Fetmakirurgi har en betydande och bestående effekt på vikt. Effekten på munhälsan är dock mindre studerad. Foto: Colourbox
Fetma är ett globalt hälsoproblem med ökad prevalens. Fetma har allvarliga hälsoeffekter. Typ 2-diabetes, hyperlipidemi, högt blodtryck, kranskärlssjukdom, obstruktiv sömnapné, stroke och depression samt många cancerformer är några av de tillstånd som är förknippade med övervikt och fetma (Kyrgiou et al, 2017).
Patienter med ett BMI över 35 kg/m2 är kandidater för fetmakirurgi där magsäcken minskas i storlek, vilket begränsar födointaget per måltid och kräver mer frekvent ätande.
Fetmakirurgi har en betydande och bestående effekt på vikt, och resulterar ofta i förbättring av komorbida sjukdomar och högre livskvalitet. Effekten på munhälsan är dock mindre studerad. Det är känt att patienter som remitteras till fetmakirurgi har dåliga matvanor med högt sackarosintag och hög risk för karies och tanderosion redan före operationen. Fetmakirurgi innebär kostförändringar till 6–8 små måltider dagligen och i synnerhet gastric sleeve** kan orsaka ökad gastroesofageal reflux (GERD), vilket kan påverka munhälsan negativt.
Syftet med studien var att undersöka om munhälsan påverkas efter fetmakirurgi.
Material och metod
Vi har inkluderat alla vuxna som genomgått fetmakirurgi i Sverige mellan 2009 och 2018 med hjälp av Scandinavian Obesity Surgery Registry (SOREG). I studien har drygt 50 000 patienter inkluderats, liksom en frisk jämförelsegrupp. Genom att länka data från Tandhälsoregistret undersöktes händelsefrekvenser för olika tandingrepp: reparativa, endodontiska och parodontala ingrepp samt tandextraktioner.
Resultat
Den överviktiga gruppen fick något fler fyllningar, rotfyllningar och extraktioner tiden innan fetmakirurgi. Efter ingreppet ökade alla typer av interventioner markant, utom de parodontala.
Reparativa åtgärder ökade med 32 procent (figur I), extraktioner med 27 procent och endodontiska åtgärder med 29 procent i operationsgruppen.
Reparativa åtgärder ökade med 32 procent, extraktioner med 27 procent och endodontiska åtgärder med 29 procent i operationsgruppen.
Diskussion
Studien visar att fetmaoperation påverkar munhälsan avsevärt negativt, då fyllningsterapi, endodontisk behandling och tandextraktioner ökade markant efter ingreppet.
Sambandet mellan dålig munhälsa och fetma är multifaktoriellt, där båda tillstånden delar många av de bakomliggande orsakerna. Dåliga kostvanor är den mest uppenbara faktorn. Komorbida sjukdomar, som typ 2-diabetes och GERD, är vanliga bland överviktiga individer och kan även ha en inverkan på munhälsan. Låg socioekonomisk status är associerat till både fetma och dålig munhälsa. I denna studie hade den kirurgiska gruppen lägre utbildningsnivå och lägre inkomst. De hade en sämre munhälsa än referensgruppen före operationen och denna skillnad ökade markant efter operationen.
Frekvensen och mängden socker- och stärkelsehaltigt födointag är riskfaktorer för karies. Ett högt intag av sötade drycker är en riskfaktor för såväl fetma som karies och erosionsskador. Kostomläggningen efter fetmakirurgi inkluderar en rekommendation om flytande diet under de första två veckorna, för att sedan övergå till först mjuk och sedan fast föda. Därefter instrueras patienterna att äta 6–8 små måltider varje dag. Om kostrekommendationerna följs av patienten men med större inslag av sockerhaltiga produkter, kan detta delvis förklara ökningen av munhälsoproblem som observerats i denna studie. I de svenska riktlinjerna för vård efter fetmakirurgi omnämns kort att småätande utgör en risk för karies, men det finns inga rekommendationer gällande munhygien eller förebyggande åtgärder.
Vår studies styrka ligger i studiedesignen, de stora studiegrupperna, den långa uppföljningstiden och SOREG, där 99 procent av alla individer som har genomgått en fetmaoperation finns registrerade sedan 2007. Operationsgruppen kan därmed anses vara representativ för en västerländsk miljö.
Studien har vissa begränsningar. Då den är registerbaserad saknas information om viktiga aspekter som munhygien, rökning och kostvanor. Möjligen kan fetmaoperation ha lett till en ökning av vårdsökande beteende i allmänhet. Resultaten visar signifikant fler tandvårdsbesök efter operationen, men det är inte möjligt att säkerställa om dessa besök föranleddes av nyförvärvade sjukdomstillstånd i munnen eller om dessa funnits sedan tidigare.
Konklusion och klinisk relevans
Resultaten av den här studien indicerar ett stort behov av rådgivning om kost och munhälsa till patienter inför och efter fetmakirurgi. I dag saknas samarbete mellan överviktskirurgiska enheter och tandvård. Det är viktigt med multidisciplinära insatser i denna viktiga och förbisedda fråga. Vi har i studier sett att överviktiga har sämre tandhälsa än den övriga befolkningen och gruppen fetmaopererade blir på så vis dubbelt drabbad, dels av grundorsaken fetma, dels av åtgärden fetmakirurgi. Det finns i dag ett antal sjukdomar som berättigar till särskilt tandvårdsstöd. Genomgången fetmakirurgi skulle kunna bli en sådan orsak.
English summary
Metabolic surgery and oral health: A register-based study
Richard Marsk, Freja Freedman, Jacinth Yan, Lena Karlsson and Gunilla Sandborgh-Englund
Tandläkartidningen 2023; 115 (8): 58–9
The impact of metabolic surgery on oral health is not clear. The results of this study suggest weight loss surgery to have a substantial negative impact on oral health. Dietary changes after metabolic surgery could explain the deterioration noted in this study. There is a need for longitudinal clinical studies and to counsel patients before metabolic surgery with respect to oral health prevention measures.
Denna studie har finansierats av Stiftelsen Patentmedelsfonden för Odontologisk Profylaxforskning.
I pdf-versionen av artikeln finns den figur som det hänvisas till i texten. Hela referenslistan finns tillgänglig hos korresponderande författare.
**Gastric sleeve innebär att en stor del av magsäcken opereras bort.
Läs artikeln som pdf
- GBD 2015 Obesity Collaborators, Afshin A, Forouzanfar MH et al. Health effects of overweight and obesity in 195 countries over 25 years. N Engl J Med 2017; 377 (1): 13–27.
- Tremmel M, Gerdtham UG, Nilsson PM, Saha S. Economic burden of obesity: A systematic literature review. Int J Environ Res Public Health 2017; 14 (4): 435.
- Kissler HJ, Settmacher U. Bariatric surgery to treat obesity. Semin Nephrol 2013; 33 (1): 75–89.
- Kyrgiou M, Kalliala I, Markozannes G, Gunter MJ, Paraskevaidis E, Gabra H, Martin-Hirsch P, Tsilidis KK. Adiposity and cancer at major anatomical sites: Umbrella review of the literature. BMJ 2017; 356: j477.
- Gu L, Lin K, Du N, Ng DM, Lou D, Chen P. Differences in the effects of laparoscopic sleeve gastrectomy and laparoscopic roux-en-y gastric bypass on gut hormones: Systematic and meta-analysis. Surg Obes Relat Dis 2021; 17 (2): 444–55.
*Läs mer: http://bit.ly/3DXbu0H
