160 standarder finns det inom tandvården i Sverige. Hittills har det bara funnits standarder för produkter och utrustning, men nu börjar arbetet med att ta fram tandvårdens första kvalitetsstandard.
Ulf Örtengren
Ålder: 57 år.
Arbete: Professor i dentala biomaterial vid Norges arktiska universitet i Tromsö (70 procent), gästlärare (docent) vid Göteborgs universitets avdelning för kariologi (40 procent), ordförande i Swedish Standards Institutes tekniska kommitté Tandvård.
Utbildning: Tandläkarexamen, Göteborg, 1986. Doktorsexamen, Göteborg, 2000.
Bor: I Jönköping.
Familj: Gift med Melany Pitack Örtengren, ST-tandläkare i odontologisk radiologi vid odontologiska institutionen i Jönköping.
Foto: Sören Håkanlind
En kvalitetsstandard för barntandvård är tänkt att bidra till utvecklingen av en hög och jämn kvalitet, enligt Ulf Örtengren, ordförande i kommittén som bedriver det svenska standardiseringsarbetet inom tandvården.
– Men många saker måste falla på plats först. Vi har tagit inledande kontakter med Tandläkarförbundet och nu måste andra viktiga intressenter komma in i arbetet, säger han.
2014 publicerades en kvalitetsstandard för äldreomsorg.
– Vi planerar att jobba på ett liknande sätt, berättar han.
Kvalitetsstandarden för äldreomsorg sammanställer de krav som finns i lagar och föreskrifter på området. På så sätt blir det tydligt vad god äldreomsorg innebär.
Enklare att upphandla
Standarden gör det enklare för kommuner att upphandla äldreomsorg, utvärdera om den håller måttet, säkerställa rutiner och tydliggöra ansvarsfördelningen mellan upphandlare och utförare.
Det är frivilligt att följa kvalitetsstandarden, men aktörer som certifierar sig kan stärka sin position inom äldreomsorgen.
Förutom kvalitetsstandarden för barntandvård är andra nya standarder på gång inom tandvården, exempelvis standarder för pulpaöverkappningsmaterial och inom cad/cam (computer aided design/computer aided manufacturing).
– Vi i Sverige har precis börjat arbetet med att ta fram en helt ny standard för ljushärdade pulpaöverkappningsmaterial. De inkluderas i dag inte i någon standard, berättar Ulf Örtengren.
– Det handlar om material som läggs i direkt anslutning till biologisk vävnad och det finns en del oklarheter. Därför behövs en sådan standard.
Han tror att arbetet drar igång på riktigt om något år. Sedan tar det ungefär tre år innan standarden är klar.
Hett område
Ett område där det pågår mycket standardiseringsarbete just nu är cad/cam.
– Det kommer att bli ett helt gäng med standarder om hela processtekniken. Arbetet fördröjdes ganska länge, men nu kommer standarderna kontinuerligt, säger Ulf.
– Ett annat exempel på en helt ny standard som kom nyligen handlar om ett kompatibilitetstest och hur du ska göra med system där keram ska användas mot keram, till exempel med zirkonia.
Vad har standarder för betydelse i den kliniska vardagen?
– Standarder påverkar oss hela tiden. Bra standarder förbättrar kvaliteten på material och utrustning och ökar säkerheten inom tandvården, berättar Ulf Örtengren.
– De hjälper oss i vardagen att veta att produkter uppfyller en acceptabel kvalitetsnivå. Det gäller inte minst produkter som används dagligen, som kompositmaterial, cement och keramer.
De kan också förenkla vardagen. Borrar är till exempel standardiserade för att passa alla vinkelstycken, vilket förebygger problem vid upphandling.
– Och det beror på en standard att du vet att ett grönt borr har en viss grovlek jämfört med ett rött eller ett blått.
“Påverkar allt inom tandvården”
Standarder talar också om vad bruksanvisningar ska innehålla.
– Sedan att folk inte läser bruksanvisningarna är en helt annan sak.
– Standarder påverkar allt inom tandvården, till och med språk. Att vi kallar en tand 11 beror på att nomenklaturen följer en viss standard.
Vilka standarder är viktigast för tandläkare?
– Alla standarder är lika viktiga.
Men om du måste välja en standard som är extra viktig?
– Då är det kanske den som används för att utvärdera biokompatibilitet av de medicintekniska produkterna som används inom tandvården – ISO/CEN 7405.
Vad är skillnaden mellan standarder och CE-märkning?
– CE-märkningen är en typ av standard, som garanterar att produkten uppfyller fastställda krav på säkerhet och att den är lämplig för sin användning. Till skillnad från andra standarder är CE-märkning inte frivillig.
Så gott som alla dentala material är medicintekniska produkter. Inom EU måste de CE-märkas innan de släpps ut på marknaden. För att visa att de uppnår kraven prövas också materialen i enlighet med de standarder som finns på området.
– Alla material du väljer ska vara CE-märkta, råder Ulf Örtengren.
Utländska arbeten
Ett exempel där det kan vara problem med det är tandtekniska arbeten som köps in från utlandet.
– EU har ett strikt medicintekniskt regelverk. Det gäller även länder som USA och Japan, men det är inte alla länder som har det.
– Medicintekniska produkter som klassificeras som klass två A och högre ska vara CE-märkta med en oberoende parts godkännande. Det garanterar att produkten håller en någorlunda jämn kvalitet som är av en viss standard.
– Beställer du tandtekniska arbeten från exempelvis Kina är det oftast inget fel på kvaliteten på utförandet av själva arbetet, men enligt Läkemedelsverkets undersökningar får du kanske inte så mycket information om innehållet, säger Ulf Örtengren.
Standarder förenklar och förebygger problem
Hur kommer det sig att filarnas nummer och färg alltid matchar lika och borren alltid passar i vinkelstycket? Jo, standarder. Nya tillkommer hela tiden som svar på vardagliga problem.
