Redo för nästa drag

En vd som sitter bakom skrivbordet långt från medarbetarna har Ibbe Gnem ingenting till övers för. Han har inte ens ett eget rum, inte hans medägare Jan Lindqvist eller verksamhetschef Annika Brismar heller. De får sitta där det finns plats. För så ska det vara, tycker de.
Dagen innan jag intervjuar honom tillbringade han arbetsdagen på kliniken i Hallstavik i Roslagen, och denna dag är han, Jan Lindqvist och Annika Brismar på kliniken på Drottninggatan i centrala Stockholm. Inte för att det just här just i dag finns stora problem som måste lösas, utan som en naturlig del av att förlägga arbetsdagarna på olika kliniker.
– Personalen uppskattar att vi i ledningen kommer ut i verksamheten. Då får vi det vi värdesätter mycket högt, det vill säga nära relationer med personliga möten, säger Ibbe Gnem.
– Den dagen jag ser mig själv som vd:n som är för stor för att lösa små problem är jag illa ute, förklarar han medan han visar mig runt på kliniken, som man köpte av det schweiziska företaget Tandvårdscentrum hösten 2012.

Drömklinik

Då var kliniken inte färdigbyggd, i dag är den det.
– Det var en dröm för oss att etablera en klinik i centrala Stockholm. Här har vi startat specialist- och akuttandvård och tar emot patienter från våra övriga kliniker. Här kan också tandläkarna auskultera, och våra specialister här reser då och då ut till de övriga klinikerna för utbildning av personalen.

1978, när han var 17 år, kom Ibbe Gnem till Sverige från Syrien. Dit hade föräldrarna flytt från Palestina. Och nu gick resan vidare. Det nya landet innebar naturligtvis en stor omställning; han lärde sig snabbt ett nytt språk genom att samtidigt gå på tre parallella språkkurser.
– Att lära sig språket i det nya land man kommer till är oerhört viktigt. Utan det har man ingen ingång i samhället och den nya kulturen. Att endast umgås med personer från det land man själv kommer ifrån hindrar integrationen.
– Själv förundrades jag exempelvis över att svenskar tycktes älska snö och åkte skidor, så jag bestämde mig för att lära mig den konsten. Det var också ett sätt att komma in i kulturen.
Han kommer fortfarande ihåg hur det kändes den dagen för 36 år sedan när han kom med flygplanet in över Stockholm.
– Jag minns vilken stark känsla det var när jag såg ut genom flygplansfönstret. Det var så grönt, så fint, och jag tänkte: Här kommer jag att trivas!
Efter teknisk utbildning på gymnasiet och utbildning i medicinteknik startade han ett IT-företag 1992. Affärsidén gick ut på att hjälpa andra företag att skapa effektiva IT-lösningar. Och dessa kunskaper har han tagit med sig in i Distriktstandvården, exempelvis genom att skapa effektiva administrativa lösningar, bland annat för hanteringen av de 25 000 barnpatienterna och att knyta samman klinikernas journalsystem.
Så efter att framgångsrikt ha drivit IT-bolag i 17 år hade Ibbe Gnem skaffat sig gedigna kunskaper och erfarenheter som också lett fram till hans engagemang i Stockholms affärsänglar, som han var med om att starta och vars uppgift var och är att stödja andra som vill starta eget.

Viktigt att hjälpa andra

Men vård har alltid intresserat honom. Att få hjälpa andra är viktigt, säger Ibbe Gnem. Och när den möjligheten öppnade sig då Folktandvårdsbolaget i Stockholm skulle göra sig av med tio kliniker 2009 slog han och medägaren Jan Lindqvist till.
– Vi konstaterade att alla klinikerna inte gick med vinst och såg det som en utmaning att vända röda siffror till svarta.
– Men kan man effektivisera driften av andra företag borde man även kunna driva vård effektivt, säger Ibbe Gnem.
Då handlar det, menar han, om att i första hand fokusera på personal- och patienttrivsel.
– Visst kan man spara in några tusenlappar på att ta bort fikaraster, massage och fester, och producera mer vård – men det leder inte till något positivt i längden.
Han ger ett exempel på hur sparivern kan slå helt galet:
– En av våra tandläkare berättade att när han i sitt tidigare yrkesliv ville ha luppglasögon för att han såg dåligt fick han till svar att det inte var nödvändigt. Visst kan man göra besparingar, men då ska man göra det på rätt saker. Medarbetarna ska vara sedda och delaktiga. Då skapar man en bra grund att bygga på och det blir lättare att styra ekonomin åt rätt håll.

