Foto: Colourbox
Inspektionen för vård- och omsorg, IVO, inledde utredningen efter att arbetsgivaren blev uppmärksammad på att tandläkaren vid upprepade tillfällen förskrivit antibiotika till en patient som aldrig besökte kliniken. Vidare förskrev han läkemedel på fel indikation, med fel dos och felaktigt val av preparat. I samband med anmälan till IVO upptäckte arbetsgivaren brister inom journalföring, utförda behandlingar och medicinsk helhetsbedömning av patienterna.
IVO begärde in sju journaler från tandläkarens tid som anställd inom folktandvården och tre från journaler från hans egen klinik. Myndigheten konstaterade att undersökningarna innehöll stora brister och att röntgenunderlaget var undermåligt. Ytterligare en återkommande brist var knapphändiga eller obefintliga bedömningar av patienternas hälsostatus. Vid protetiska behandlingar lämnade han kariologiska och parodontala sjukdomar utan åtgärd.
Tandläkaren, som avslutade sin anställning på folktandvården efter överenskommelse med arbetsgivaren, motsatte sig dock IVO:s yrkande. Han menade att de brister som IVO pekade på var resultatet av stress och de många patienter han fick behandla. Enligt tandläkaren visste man på kliniken att han aldrig nekade en patient med akuta besvär, vilket ledde till att han fick behandla fler patienter än någon annan av kollegerna. Trots att ingen av patienterna har tillfogats någon skada eller blivit utsatta för allvarliga risker anmälde arbetsgivaren honom till IVO, skriver tandläkaren i sitt yttrande.
IVO yrkade på att tandläkarens legitimation skulle dras in, men Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, höll inte med. ”Bristerna är allvarliga, men kan inte likställas med grov oskicklighet”, konstaterade ansvarsnämnden i beslutet och tycker att tandläkaren ska genomgå en prövotid på tre år.
