Olika metoder för bonding var likvärdiga

Tyska forskare har under sommaren presenterat resultaten av en fjortonårig klinisk utvärdering av två olika adhesionsstrategier för att bonda leucitförstärkta glaskeramiska tandinlägg. I en tidigare studie har de visat att etsning och bonding med flerstegssystemet Syntac följt av cementering med kompositen Variolink II ger goda långsiktiga resultat. Nu har de dessutom jämfört denna strategi med ett självbondande hartscement (RelyXUnicem).

Undersökningen gjordes på 30 patienter mellan 23 och 69 år gamla som fått sammanlagt 83 leucitförstärkta glaskeramiska inlägg av IPS Empress-typ. Ungefär hälften av inläggen fixerades med det självbondande hartscementet och hälften genom den tidigare studerade kombinationen av etsning, bonding och komposit.

Inläggen undersöktes sedan utifrån en rad parametrar efter två veckor, två år, fyra år och fjorton år av två oberoende tandläkare som inte visste vilken cementeringsmetod patienten fått.

Efter de 14 åren kunde 54 inlägg hos 22 patienter analyseras. Den enda statistiskt säkerställda skillnad som kunde noteras var att det något oftare förekom missfärgning vid skarven hos patienter där fixeringen skett med det självbondande hartscementet. I övrigt var de två metoderna efter 14 år likvärdiga.

Forskarna drar därför slutsatsen att bägge metoderna är tillräckligt bra för att kunna rekommenderas.