”Den bästa tandvården i Sverige”

I uppstarten ägnade ledningen och de anställda mycket tid åt att få verksamheten på fötter.
– Målet för oss var att skapa den bästa tandvården i Sverige. Då var vi tvungna att se till att vi hade den bästa utrustningen och den bästa personalen. Och det har vi lyckats med.
Av de 120 personerna som hade arbetat på folktandvårdsklinikerna följde 80 med.
– Tappet av personal ledde dock till att vi fick möjlighet att anställa ny personal och få en väl fungerande mix av olika kompetenser.
Omstruktureringen kostade 25 miljoner kronor, men lönade sig genast: Sedan starten har företaget gått med vinst. De tio klinikerna i Stockholmsområdet har utökats till 14, varav en i Mariehamn på Åland. I dag har företaget 180 anställda och omsätter över 134 miljoner kronor.
Och Distriktstandvården tänker fortsätta växa.
– Jag vet att det finns privattandläkare som vill trappa ner och slippa den administrativa bördan och i stället arbeta mer kliniskt. Den möjligheten finns hos oss.

Fler stora privata aktörer

Utvecklingen går enligt honom också mot att allt fler små privata kliniker läggs ner.
– Den tid är snart förbi när tandläkaren stod i ensamklinik. Speciellt de unga tandläkarna som önskar gå in i privatverksamhet vill arbeta tillsammans med kolleger. Vi har som mål att även ta in unga och nyutexaminerade tandläkare. Dels ger vi dem chansen till sitt första jobb, dels har de med sig ny kunskap från utbildningen som kan integreras i verksamheten. Här kan de också få stöd och förkovra sig i det odontologiska arbetet och integrera sig i teamen.
Tandvårdssverige har ju förändrats under senare år i och med att allt fler nya privata tandvårdsföretag har startats.
– I framtiden tror jag att vi kommer att se flera stora privata aktörer. Utvecklingen kommer att gå samma väg som inom exempelvis elektronikbranschen, där man tidigare hade många små företag. I dag har vi stora kedjor som Elgiganten.
Att Distriktstandvården Sverige AB kommer att höra till de stora aktörerna ser han som självklart. Företaget vill fortsätta att växa, både i Stockholm och runt om i landet. Och han ser ingen direkt koppling mellan växandet och risken för att avståndet mellan ledning och de anställda blir för stort och att man därmed mister den nära kontakt som finns i dag:
– Allt blir vad man gör det till, säger han.
Framgångssagan Ibbe Gnem och Distriktstandvården uppmärksammades tidigare i år. Då utsågs han till Årets pionjär i Stockholms län.
– Otroligt roligt och hedervärt.

Pris av kungen

Som Årets pionjär hade han också möjlighet att gå vidare till riksfinalen, där vinnaren skulle få motta priset ur kungens hand. Men det fanns ett aber: Den som kunde komma i fråga för priset var tvungen att ha mer än 50 procent av aktierna i företaget, och själv hade han just 50.
– Jag skojade med min kompanjon Jan Lindqvist om att få köpa en aktie av honom, men det hade ju inte varit rätt. Däremot fick jag tillsammans med Jan Lindqvist motta ett hederspris som delades ut speciellt och för första gången från kungen, och också det är vi mycket glada och stolta över.
Förutom målet att tandvårdsföretaget ska fortsätta att växa framöver hoppas han på en sak till:
– Förenkla tandvårdsstödet! Det är absurt att tandläkare och annan tandvårdspersonal måste gå på kurs för att begripa hur systemet fungerar. Tiden administrationen tar i dag kan i stället ägnas åt kliniskt arbete.