Tandvården har identifierat kunskapsluckorna väldigt tydligt, säger Nina Rehnqvist, ordförande i Statens beredning för medicinsk utvärderings (SBU:s) nämnd. Hennes råd:
– Samla ett gäng odontologer som prioriterar vad som är mest angeläget. Satsa sedan på områden där det finns kunskapsluckor som snabbt kan fyllas.
Vad innebär snabbt? Inom fem år, säger Nina Rehnqvist konkret. Det är glädjande att det verkar vara på gång, tycker hon. Har hon tips på angelägna områden?
– Sådant som gör att människor kan tugga och inte ha ont, säger hon mer svepande.
Hon tycker även att man bör satsa på de äldre »så att det fortfarande känns kul att äta« långt upp i åldern. Nina Rehnqvist tycker att det också kan vara viktigt att hitta samband mellan orala sjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar och andra stora folksjukdomar. Sverige är starkt på epidemiologisk forskning.
Kvalitetsregister och databaser bör göras tillgängliga för forskare och pengar bör avsättas i forskningspropositionen så att de kan använda dem, anser hon.
Förslag till regeringen
I december lämnade Nina Rehnqvist en forskningsstrategi för välfärd och hälsa till socialdepartementet. Den är ett underlag till forskningspropositionen som kommer i höst. Hon ledde jobbet med strategin, som togs fram av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (Fas) på uppdrag av regeringen.
Fas är en av fyra statliga forskningsfinansiärer. Det är en myndighet under socialdepartementet, med utbildningsdepartementet som ansvarigt för forskningsfrågor.
Meningen är att strategin ska leda till forskning som löser problem och på så sätt ger bättre hälsa bland befolkningen.
Nina Rehnqvist tror att strategin kommer att märkas i forskningspropositionen. Om inte ett världskrig kommer emellan, lägger hon till.
Utmaningar beskrivs
Strategin som har lämnats till regeringen beskriver fyra utmaningar för framtidens vård och omsorg. Starka områden identifieras och ett antal förslag presenteras (se faktarutan).
– Strategin är inte så specifik, utan på en metaanalytisk nivå, säger Nina Rehnqvist.
En utmaning inför framtiden är att befolkningens sammansättning förändras. Det ställer krav på tandvården liksom övriga vården.
– Det finns alltfler riktigt gamla, men samtidigt fler riktigt unga.
Fler för tidigt födda barn överlever. Gamla och svårt sjuka lever längre. Det ställer krav på vården.
– Multisjuka faller ofta mellan stolarna inom vård och omsorg, säger Nina Rehnqvist.
– Tandvården är delvis ett undantag och kan ses som ett gott exempel. Logistiken för multisjuka tandvårdspatienter är ofta bra. Det är ordning och reda – men evidens för åtgärder saknas ofta.
Kostnader måste motiveras
Det som görs inom tandvården och övriga hälso- och sjukvården (och även inom andra delar av välfärdssystemet) måste ha stöd i forskning av hög kvalitet för att motivera kostnaderna, anser Nina Rehnqvist. Det behövs mer forskning om vad olika åtgärder har för effekt samt om hur förändringar inom tandvården och andra delar av välfärdssystemet påverkar patienterna.
– Blir vården mer evidensbaserad kan vi utnyttja pengarna bättre, säger hon.
Nya stigande förväntningar och ökande kostnader för hälso- och sjukvården och omsorg samt för samhällets trygghets- och pensionssystem är en annan utmaning som Fas nämner i strategin.
– Det finns också ojämlikheter inom hälso- och sjukvården, inte minst inom tandvården.
Alla får inte likvärdig behandling.
Kunskapen ska nå ut
Det finns redan mycket kunskap inom vården, exempelvis om effekterna av olika behandlingar, men det är ett problem att kunskapen inte alltid används. Därför behövs det mer forskning om hur man når ut med forskningsrön så att de påverkar verksamheten.
– Både myndigheter och utförande organisationer bör i större utsträckning än i dag fungera som kunskapsorganisationer. De ska generera kunskap – och ta till sig kunskap, säger Nina Rehnqvist.
Det är också viktigt att ställa krav. Beställare måste vara säkra på att de får kvalitet när de beställer. Det får inte bara vara den som bjuder lägst vid en upphandling som får ett uppdrag, utan den som gör det bäst, tycker hon.
