Annons

Annons

Rustar för tuff konkurrens

Praktikertjänst har ett gungigt år bakom sig och styr mot framtiden på en hårdnande marknad. Möt bolagets nye ordförande Urban Englund som står inför flera utmaningar.

Han tänkte bli jurist eller kemist, men ödet ville annorlunda. I våras fick han det tunga uppdraget som ordförande för landets största vårdföretag i en tid då konkurrensen på tandvårdsmarknaden hårdnar; allt fler tandvårdsföretag startas och växer.
– Vi tar konkurrensen på allvar men vi är starka och fortsätter arbeta för att möta de krav som ställs. Vi har ett bra långsiktigt koncept, som vi utvecklar tillsammans med våra ägare, säger Urban Englund, som i våras blev ny ordförande för Praktikertjänst.
Det senaste året har det dock hänt en del som gett såväl medarbetare som delägare och ledning något att tänka på, som riskkapitalbolaget EQT:s bud på Praktikertjänst och riksdagens beslut att förändra 3:12-reglerna.

Rykten om massavhopp

Men det ryktas också om ”massavhopp” från medarbetare och delägare i Praktikertjänst, bland annat som en följd av en höjd administrationsavgift och sämre service.
– Vi har sett att något fler än bara rena pensionsavgångar valt att lämna bolaget, men det är definitivt inte frågan om något massavhopp. Förra året lämnade fem delägare bolaget på grund av missnöje. I år pekar det på ett 20-tal. Förra året rekryterades 47 tandläkare och i år är målet 50.
Urban Englund påpekar dock att man tar kritiken på allvar:
– Vad beträffar administrationsavgiften är det sant att den enskilde praktikern har fått en höjning genom att man nu får bära hela kostnaden själv i stället för att som tidigare ha fått den subventionerad. Men målet är att sänka avgifterna för praktikerna.
– Att servicen skulle ha försämrats är inget som jag känner igen, men vi jobbar ständigt med att bli bättre.

Började i folktandvården

Urban Englund ser lugn och avslappnad ut, där han smuttar på kaffet i personalrummet på mottagningen i det gamla bankhuset i rött tegel från början av 1900-talet i centrala Hudiksvall.

Olov Urban Englund Yrke: tandläkare Ålder: 52 Bor: Hudiksvall Familj: hustrun Kerstin, tandläkare, och två barn, 24 och 20 år Fritid: jaga, mest älg, motion i olika former, vårda en gammal träbåt, läsa böcker På nattduksbordet: Ut ur Kalahari – drömmen om det goda livet, av Lasse Berg Senaste tandläkarbesöket: tandhygienisten fick slipa en emaljfraktur Foto: Per Trané

Olov Urban Englund
Yrke: tandläkare
Ålder: 52
Bor: Hudiksvall
Familj: hustrun Kerstin, tandläkare, och två barn, 24 och 20 år
Fritid: jaga, mest älg, motion i olika former, vårda en gammal träbåt, läsa böcker
På nattduksbordet: Ut ur Kalahari – drömmen om det goda livet, av Lasse Berg
Senaste tandläkarbesöket: tandhygienisten fick slipa en emaljfraktur
Foto: Per Trané


Mitt emot ligger folktandvårdens hus. Två världar – den offentliga och den privata. Han känner båda väl. I den första lärde han sig tandläkaryrket från grunden innan han tog steget till klinikchef och basade över verksamheten vid flera kliniker.
Men det kändes alltmer trångt; det hade blivit för små möjligheter att påverka och förverkliga idéer och han trivdes inte längre.
– Visst hade det hänt mycket positivt inom folktandvården, exempelvis delegerat arbete och utvecklade vårdmodeller, men med tiden kändes det som om verksamheten blev alltmer slentrianmässig. Som klinikchef kunde jag naturligtvis vara med och påverka, men inte i den utsträckning jag ville, förklarar Urban Englund.
Några arbetskamrater tyckte likadant, och så småningom gjorde de slag i saken och sade upp sig.
– Först tänkte vi bilda bolag, men fann att det skulle bli krångligt att dels driva var sitt bolag, dels dela upp annat i ett gemensamt bolag.
Praktikertjänsts lösning kändes enklare, tyckte de.
– Då skulle vi både vara delägare och anställda och få centralt stöd med administration och hjälp med bevakning av exempelvis förändringar av lagar, förordningar och liknande. Vi skulle kunna ägna huvuddelen av arbetstiden åt kliniskt arbete och dessutom få möjlighet att påverka utvecklingen på mottagningen.

Bankvalv blev toalett

2005 startade de den nya mottagningen efter att ha renoverat de gamla lokalerna där det varit bank, läkarmottagning och nu senast en affärsresebyrå. En kuriositet i sammanhanget: det som blev patienttoalett var tidigare bankvalv, dock utan ett öre kvar.
På mottagningen arbetar fyra tandläkare, bland andra Urbans hustru Kerstin, fem tandhygienister, tre tandsköterskor och två receptionister. Det finns sex behandlingsrum samt OPG. Nu planerar man att bygga ut och anställa ytterligare en tandläkare.
Uppdraget som ordförande i Praktikertjänst medför naturligtvis en hel del extraarbete men det är han van vid; han har tidigare varit vice ordförande i Tandläkarföreningen inom Praktikertjänst, ordförande i Privattandläkarna Gävleborg, och ledamot i Praktikertjänsts bolagsstyrelse.
Han är vald på ett år och efterträdde Anders Jonsson, som satt på ordförandestolen i tolv år.

