Annons
Annons
Ny rapport: Här kan tandvården förstatligas
Foto: Colourbox
En av punkterna i Tidöavtalet är att utreda ett helt eller delvist förstatligande av hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen har undersökt vilka delar i tandvården som kan vara aktuella för ett utökat statligt styrande.
Riksdagen har beslutat att prioriteringar inom hälso- och sjukvården ska baseras på tre etiska principer. Dessa står inskrivna i hälso- och sjukvårdslagen och är:
- Människovärdesprincipen: alla människor har samma rätt till vård oavsett begåvning, social ställning, inkomst, ålder, etnicitet eller någon annan faktor.
- Behovs- och solidaritetsprincipen: vårdens resurser ska satsas på de patienter som har störst behov. Enligt principen ska behoven hos svaga grupper och grupper som har svårt att göra sina röster hörda särskilt beaktas.
- Kostnadseffektivitetsprincipen: hälso- och sjukvården har en skyldighet att utnyttja sina resurser så effektivt som möjligt. Denna princip är dock underordnad de två andra principerna.
Källa: Prioriteringscentrum, Linköpings universitet
Socialstyrelsen har haft i uppdrag av regeringen att se över vilka delar i tandvården som staten skulle kunna ta ett större ansvar för.
Resultaten presenteras i en ny rapport där Socialstyrelsen visserligen inte föreslår något fullständigt förstatligande av tandvården i nuläget, men däremot en ökad statlig styrning inom flera områden. I arbetet med rapporten har man hämtat in synpunkter från ett 60-tal tandvårdsaktörer och andra intressenter, samt utgått från befintlig litteratur.
I rapporten konstaterar Socialstyrelsen att munhälsan i befolkningen generellt är god och har utvecklats positivt under lång tid. Patienterna är också förhållandevis nöjda med sin tandvård och man har högt förtroende för tandvårdspersonalen. Däremot är tillgången till tandvård ojämnt fördelad över landet, påpekar myndigheten, vilket innebär att många personer inte går till tandvården fast de skulle behöva. På många håll råder det brist på personal, medan det samtidigt inom andra delar av tandvården förekommer överbehandling och att tandvård ges utan medicinskt behov, konstaterar man.
Här föreslår Socialstyrelsen att staten tar ett större systemansvar genom att till exempel införa samma etiska principer som står inskrivna i hälso- och sjukvårdslagen även i tandvårdslagen. Det innebär bland annat att vård ska ges enligt behovsprincipen – det vill säga att den som har det största behovet av tandvård ska ges företräde.
Man ser också utmaningar med tillhandahållar- och finansieringsansvaret i tandvården – särskilt för regionerna. Här föreslår Socialstyrelsen att privata vårdgivare enligt lag ska regleras att samverka med regionen i planeringen och utvecklingen av tandvården. Man ser även att tandvårdsstöden behöver ses över och reformeras.
Även när det gäller forskning och utbildning inom tandvårdsområdet kan staten ta ett större ansvar, menar Socialstyrelsen. Bland annat bör anslagen till biomedicinsk och hälsovetenskaplig forskning öka för att ge mer kunskap om sambandet mellan oral- och allmänhälsa. Staten bör även se över och anpassa utbildningspengen till de odontologiska lärosätena med hänsyn till kostnads- och löneutvecklingen.
Socialstyrelsen föreslår också att staten tar ett helhetsgrepp om prevention och förebyggande insatser. I det ingår att se över vilka statliga styrmedel som kan användas och vilka åtgärder som är mest kostnads- och resursmässigt effektiva. Kanske handlar det om skolundervisning och fluoridsköljning i skolan, resonerar man i rapporten.
I rapporten målas också upp olika hypotetiska scenarier. Ett är att all sjukhustandvård förstatligas, vilket i så fall skulle kräva en tydlig gränsdragning mellan tandvård på sjukhus och allmäntandvård. Ett annat är att all tandvård som genomförs av privata vårdgivare upphandlas av statliga eller regionala beställare enligt lagen om offentlig upphandling (LOV), och att privata vårdgivare får ansöka om auktorisering för sistahandsansvar.
Socialstyrelsens rapport är nu överlämnad till socialdepartementet och Vårdansvarskommittén, som utreder det framtida huvudmannaskapet för hälso- och sjukvården. Vårdansvarskommittén ska presentera sitt slutbetänkande senast den 2 juni 2025.