Ortstillägg. Zontillägg. Glesbygdstillägg. Det handlar om samma sak, ett lönetillägg för att locka tandläkare till svårrekryterade kliniker på landsbygden.
Av folktandvårdens 21 olika arbetsgivare har 13 någon form av generella tillägg. Det är faktiskt vanligare i Götaland än i de sju skogslänen i norr, där flera glesbygdslän saknar tillägg.
Högsta tilläggen har tandläkare i Hällefors och Kopparberg i den nordligaste delen av Örebro län med 7 900 kronor per månad.
– Vi är egentligen inget glesbygdslän men har en väldigt tydlig glesbygdsproblematik på så sätt att i princip alla nyutexaminerade tandläkare vill bo i Örebro stad. Då behöver vi någon form av löneförmån för att locka dem att jobba i länets ytterområden, säger Bengt Sjödin, tandvårdsdirektör i Örebro.

Färre vakanser

Norrbotten är ett län där folktandvården infört generellt höga glesbygdstillägg. Tandvårdschefen Klas Tunbrå tycker att de positiva effekterna av de senaste tio årens lönepolitik är tydliga.
– Vi har inte alls samma vakansproblem i Norrbottens läns inland som för 5–10 år sedan. Tidigare fanns en tydlig ström av unga tandläkare som jobbat ett eller några år i inlandet och sedan sökte sig till kliniker vid kusten. Jag upplever att glesbygdstillägget motverkat de strömmarna.
– Jag ser det också som en styrka att tillägget förankras i kollektivavtal efter förhandlingar med facket och att det kopplas till ett teamledartillägg, som på ett naturligt sätt ger nya tandläkare stöd i början av karriären.
Eivor Nordström-Carlén, ordförande i Norrbottens tt-avdelning, varnar dock för att en alltför stelbent lönepolitik kan skapa irritation vid klinikerna i kustregionen.
– Det är ju inte så att tandläkare i Luleå och vid andra kustkliniker saknar jobbalternativ. Personalomsättningen där har ökat, men när vi pekar på det som ett problem får vi ingen förståelse från arbetsgivaren. Man vill behålla löneskillnaderna mellan inland och kust för att inte riskera att få tillbaka strömningarna som fanns tidigare.

Vanligt i storstadsregioner

Folktandvården i storstadsregioner som Västra Götaland och Skåne är faktiskt två arbetsgivare som allra mest byggt ut egna modeller med ortstillägg.
Sedan drygt ett år har folktandvården Västra Götaland ett system med ett tillägg på decemberlönen, max 30 000 kronor, varje år för tandläkare vid landsbygdskliniker.
– Det är snart dags att börja utvärdera satsningen, men jag bedömer den som framgångsrik och kan konstatera att bemanningsläget är bättre än någonsin. Vi har exempelvis inte en enda tandläkarvakans i Skaraborg och det har aldrig hänt tidigare, säger personalchefen Anneli Bernhardsson.
Flera arbetsgivare som saknar generella ortstillägg uppger att löneläget ändå är högre vid kliniker i glesbygd genom individuella överenskommelser.

»Kortsiktig lösning«

– Vi är egentligen tveksamma till olika former av tillägg utöver grundlönen, men det är positivt att det sker under ordnade former och att arbetsgivarna månar om fackligt inflytande.
Så kommenterar Mats Olson, ombudsman centralt vid Tjänstetandläkarna och löneexpert, den ganska vildvuxna flora av olika orts- och glesbygdstillägg som finns i svensk tandvård.
Han har förståelse för att arbetsgivarna agerar för att klara rekryteringen till glesbygden, men ser det som kortsiktiga lösningar att bara inrikta sig på tillägg. En annan variant kunde vara att erbjuda arbetstidsförkortning, exempelvis åtta timmars kortare arbetsvecka med oförändrad lön, menar Mats Olson.
– Tilläggen i exempelvis Norrbotten har varit framgångsrika. Samtidigt är det i viss mån ett tecken på att dessa arbetsgivare inte hängt med i löneutvecklingen tidigare, säger Mats Olson.
För Tjänstetandläkarna är en fråga central: tilläggen måste vara generella.
– För några år sedan reagerade vi över att några landsting riktade tilläggen mot endast nyrekryterade tandläkare. Det var ingen bra modell och tack och lov insåg man det utan att vi behövde agera särskilt mycket.
 

Ny modell med tandhälsokliniker

I Jämtlands län har folktandvården länge motsatt sig fackliga krav att höja det relativt låga glesbygdstillägget på maximalt 1 300 kronor per månad.
– Vi vill egentligen inte ha tillägg som ligger utanför grundlönen och ser inte höga glesbygdstillägg som någon framtidslösning, säger tandvårdschef Kristin Gahnström Jonsson.
– Folktandvården i Jämtland har fem enmanskliniker och utmaningen när våra tandläkare där går i pension blir att hitta bra lösningar. Vi håller på att ta fram en modell med tandhälsokliniker som komplement med fokus på att tandhygienister och tandsköterskor ger förebyggande tandvård.
Kristin Gahnström Jonsson bävar något för reaktionerna från politiker och befolkning när planerna tar fastare form:
– På en klinik ska det finnas en tandläkare, punkt slut. Så är den allmänna uppfattningen.
– Men som jag ser det kommer vi inte att klara rekryteringen av tandläkare till glesbygd i samma utsträckning som tidigare och då måste vi tänka i nya banor. Om möjligheter finns ska även tandläkare kunna arbeta på en tandhälsoklinik, men patienterna i området måste vara beredda att söka sig till en större klinik för reparativ vård.
Maria Ekman, TT-avdelningen i Jämtland, är tveksam till modellen med tandhälsokliniker:
– Arbetsgivaren har inte övertygat mig om att det skulle vara ett modernt sätt att organisera tandvården. Men jag ser fram emot att man görs mer delaktig i planerna än vad som skett hittills.