Tar in synpunkter

Kvällen innan Tandläkartidningen kommer på besök återvände han från rådslagsmöten i Ronneby och Kalmar. Han och Anders Jonsson reser sedan en tid tillbaka runt i landet för att träffa delägarna i bolaget.
– Syftet är att ta in synpunkter och diskutera aktuella frågor, förklarar han.
En hel rad resor återstår innan alla synpunkter och tankar kan sammanställas och utmynna i en strategiplan. Handlar det om mindre förändringar kommer styrelsen att fatta beslut, men blir förändringarna mer omfattande kommer förslagen att presenteras på stämman 2015.
Och det finns en rad frågor som engagerar de anställda och delägarna, exempelvis riskkapitalbolaget EQT:s framstöt förra året att försöka köpa Praktikertjänst samt regeringens förslag, som senare antogs av riksdagen, om att ändra i de så kallade 3:12-reglerna.
EQT:s framstöt kan kanske spegla utvecklingen inom tandvården: allt fler riskkapitalister har upptäckt tandvården och naturligtvis måste Praktikertjänst förhålla sig till detta.

”Handlade inte enbart om pengar”

När EQT:s bud kom analyserade styrelsen det noga och rekommenderade ägarna att säga nej, något som en övervägande majoritet också gjorde.
– En del aktieägare hade nog kunnat tjäna på en försäljning, men för de flesta handlade det inte enbart om pengar. Eller som någon uttryckte det: ”Jag säljer inte min själ”, berättar Urban Englund.

”Min uppfattning är att ägarna vill ha kvar möjligheten att påverka utvecklingen inom bolaget.”

Han tror inte att fler intressenter kommer att göra försök att köpa bolaget i framtiden:
– Min uppfattning är att ägarna vill ha kvar möjligheten att påverka utvecklingen inom bolaget. Den möjligheten blir liten med ett riskkapitalbolag som ägare. Dessutom skulle en sådan affär bli omöjlig att genomföra eftersom reglerna i bolagsordningen ger ett starkt skydd mot uppköp; ingen annan kan äga Praktikertjänst än de som är verksamma ute på mottagningarna.

Studerat regelverket noga

Riksdagsbeslutet om förändringarna i 3:12-reglerna drevs igenom trots att flera remissinstanser, däribland Praktikertjänst, sade nej. Kritiken handlade främst om att endast delägare med minst 4 procent av kapitalet i företaget ska kunna omvandla arbetsinkomster till kapitalinkomster och därmed få lägre skatt.
Men enligt Urban Englund har 3:12 aldrig varit avsett som ett sätt att förvandla lön till lågbeskattad utdelning.
– Den kritik som framförts är just att man misstänkt att så skett i vissa fall. Praktikertjänst har dock ett löneuttag som ligger i nivå med vad som gäller inom respektive bransch. Det är eventuell vinst som har kunnat beskattats till en lägre nivå. Vilket för övrigt gäller alla ”vanliga” aktiebolag. Gällande förslag diskriminerar medarbetarägda bolag på ett sätt som är oacceptabelt.
Urban Englund förklarar att man studerat regelverket noga, men inte kommit fram till någon lösning som skulle mildra riksdagsbeslutet. Men han ser ändå en ljusglimt i 3:12-tunneln:
– Frågan har ju varit uppe till diskussioner vid flera tillfällen tidigare år, och det är troligt att den hamnar på regeringens och riksdagens bord igen. Förhoppningsvis blir det en ändring.

Startar ny verksamhet

Men det finns också en annan framtidsfråga som har diskuterats inom Praktikertjänst under senare år; medelåldern hos tandläkarna inom bolaget är i paritet med den övriga privattandläkarkåren drygt 55 år, vilket innebär stora pensionsavgångar inom en inte alltför avlägsen tid. Det gäller att få fler yngre tandläkare att nappa på bolagets affärsidé.

”Jämfört med övriga privata aktörer är vi ju väldigt stora.”

Därför startar man nu en försöksverksamhet vid Hötorget i Stockholm. Tanken är att erbjuda yngre tandläkare anställning vid en lite större mottagning där de också kan få stöd av äldre kolleger.
– Att driva små enheter är allt svårare. Kostnaderna blir höga för investeringar i lokaler och utrustning i förhållande till antalet patienter. Yngre vill oftast arbeta tillsammans med kolleger. Inte minst får man möjlighet att diskutera odontologiska frågor och hur verksamheten kan utvecklas, säger Urban Englund, som förstås är övertygad om att Praktikertjänst kommer att finnas kvar som ett starkt bolag:
– Jämfört med övriga privata aktörer är vi ju väldigt stora. Men vi får inte slappna av utan hela tiden skärpa till verksamheten för att vara minst lika konkurrenskraftiga som i dag.

Upptäck mer