Tandläkarförbundets studerandeförening startade det frivilliga mentorprogrammet våren 2009 för att koppla ihop studenter med »vanliga tandläkare« inom den privata och offentliga tandvården. Det är ett sätt för studenterna att knyta kontakter, se hur erfarna tandläkare arbetar i team och skaffa sig större klinisk mognad genom att auskultera och assistera. Studenterna får också möjlighet att diskutera idéer och ställa frågor om den kliniska vardagen.
Mentorerna får tillfälle att dela med sig av sina erfarenheter och skaffa sig en bild av vad som lärs ut på grundutbildningen i dag. Mentorprogrammet kan även vara ett led i rekryteringen av framtida medarbetare.
Så blev det för folktandvården i Nynäshamn. Carl-Eric Gunell, allmäntandläkare nischutbildad i kirurgi, parodontologi och protetik, ställde upp som mentor och kom i kontakt med Caslav Kokosar som studerade på KI. Under sista läsåret åkte Caslav till Nynäshamn ett antal dagar för att träffa sin mentor.
Han fick se mycket som han inte hade kommit i kontakt med på skolan: borttagning av visdomständer, par-odontitoperation, fixturoperation och sinuslyft, bland annat.
Efter examen 2010 började Caslav Kokosar arbeta på folktandvården i Nynäshamn. I dag jobbar han halvtid på kliniken, och halvtid som sjukhustandläkare på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.
Naturlig övergång
– För mig har det varit en väldigt naturlig övergångsperiod från skolan till yrkeslivet, berättar Caslav Kokosar.
Förutom att delta i mentorprogrammet, hade han sommarjobb och extrajobb inom tandvården under studietiden. Under sista terminen arbetade han även på tillfälligt förordnande på folktandvården i Tumba. På så sätt tog han successivt på sig tandläkarens ansvar och kunde växa in i rollen.
– Självförtroendet har byggts upp genom att jag ganska tidigt vågade satsa mer på att utveckla mina kliniska färdigheter. Det beror mycket på stödet jag har fått från min mentor och handledare, berättar Caslav Kokosar.
Att få en inblick i en erfaren tandläkares vardag har hjälpt honom skaffa rutiner som underlättar när han tar emot och behandlar patienter.
– Jag har också snabbt kunnat utveckla ett analytiskt tänkesätt tack vare den goda handledningen som har jag fått.
Brist på mentorer
Mentorprogrammet fortsätter i höst. Tidigare har mentorerna och studenterna anmält sitt intresse till de fyra lokala studerandeföreningarna, men nu samordnas programmet, berättar Amanda Bergström, ordförande i Östra studerandeföreningen och en av de ansvariga för mentorprogrammet.
Under vårterminen 2011 hade ett 60-tal mentorer adepter, varav drygt hälften i Göteborg. Amanda Bergström hoppas på fler mentorer i höst, speciellt i Stockholm, där det har varit brist.
I Norrland har det varit tvärtom. Flera mentorer som har anmält sitt intresse har fått gå en längre tid utan adept. Visserligen finns en av dem i Östersund, 37 mil från Umeå, men Amanda Bergström tycker att det även kan vara givande att ha kontakt med en mentor via e-post och telefon.
– Det handlar mycket om att ha någon som man kan diskutera problem och svårigheter med, till exempel sådant som dyker upp på skolans klinik. Det kan vara skönt att fråga någon utanför skolan: »Hur skulle du ha gjort?«
En av eldsjälarna bakom mentorprogrammet, Awara Kalkali, som gick ut grundutbildningen i Stockholm i våras, har haft Leif Kullman, tandläkare i Kuwait som mentor. De har haft kontakt via mejl och Facebook.
Inspirerande diskussioner
Leif Kullman har varit ett stort stöd när hon har haft frågor om exempelvis patientfall eller framtidsplaner, berättar Awara Kalkali.
– Diskussionerna har varit väldigt intressanta och inspirerande. Som ny och oerfaren har man inte samma lugn och kritiska tänkande som en mentor med lång erfarenhet och bred kompetens har. På det sättet har mentorprogrammet påverkat min kliniska mognad.
Genom sin mentor har hon även kommit i kontakt med en tandläkarstuderande i Kuwait och gått med i ett nätverk där tandläkare ger varandra råd om patientfall.
Studerandeföreningen har inga krav på hur, när eller hur ofta studenterna och mentorerna träffas. Däremot uppmuntras studenter och mentorer att skriva en plan för mentorprogrammet i början, och föreningen skickar ut ett dokument med frågor för att hjälpa dem att strukturera samarbetet.
