Nya dieter avlöser varandra och många livsmedel marknadsförs med argumentet att de är nyttiga. Men det innebär inte automatiskt att de är nyttiga även för tänderna.
– Ta till exempel trenden att äta så kallade energibars – som ofta innehåller klibbig torkad frukt och kanske även socker. Sådana förändrade vanor måste vi vara uppmärksamma på, säger Peter Lingström, professor vid institutionen för odontologi vid Göteborgs universitet och en av Sveriges främsta experter på kost och tandhälsa.
Produkter där frukt ingår uppfattas i regel som hälsosamma. Men fruktsockret är inte riskfritt för tänderna. Detsamma gäller honung.
– Honung betraktas av många människor som ett naturligt och bra sötningsalternativ, men är ur kariessynpunkt i princip lika illa som vanligt socker, säger Peter Lingström.
Sämst ur kariessynpunkt är fortfarande livsmedel med högt innehåll av sackaros, ”vanligt socker”, till exempel godis, bakverk och läsk.
Ska stödja minskat sockerintag
I Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderas tandvården att stödja ett minskat sockerintag hos patienter med risk för karies. När det gäller övrig kost och kostrådgivning saknas fortfarande studier som har utvärderat effekten på tandhälsan. Men trots detta finns det många kostfaktorer – både negativa och positiva – som kan vara värdefulla att diskutera med patienten.
Under senare tid har erosionsskador eller frätskador på tänderna blivit ett mer omfattande bekymmer. Skadorna orsakas av sura livsmedel som läsk, juice, vin, sportdryck, citrusfrukter eller surt godis. Ett viktigt råd till patienter som tränar mycket är dricka vatten i stället för sötad sportdryck under passen. Efter att ha ätit eller druckit något surt bör man inte heller borsta tänderna eftersom erosionen av emaljen då förvärras. Det är något som många patienter inte vet.
– Har du ätit något surt eller druckit läsk eller juice så bör du vänta 30 till 60 minuter med att borsta tänderna. Det bästa rådet är att skölja munnen med vatten, säger Peter Lingström.
Även den ”naturliga” trenden, där människor äter mycket frukt och råa grönsaker, kan öka risken för frätskador, konstaterar Peter Lingström.
– Det kan ha stor betydelse för enskilda patienter.
Kolsyra dunstar snabbt
Att dricka kolsyrat mineralvatten är däremot ingen större fara. Kolsyran är visserligen också en syra, men den är svagare än citronsyra och askorbinsyra som finns i juice och läsk. Dessutom är den lättflyktig och dunstar ganska snabbt.
Det stora problemet är egentligen inte vad patienten äter, utan hur ofta. Och däri ligger ytterligare en utmaning. Våra kostmönster har nämligen förändrats. Tidigare åt svenskarna majoriteten av sina måltider i hemmet; ofta mat lagad från grunden vid ganska bestämda tidpunkter. Idag kan vi äta och dricka i princip när och var som helst. Vi äter betydligt mer på språng.
– Det räcker inte längre att fråga patienten vad hon eller han äter och hur ofta – vi måste också ta reda på var, när och hur. Säger patienten att hon dricker kaffe tre gånger om dagen tänker du kanske på en svart kopp som intas under begränsad tid, medan patienten menar en söt kaffedrink som dricks ur en pappersmugg under lång tid framför datorn, säger Peter Lingström.
– Idag finns många produkter och beteenden som utgör en risk på ett sätt som gårdagens produkter och konsumtionssätt inte gjorde. Tandvårdspersonal behöver också ha kunskap om kostvanor hos patienter som har sina rötter i annan kulturell miljö, fortsätter han.
Bra sockerersättning
Men allt rörande kost och tandhälsa är inte förbud och tabun. Idag finns också positiva kostbudskap att lyfta fram. Till exempel bra sockerersättningsmedel, som xylitol, sorbitol och de nyare steviolglykosiderna, som utvinns från växten stevia, och sukralos.
– Sockerfria tuggummin kan ha stort värde för patienter med hög risk för karies, eftersom det ökar mängden saliv vilket neutraliserar syran i munnen.
Det har också diskuterats om xylitol i sig kan ha en kariesförebyggande effekt, men i dag står det klart att det i så fall krävs ett väldigt högt dagligt intag som en normal patient har svårt att komma upp i.
Inom forskning och produktutveckling växer intresset också för så kallade functional foods, livsmedel som utöver sitt grundläggande näringsvärde också har hälsofrämjande effekter. Ost har till exempel ett naturligt högt innehåll av kalcium och fosfat som kan stärka tandytan.
– Att avsluta måltiderna med hårdost är en gammal rekommendation som fortfarande håller, säger Peter Lingström.
Goda bakterier
Probiotika, det vill säga bakterier med positiva hälsoeffekter, har också vunnit mark inom tandvården. I dag finns probiotiska produkter speciellt framtagna för att ge effekt i munhålan, till exempel sugtabletter och tuggummin.
– Tanken är att försöka föra in goda bakterier och tränga ut de sjukdomsalstrande bakterierna i munhålan.
I Socialstyrelsens riktlinjer anses det vetenskapliga underlaget inte tillräckligt för att rekommendera probiotika mot karies och parodontit. Men enligt Peter Lingström har det tillkommit studier med positiva resultat. Probiotika kan vara en bra hjälp för vissa.
– Probiotika kan aldrig ersätta de grundläggande kostbudskapen – att inte äta för mycket socker eller för ofta. Dem får vi inte missa. Men genom att arbeta med många olika pusselbitar kan vi hjälpa fler patienter. Olika saker passar olika människor och det gäller att individualisera budskapet för att nå fram, säger han.
