Nästa år kommer folktandvårdens allmäntandvårdskliniker i hela regionen att arbeta efter en och samma mall.
– Det innebär att vi kommer att ha samma rutiner och lättare kunna hitta och följa upp barn som uteblir från tandläkarbesöken. Det är viktigt just för att vi kan upptäcka barn som far illa på det här sättet, säger Eva-Karin Bergström, som är koordinator på Västra Götalandsregionens Hälso-odontologiska enhet.
I projektet ingick 24 utvalda kliniker i Västra Götalandsregionen. Var och en av dem sände en remiss till EAB-gruppen när ett barn uteblivit från undersökning.
Uppdaterade rutiner
Vid årsskiftet uppdaterades rutinerna så att folktandvårdens samtliga 116 allmäntandvårdskliniker i regionen får samma möjlighet att nyttja projektgruppens tjänster med att eftersöka barn som uteblivit från undersökningar. Mycket tack vare arbetsgruppen som utarbetat rutiner och arbetssätt efter att systematiskt ha letat reda på barn som uteblivit och följt upp varje fall för sig.
Först genom att läsa journalanteckningarna för varje enskilt barn och därefter letat upp telefonnummer i adressregister eller på internet – och ringt upp.
Så fort en vårdnadshavare gått att nå har gruppen bokat upp en tandläkartid på stående fot.
– Det kräver ju trots allt en aktiv handling att boka in en tid själv, så fort vi fick tag i någon så pratade vi om vikten av att barnet fick en tandläkartid och försökte motivera att barnet skulle komma till tandvården så fort som möjligt, säger hon och tillägger att en anledning till att barnen uteblir är att föräldrarna själva kan vara tandvårdsrädda eller att vårdnadshavarna inte har som tradition att gå till tandvården.
– De fem tandsköterskorna som arbetar i gruppen har lite olika kulturell bakgrund, vilket gör att de kan göra sig förstådda på flera andra språk än svenska, förklarar Eva-Karin Bergström.
Väntar i tre veckor
I de fall då det inte gått att få tag i vårdnadshavaren har gruppen först skickat ett brev med budskapet att alla barn har rätt till tandvård. Därefter avvaktade man i tre veckor innan brev två gick iväg. I det brevet var budskapet något skarpare och innehöll bland annat ett meddelande om att tandvårdspersonal är skyldig att anmäla till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn inte får den tandvård de har rätt till.
– Att anmäla till socialtjänsten är det sista man vill, men det var fler än vi trodde som inte hade en godtagbar anledning till att inte komma, förklarar Eva-Karin Bergström som är glad över att den största andelen av de barn man spårat upp trots allt gått att boka in på undersökning.
60 procent av barnen har bokats in till tandläkarbesök. Ytterligare 20 procent av dem hade en giltig orsak att inte besöka kliniken de var listade på. En del gick exempelvis till privattandläkare som inte hade barnavtal och därför inte kan lista barn hos sig, ytterligare andra barn bodde tillfälligt utomlands. Några barn fick hjälp av arbetsgruppen att lista sig på den klinik de i stället önskade gå till.
Kontaktat socialtjänsten
Resterande 20 procent av barnen lyckades gruppen inte hitta eller motivera till att komma på undersökning.
– I de fall då barnet, trots ansträngningar, inte gått att nå, har vi fyllt i en anmälan till socialtjänsten och sedan har ansvarig klinikchef skickat in den till socialtjänsten, konstaterar Eva-Karin Bergström.
Innan socialtjänsten tar vid har breven från folktandvården i allmänhet kommit i retur och det kan vara ett tecken på att barnet flyttat utomlands. Trots det fortsätter man att kalla barnen så länge de finns listade på respektive tandvårdsklinik. Men uteblivandet från tandvårdstiden kan också vara en signal på att barnet har det mindre bra hemma.