Pulpabiologi

Pulpabiologi

Denna översiktsartikel beskriver strukturen och fysiologin hos frisk tandpulpa och principerna för initiering och progression av inflammatoriska reaktioner i pulpakammare och rotkanaler. Artikeln diskuterar även mekanismerna för smärta och hypersensibilitet, liksom pulpa–dentinkomplexets olika sätt att reagera vid upprepad eller ihållande smärtproducerande irritation.

Nordiskt tema
Parodontala och periimplantära sjukdomar i Norden

Parodontala och periimplantära sjukdomar i Norden

Välkomna till ett tema som handlar om parodontala och periimplantära sjukdomar i de nordiska länderna. Årets tema består av nio artiklar som publicerades under våren 2022.

Vetenskap

Organisation av parodontalvården i Norden

Att jämföra organisationen av parodontalvård i de nordiska länderna kan inspirera arbetet med att utveckla effektiva system för munhälsovård. Bristande evidens för hur effektiv parodontalvården är inom allmäntandvården hindrar dock direkta internationella jämförelser. Indikationer finns på att icke tillgodosedda behov av pa­rodontalvård förekommer i flera av de nordiska länderna. En samordnad uppföljning av de par­odontala vårdresultaten rekommenderas för att bättre kunna utvärdera effektiviteten i de befint­liga vårdsystemen.

Vetenskap

Covid-19-pandemin och munhälsovården – orsak och verkan

Orala epitelceller och salivkörtlar är mottagliga för SARS-CoV-2. Det har föreslagits att sämre munhälsa, särskilt i form av parodontit, förvärrar covid-19, möjligen via ökad aspiration av orala bakterier, vilket orsakar saminfektioner, eller på grund av systemiska inflammatoriska tillstånd associerade med parodontit. Ytterligare studier behövs för att klargöra de möjliga effekterna av SARS-CoV-2-virus på oral och systemisk hälsa.

Vetenskap

Tobaksprodukters inverkan på parodontal hälsa och behandling

Denna översiktsartikel presenterar den gällande uppfattningen om rökandets samt snusandets effekter på parodontit. Här redovisas också de biologiska kopplingarna mellan cigarettrökning och parodontit samt i vilken utsträckning rökning påverkar den parodontala behandlingen.

Vetenskap

Nya perspektiv på diagnostik och behandling av parodontit

De tidiga stadierna av parodontit är i dag relativt underdiagnostiserade, men tack vare teknologiska förbättringar är det nu möjligt att upptäcka subkliniska förändringar i parodontala vävnader genom att mäta nivåerna av parodontala biomarkörer.

Vetenskap

Behandling av periimplantit

Det är nödvändigt för klinikern att känna till några av de möjligheter och begränsningar som finns vid behandling av periimplantit. Den bör följa en strukturerad plan som inkluderar orsaksrelaterad behandling, icke-kirurgisk behandling, oftast kirurgisk behandling och stödbehandling. Denna artikel beskriver några av de beslut som bör fattas vid behandlingen.

Vetenskap

Ny klassificering av periimplantära sjukdomar

I denna översikt understryks betydelsen av den nya klassificeringen av periimplantära sjukdomar från 2017 World Workshop, och vårdgivare får råd om hur man tillämpar klassificeringen i tandvården och hur man diagnostiserar tillstånden. Förbättrade rutiner för diagnos kommer att bidra till tidig upptäckt av sjukdomarna och därigenom underlätta omhändertagandet.

Vetenskap

Parodontalkirurgisk behandling

Riktlinjerna från European Federation of Periodontology (EFP) gällande kirurgisk parodontal behandling överensstämmer till stor del med motsvarande riktlinjer i de nordiska länderna. Det råder viss oenighet när det gäller kombinationen av regenerativa ingrepp, vilka de nordiska riktlinjerna avråder ifrån. Vidare har svenska och danska riktlinjer inte funnit att evidensen för den potentiella nyttan av regenerativa ingrepp vid furkationsdefekter är tillräcklig för att rekommendera dess användning.

Vetenskap

Icke-kirurgisk behandling av parodontit

I den här artikeln lyfter vi fram de viktigaste förebyggande och terapeutiska delarna av icke-kirurgisk behandling av parodontit. Syftet är att jämföra utvalda rekommendationer från EFP med de riktlinjer som finns i Norden. Jämförelsen uppvisade ett fåtal olikheter av liten klinisk betydelse.

Vetenskap

Den nya klassificeringen av parodontit

Klassificeringen av parodontala sjukdomar har reviderats efter ett omfattande arbete i expert­grupper följt av en internationell workshop. Den nya parodontitklassificeringen innebär, jämfört med tidigare klassificering, en mer exakt beskrivning av vävnadsförändringar i parodontiet, vilket förbättrar förutsättningarna för en framgångsrik behandling.

