Annons

Annons

Standardisering – arbetet som ständigt pågår

Följ standarderna som finns inom tandvården. Då vet du att du uppfyller alla gällande EU-direktiv.

Det finns drygt 160 standarder inom tandvården i Sverige. En standard är ett sätt att lösa återkommande problem Standarder finns för att öka säkerheten och för att förbättra kvaliteten på utrustning, material och metoder.
Standarder påverkar din kliniska vardag. När du rotfyller en tand påverkas jobbet av ett 20-tal olika tandvårdsstandarder, till exempel.
En standard är ett dokument som har tagits fram av en arbetsgrupp och godkänts av ett erkänt standardiseringsorgan. Arbetet med standarder tar aldrig slut eftersom produkter och tjänster utvecklas och nya kommer till.
– Trenden är att det blir standarder för fler och fler tjänster, alltså inte bara produkter, säger Nils Sjöholm, civilingenjör och projektledare på Swedish Standards Institute (SIS). Han ansvarar för Sveriges engagemang i tandvårdsfrågor både nationellt och internationellt.
 

Internationellt samarbete

Standardiseringsarbetet inom tandvården är internationellt och pågår kontinuerligt.
Tandvårdspersonal, forskare och företrädare för tillverkare och myndigheter från olika länder jobbar tillsammans i de flesta arbetsgrupper.
Varje standard skrivs i samförstånd. Minst två tredjedelar ska vara för, högst en fjärdedel får vara emot och ingen ska vara kraftigt emot. Slutsatserna ska vara godtagbara, även om det ofta finns saker i en standard som kan bli bättre.
– I och med att standarder innefattar breda överenskommelser ställer de inte alltid de högsta kraven, men de säkerställer en mycket hög miniminivå. Detta ger upphandlaren en trygghet, säger Nils Sjöholm.
 

Löser problem

Standarder finns för att lösa vanligt återkommande problem. Varje arbetsgrupp kommer fram till vilka egenskaper som är viktiga hos en produkt eller en tjänst för att den ska kunna fylla sin funktion.
Det blir också vanligare att man utvecklar standarder som talar om hur egenskaper ska testas.
Ofta skrivs specifika standarder som tar upp hur tester ska gå till och hur resultaten ska bedömas. På så sätt blir det enklare för upphandlare att jämföra olika produkter, berättar Nils Sjöholm.
Det tar oftast uppåt tre år att ta fram eller revidera en standard, men får inte gå långsammare, eftersom standarden måste fastställas av ett standardiseringsorgan senast tre år efter att beslutet att ta fram standarden togs.
 

Får inte utesluta produkter

Standarder innehåller ofta konkreta krav om hur återkommande problem ska lösas.
Borrar är till exempel standardiserade för att passa alla vinkelstycken. Det förebygger problem vid upphandling.
Varför är inte implantat standardiserade så att samma verktyg fungerar till alla?
– Det beror på att man inte får utveckla en standard som utesluter produkter som redan finns på marknaden, förklarar Nils Sjöholm.
Förutom de drygt 160 standarder som räknas till tandvården, finns det många standarder för produkter som har med tandvården att göra, till exempel inom sterilisering och desinfektion, förbrukningsmaterial, kvalitetsledning och röntgenutrustning.
Svenska standarder baseras på europeiska och internationella standarder och fastställs ett par månader efter att den internationella standarden har publicerats.
Att följa standarder är frivilligt, men de flesta tillverkare gör det. Alla måste följa lagarna, och genom att följa standarder kan man vara säker på att man gör det.
 

Behövs fler experter

Bara en handfull av dem som aktivt deltar inom tandvårdens standardiseringsarbete i Sverige har tandläkarutbildning. En av dem är Ulf Örtengren, professor i biomaterial vid Universitetet i Tromsø. Han är Sveriges Tandläkarförbunds representant i standardiseringsarbetet och ordförande i den svenska tandvårdskommittén.
Behovet av standarder är stort, och Nils Sjöholm skulle vilja få med flera tandläkare i arbetet.
– Du kan lyfta fram din hjärtefråga och påverka utvecklingen. Dessutom gör du hela Sverige en stor tjänst genom att bidra med din kompetens, uppmanar han.
– Multinationella företag förstår vilken konkurrensfördel de har om det finns standarder som passar deras produkter och är därför ofta engagerade i utvecklingen av standarder i flera länder samtidigt. Därför behövs svensk representation som talar om vilka produkter vi inte anser är bra, och som även tar hänsyn till de få tillverkare som finns kvar i Sverige.
Tyskland producerar ett stort antal standarder.
– Eftersom EU-standarder står över de nationella, gäller det att vara med i diskussionerna och påverka så att standarderna passar även i Sverige. Annars blir vi överkörda, förklarar han.
Standardiseringsarbetet ger också kontakter, kompetensutveckling och kunskap om förändringar som är på gång.
 

Nya standarder på gång

Just nu tas det fram nya standarder inom området Cad/Cam (computer aided design/computer aided manufacturing). En internationell kommitté arbetar med ett antal standarder inom området.
Det blir också standarder som gör det lättare att skapa bra underlag för tandtekniska arbeten, berättar Nils Sjöholm.
– Den närmaste tiden fokuserar vi på standarder om material som är lämpliga för tandtekniska arbeten. EU kommer till exempel att sätta gränsvärden för nickelinnehållet.
När standarden väl finns, behöver beställaren bara uppge i anvisningen att materialet ska uppfylla standarden. På så sätt slipper man skriva en hel lista med krav på innehållet.
 

SIS

Swedish Standards Institute (SIS) är en ideell förening.
SIS har cirka 1 500 medlemmar: företag, intresseorganisationer och myndigheter. I tandvårdskommittén (TK 327 – tandvård) ingår till exempel Sveriges Tandläkarförbund, Sveriges Kommuner och Landsting och en rad företag. Utvecklingen av standarder sker även i nära samarbete med Socialstyrelsen och Läkemedelsverket.
SIS samarbetar med det europeiska organet European Committee for Standardization (CEN) och det internationella organet International Organization for Standardization (ISO).
Alla EU-standarder gäller i Sverige.
Läs mer på www.sis.se

Upptäck mer