Begreppet evidens har fått en allt mer central roll på senare år och i Tandläkartidningen nummer 6 2016 fördjupar vi oss i ämnet i ett stort vetenskapligt tema. Men vad kännetecknar egentligen god evidens? Och vad händer på tandvårdsområdet i dag? Vi frågade Sofia Tranæus, som ägnar hela dagarna åt detta i sin roll som avdelningschef på SBU.
Vad krävs för att säga att en metod har god evidens?
– Kort uttryckt kan man säga att metoden ska ha utvärderats med:
- Minst två studier, utförda av två av varandra oberoende forskargrupper.
- Rätt studiedesign. RCT, randomiserade, kontrollerade försök, är inte alltid den bästa metoden. Det beror på vad som ska studeras.
- Att det är tillräckligt många observationer gjorda, det vill säga att tillräckligt många personer studerats.
- Att det inte har försvunnit för många personer ur studien innan den kommer till slutet. Eller, om det är oundvikligt bortfall, att man har gjort en så kallad känslighetsanalys.
- Att studierna pekar åt samma håll.
- Att effekten av metoden har utvärderats i en systematisk översikt. Det är också viktigt att göra en etisk och hälsoekonomisk analys.
Inom vilka områden inom odontologin finns mest evidens?
– Användningen av fluor. Där vet vi till exempel att användningen av fluortandkräm två gånger per dag ger ett bra grundskydd.
Var finns minst? Varför?
– Där kan man se likheter med övriga hälso- och sjukvården. Det är hos de sköra äldre och personer med nedsatt funktionsförmåga och svag autonomi. Så är det tyvärr genomgående. Det finns mest forskning om medelålders män vid god vigör. Hårdraget kan man säga att män sätter upp studier på mäns åkommor.
Vad krävs för att få igång god vetenskaplig forskning? Varför går det så långsamt?
– Nätverk! Och en mycket stor portion god vilja. Jag håller inte riktigt med om att det går långsamt. Det tar tid att vända en atlantångare. Från SBU:s balkong ser jag andra områden och tandvården sticker ut med tre ”v”, välvillig, välorganiserad och gemensamt värdesökande. Det är tydligt att alla viktiga aktörer har brukarens eller patientens bästa i fokus och att det egna forskningsområdet kan få makas lite åt sidan för det gemensamma högre syftet.
Vad kan man som tandläkare göra om man vill börja forska?
– Jag tycker att man ska ta sig ett snack med den specialist som man har mest kontakt med. Specialistklinikerna medverkar ofta i större studier. Är det någon särskild fråga man går och tänker på så skulle jag rekommendera att ringa eller mejla till de personer på lärosätena som har den inom sitt område.
Inom vilka områden hoppas du att forskningen ska resultera i mer evidens?
– Jag säger som Nina Rehnqvist, SBU:s nämnds ordförande: Det som är vanligt, farligt eller dyrt. Med förbehållet att vi samtidigt måste värna om små, svaga grupper eller tillstånd. De måste också få plats i detta.
Hur står sig svensk odontologisk forskning i en internationell jämförelse?
– Den har varit mycket framgångsrik och står sig ännu, men kan bli omsprungen om vi inte kraftsamlar.
Vad hoppas du på om tio år för svensk odontologisk forskning?
– Att vi är världsledande på klinisk behandlingsforskning. Med hjälp av hälsodataregister, kvalitetsregister, e-journaler och god organisation ligger det och väntar runt hörnet!
Varför är evidens så viktigt?
– I de allra flesta fall behövs många observationer på olika patienter under olika förhållanden för att man ska kunna få en bra bild av hur en metod fungerar. Det är svårt för en enskild kliniker att hinna samla all den informationen på ett strukturerat sätt. Den mänskliga välviljan riskerar att förleda oss att tolka och komma ihåg positiva utfall om vi förväntar oss eller hoppas på det. Då blir det snedvridna observationer. Det kan det även bli med dåligt utförd forskning – det är därför det är viktigt att studierna håller hög kvalitet.
Är inte beprövad erfarenhet lika viktigt?
– Beprövad erfarenhet har en viktig plats i väntan på vetenskaplig evidens. Där skulle jag vilja slå ett slag för ”systematisk beprövad erfarenhet”, att man samlar sin kliniska erfarenhet på ett systematiskt sätt så att den går att följa upp och kvalitetssäkras. (Sverker Toreskogs arbetssätt är ett lysande exempel på det.)
Du har varit med och startat ett nytt metodutvärderingscentra, Health Technology Assessment-Odontology, eller HTA-O, vid Malmö högskola. Hur kommer det att bidra?
– Odontologiska frågor har av många skäl en svag ställning i konkurrensen med övriga frågor i hälso- och sjukvården. Det resulterar i att få rapporter som rör tandvården tas fram. Syftet med centrumet är att fylla ut där myndigheterna inte hinner med. Man kan även tänka sig att det kan fungera som en upplysningstjänst för tandvården, som relativt snabbt kan ge snabba svar på avgränsade tandvårdsfrågor. Svaren skulle kunna användas som kunskapsunderlag inför strategiska beslut, till exempel om en klinik ska välja att införa en ny metod eller om en metod bör utmönstras. Just nu tas en systematisk kartläggning om äldretandvården fram. Den kan användas som ett underlag för eventuella kommande forskningssatsningar.