Vetenskap

Orala mikrobiotans kopplingar till allmänhälsan

Oral hälsa skapas i ett symbiotiskt förhållande mellan den residenta orala mikrobiotan och värden. Lokala bakteriella förändringar som resultat av ekologiska störningar kan leda till en dysbios, vilket anses vara ett avgörande inslag i patogenesen för parodontit och dental karies. Dysbios i den orala mikrobiotan har också kopplats till allmänsjukdomar såsom kardiovaskulära sjukdomar, diabetes och cancer. Det är därför tänkbart att ett symbiotiskt förhållande mellan den orala mikrobiotan och värden kan ha positiva effekter utanför munhålan.

Vetenskap

Samband mellan orala infektioner och kardiovaskulära sjukdomar

Sambandet mellan kroniska orala infektioner och kardiovaskulära sjukdomar (CVD) har fastslagits i ett flertal omfattande epidemiologiska studier. Majoriteten av evidensen avser sambandet mellan parodontit och åderförkalkning och parodontit har erkänts som en oberoende riskfaktor för CVD. Därmed är parodontal behandling även gynnsamt för den allmänna hälsan.

Vetenskap

Endodontiska infektioner och allmänhälsa

Påvisade samband mellan endodontiska sjukdomstillstånd och allmänsjukdomar som diabetes och hjärt-kärlsjukdom är svaga och osäkra. Åtgärder för att förebygga karies och tandtrauma samt att, när det är påkallat, utföra rotbehandlingar så att förekomsten av endodontiska infektioner minskar motiveras dock väl utifrån ett odontologiskt perspektiv. Ifall frånvaro från endodontiska infektioner också bidrar till en minskad risk för allmänsjukdomar är i dagsläget osäkert.

Nordiskt tema

Sambandet mellan orala infektioner och andra sjukdomar – idéhistoriska, vetenskapliga, etiska och sociala aspekter

Artikeln diskuterar orala infektioner och relationen till andra sjukdomar utifrån ett idéhistoriskt, vetenskapligt, etiskt och socialt perspektiv. Det aktuella vetenskapliga kunskapsläget inom området refereras kortfattat och frågan om orsak och verkan behandlas. Utifrån etiska principer diskuterar vi också hur tandvården på bästa sätt ska tillhandahållas till dem som bäst behöver den – vilket också är en viktig social fråga.

Vetenskap

Kopplingen mellan parodontit och reumatoid artrit

En ökad prevalens av parodontit hos RA-patienter har i flera studier påvisats hos RA-patienter. Men resultaten är motstridiga och något orsakssamband har inte kunnat bekräftas. Det krävs ytterligare forskning för att klarlägga mekanismerna som kopplar samman de två sjukdomarna.

Vetenskap

Barns och ungdomars orala hälsa – orosfaktorer för framtiden

God oral hälsa är inte självklart hos friska barn och än mindre hos sjuka barn. Så många som vart femte barn har en kronisk systemisk sjukdom. De mest prevalenta är allergier, astma, diabetes samt autoimmuna sjukdomar. Nästan 10 procent av alla barn lider av psykisk ohälsa. Tidig diagnostik och riktade preventiva åtgärder är nyckelfaktorer när det gäller att kontrollera orala sjukdomar på individnivå.

Vetenskap

Kopplingen mellan diabetes mellitus typ 2 och parodontal sjukdom

Diabetiker har gravare parodontit än icke-diabetiker, men alla detaljer om parodontitens inverkan på diabetes är inte klarlagda. Det förefaller som om diabetes är vanligare förekommande hos parodontitpatienter än hos individer med god parodontal hälsa.

Nordiskt tema

Sambanden munhälsa – allmänhälsa

Här inleds den nordiska artikelserien med temat om sambanden mellan munhälsa och allmänhälsa. Sju artiklar ingår i serien, fördelade på årets tre första nummer.

Vetenskap

Infektionshygienens roll i kampen mot antibiotikaresistens

Spridningen av resistenta bakterier på tandkliniker förebyggs mest effektivt genom upprätthållandet av en hög hygiennivå vid all tandbehandling. De generella infektionshygieniska åtgärderna omfattar handhygien, användning av personlig skyddsutrustning samt rengöring, desinfektion och sterilisering av utrustning och inventarier.

Vetenskap

Upptäck mer

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

1 2 3 4

Varje år produceras ett gemensamt vetenskapligt tema av tandläkartidningarna i de nordiska länderna. I Tandläkartidningen kan du läsa alla de vetenskapliga artiklarna översatta till svenska.