Elisabeth Almer Boström är 28 år, tandläkare och disputerad forskare. Efter två och ett halvt års forskning vid Harvard universitet i USA, är hon tillbaka i Sverige.
Nu bygger hon upp egen forskning vid Karolinska institutets institution för odontologi och riktar in sig på makrofagbiologi vid kronisk inflammation, till exempel parodontit.
– Det är jätteroligt att forska. Jag styrs hela tiden av viljan att veta mer, berättar hon.
Elisabeth Almer Boström tog tandläkarexamen i Göteborg i juni 2009, lade fram sin doktorsavhandling i december samma år och flyttade någon vecka senare tillsammans med sin man till Boston i USA för att forska vidare som postdok.
Hon kände sig hemma i USA och tiden där har varit givande, tycker hon.
– Det var kul att vara i centrum av allting. Där finns världsledande forskare inom alla områden.
– Vi hade ett etablerat liv där. I Stockholm känner vi oss inte så hemma ännu, säger hon.
Forskar om inflammation
Elisabeth Almer Boström inriktar sig nu på oral immunologi och parodontologi. Det ligger nära den inflammationsforskning som hon tidigare har hållit på med. Hon samarbetar också med
KI:s centrum för infektionsmedicin.
Hittills har hon forskat om inflammation vid reumatiska sjukdomar. I Göteborg var hon främst inriktad på makrofagernas roll vid reumatoid artrit. I USA låg hennes fokus på systemisk lupus erythematosus (SLE).
Hennes hypotes är att makrofager är överreaktiva vid kroniska inflammationssjukdomar som parodontit och reumatoid artrit. Det finns olika typer av makrofager, men huvudsakligen finns det de som förgör och de som läker. Elisabeth kallar dem »destroyers« och »healers«.
– Kan vi förstå vad som styr hur makrofager ser ut vid parodontit, alltså vilken fenotyp och funktion de har, skulle det kunna leda till nya behandlingsstrategier. Då kan man kanske göra »destroyers« till »healers« eller expandera »healerpopulationen« för att dämpa inflammationen.
Elisabeth Almer Boströms forskningskarriär började läsåret 2004/2005. Hon gick första året på tandläkarutbildningen i Göteborg och tyckte att inflammationsforskning verkade spännande.
Hon tog kontakt med Sahlgrenska akademins avdelning för reumatologi och inflammationsforskning. Parallellt med grundstudierna, började hon på labbet.
Elisabeths doktorsavhandling handlar om resistin, ett proinflammatoriskt cytokin som kan aktivera inflammationsprocessen på egen hand. Det gör cytokinet till ett intressant mål för nya mediciner som kan hämma inflammationsprocessen.
Resistin är kraftigt förhöjt vid inflammatoriska sjukdomar – även parodontit. Anticytokinterapi används i dag med goda resultat i behandling av reumatiska sjukdomar. Det kan även visa sig vara effektivt för patienter med parodontit.
I USA var Elisabeth med om att identifiera ett nytt hormon, irisin, som frisätts från musklerna vid fysisk aktivitet. Hon kommer nu att ta reda på om det påverkar immunceller och inflammation.
Patientnyttig grundforskning
Som immunolog och tandläkare tror Elisabeth att hon kan bidra till att besvara de stora odontologiska frågorna. Med en klinisk utbildning i botten försöker hon tänka hur forskningen kan komma patienter till nytta. Det är ett viktigt perspektiv om man sysslar med grundforskning, tycker hon.
En nackdel med att forska så intensivt har varit att Elisabeth Almer Boström inte har hunnit arbeta så mycket kliniskt. Nu ska hon jobba halvtid som tandläkare parallellt med forskningen.
