om Kamrathjälpen på Tandläkarförbundets hemsida!