Tandläkartidningens serie Munhälsa hela livet har väckt frågor till regeringen. De skulle ställas till barn- och äldreministern Maria Larsson i en intervju, men hon fick förhinder och svarade skriftligen på frågorna i stället.
Här är frågorna och svaren:
Vad kan man göra åt att äldre som är berättigade till uppsökande tandvård inte får den, till exempel på grund av biståndsbedömarnas bristande insikt om munhälsa? Det krävs stora administrativa insatser innan äldre får rätt till uppsökande och nödvändig tandvård. Många aktörer inom äldrevården är okunniga om reformen vilket gör att stödet inte självklart når de berättigade. Detta gäller främst omvårdnadsberoende äldre som bor hemma.
SVAR: Sedan 1999 har landstingen ansvar för att erbjuda uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård till dem som har ett varaktigt behov av omfattande vård och omsorg. Tandvård är hälso och sjukvård och bedöms därmed inte av biståndsbedömare. Dessa utreder behov av insatser enligt socialtjänstlagen, där tandvård inte ingår.
Vad kan man göra åt »glappet« mellan ordinarie tandvård och uppsökande tandvård? Uppsökande och nödvändig tandvård kommer in alldeles för sent. Många äldre skulle behöva ökat stöd flera år tidigare för att undvika att munhälsan kraftigt försämras. För många beror uteblivandet på att de inte har råd, för andra på att de inte orkar ta sig till tandvården, eller på att munhälsoproblem nedprioriteras på grund av andra hälsoproblem.
SVAR: Enligt tandvårdslagen ska landstingen svara för att uppsökande verksamhet bedrivs bland dem som har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser. Den uppsökande verksamheten består av en munhälsobedömning, en enkel undersökning som ska ge svar på frågan om munnens allmänna status, om tandvård behövs samt hur den dagliga munvården ska ske. Munhälsobedömningen är avgiftsfri för patienten. Enligt Socialstyrelsens vägledning ska munhälsobedömningen erbjudas årligen.
Hur kan äldre få bättre kontinuitet? Upphandlingsreglerna motverkar ofta kontinuiteten. Kommunernas byte av vårdgivare innebär att de äldre inte får välja vilken tandvårdspersonal de träffar. Det kan också vara olika vårdgivare som utför uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård, med kommunikationsbrister som följd.
SVAR: I den uppsökande verksamheten ingår även utbildning av vård- och omsorgspersonal. Målet med utbildningen är att omvårdnadspersonalen ska få kompetens att sköta den dagliga munvården och att personalen kan tolka symtom och signaler som uttrycker ett behov av tandvård. Nästa år införs ett särskilt tandvårdsbidrag inom ramen för det statliga tandvårdsstödet. Patienter som har sjukdomar eller funktionsnedsättningar som medför risk för försämrad tandhälsa kan då få bidrag för tandvård. Bidraget får användas för betalning av ersättningsberättigande förebyggande tandvårdsåtgärder och abonnemangstandvård. Varje bidrag får användas under sex månader räknat från och med den 1 januari eller den 1 juli varje år.
Hur får man till ett bättre samarbete mellan den kommunala äldrevården, sjukvården och tandvården?
SVAR: Sedan 2010 har regeringen ingått årliga överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting kring vård och omsorg om de mest sjuka äldre. I dessa överenskommelser har statsbidraget inriktats mot att stödja kommuner och landsting och andra aktörer i att utveckla ett gemensamt, långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete. Medel har använts till att stimulera ett ökat engagemang i kvalitetsarbetet. Ett sätt har varit att använda kvalitetsregister för att förbättra möjligheterna till uppföljning och utveckling.
Hur kan informationen till personal som arbetar närmast de gamla förbättras? (Till exempel om att bristande munvård kan leda till parodontit eller periimplantit.)
SVAR: Frågan har delvis besvarats ovan. Det kan tilläggas att inom regeringens äldresatsning finns medel avsatta för kvalitetsregister som används för att förebygga ohälsa. Ett register heter Senior alert. Att delta kan stimulera personalen till ett förändrat arbetssätt. Senior alert finns tillgängligt via webben. Varje vårdtagare som är 65 år eller äldre registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring, trycksår och munhälsa. Ett mål med Senior alert är att utveckla nya förebyggande arbetssätt som ger bästa möjliga vård och omsorg. Sedan prestationsersättning infördes våren 2010 har fler landsting och kommuner börjat använda Senior alert. Fram till februari 2012 hade antalet landsting ökat från sex till 20 och antalet kommuner från tio till 269.
Annons
Annons
