”Tidigare insatser kan rädda äldres tänder”
Att ta hand om äldre kräver samarbete mellan många olika professioner, menar Inger Wårdh, universitetslektor vid Karolinska institutet. Foto: Inger Wårdh

”Tidigare insatser kan rädda äldres tänder”

Tema äldretandvård 15 jan 2016
Dela artikeln
Att tänka profylaktiskt är grundläggande inom svensk tandvård, men äldretandvård är ett undantag.
– Vi kommer in alldeles för sent, säger Inger Wårdh, docent och enhetschef på KI:s avdelning för gerodonti.

Inger Wårdh ser flera problem med dagens äldretandvård. De äldres vård och omsorg är så uppdelad att munhälsan ofta hamnar mellan stolarna. Äldre får inte hjälp i tid med den subventionerade tandvården.

– Vi säger att vi tänker profylaktiskt, men när det gäller de äldre gör vi inte det. Vi kommer in alldeles för sent, säger hon.

Andra problem är att för stor andel av resurserna går till administration av uppsökande och nödvändig tandvård i stället för till vård samt att valfrihet av vårdgivare många gånger innebär bristande kontinuitet.
Inger Wårdh skulle vilja se kommunalt anställda tandhygienister, som i Mariestad. De skulle kunna upptäcka problem på ett tidigare stadium.

Kräver samarbete

Att ta hand om de äldre kräver samarbete mellan många olika professioner.

– Tandvården är inte på något sätt ovälkommen, men vi håller oss för oss själva ganska mycket.

Inger Wårdh Ålder: 62 år. Titel: Övertandläkare, docent. Jobb: Universitetslektor i gerodonti vid Karolinska institutet (KI). Chef på KI:s enhet för gerodonti. Övriga uppdrag: Ordförande för Riksföreningen för åldrandeforskning och nyvald vice ordförande i Svensk förening för Orofacial Medicin. Fritid: Umgås med familj och vänner, sjunger i kör, åker längdskidor, har en skogsgård i Dalsland. Foto: Anna Rut Fridholm

Inger Wårdh
Ålder: 62 år.
Titel: Övertandläkare, docent.
Jobb: Universitetslektor i gerodonti vid Karolinska institutet (KI). Chef på KI:s enhet för gerodonti.
Övriga uppdrag: Ordförande för Riksföreningen för åldrandeforskning och nyvald vice ordförande i Svensk förening för Orofacial Medicin.
Fritid: Umgås med familj och vänner, sjunger i kör, åker längdskidor, har en skogsgård i Dalsland.
Foto: Anna Rut Fridholm

Det är inte så konstigt att det blir så, menar hon. Tandvården och hälso- och sjukvården är skilda åt både ekonomiskt och utbildningsmässigt. Även lagstiftningen skiljer sig delvis åt. Men de äldres munhälsa skulle gynnas av bättre gränsöverskridande samarbete.

Kvalitetsregistret Senior Alert med munbedömningsinstrumentet Roag (”revised oral assessment guide”) är en väg till detta, berättar Inger Wårdh.

Inger Wårdh är universitetslektor i gerodonti vid Karolinska institutet (KI) och chef på KI:s enhet för gerodonti, som är den enda i sitt slag i landet.

I jobbet ingår forskning och undervisning, bland annat. Hennes forskning sker i samarbete med Akademiskt centrum för äldretandvård (ACT) i Stockholm och följer i huvudsak två spår. Det ena är muntorrhet och den sjukdomsframkallande bakteriefloran som medföljer. Det andra handlar om tuggning.

Surare miljö

När tandvården behandlar den äldre patienten, utgår man ifrån en ”normal vuxen”, men det är mycket som kan vara annorlunda hos äldre.

I samband med muntorrhet får de äldre en surare miljö i munnen och biofilmen förändras. Den mikrobiella obalansen leder till karies. Den förändrade bakteriefloran är också förknippad med luftvägsinfektioner.

Problemen förvärras av nedsatt förmåga att hålla rent.

– Muntorrhet och den sura miljön orsakas främst av intensiv medicinering, som behövs för att förlänga livet. Men det är inte så lätt att få bukt med bakteriefloran utan att bota muntorrheten, säger Inger Wårdh.

– De produkter som finns i dag förbättrar komforten, men kommer inte åt problemet. Jag skulle mycket gärna vilja ta fram ett sköljmedel eller något som ändrar den felaktiga floran.

“Det måste vara enkelt”

Samarbete med övriga vården är väldigt viktig för att den äldre ska kunna fortsätta vara frisk i munnen trots muntorrhet och avtagande förmåga att sköta munhygienen själv. Munvård är en daglig aktivitet som hos beroende äldre måste göras av anhöriga eller vårdpersonal.

– Det måste vara enkelt. Det fungerar oftast inte att få vårdpersonal att använda mellanrumsborstar eller andra komplicerade rutiner.

Förutom muntorrhet forskar Inger Wårdh om tuggning.

– Tuggning och kognition hänger ihop. Det verkar vara själva tuggningen och inte antalet tänder som spelar roll.

Hur ska äldre patienters bett rehabiliteras för att behålla de kognitiva funktionerna? Hur många tänder behövs för att kunna tugga ordentligt? Det är frågor som hon intresserar sig för, inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv, eftersom svaren påverkar vilken tandvård som subventioneras.

Med ökande ålder ökar också antalet dementa, och många dementa får ett ändrat tuggningsmönster. I stället för att mala sönder maten, biter de bara av den bäst de kan. Inger Wårdh försöker ta reda på bästa sättet att restaurera ett sådant bett.

– När det gäller sköra äldre behöver man tänka långsiktigt och fundera över prognosen.

Kan ställa till det

Vilka tänder går att rädda? Hur länge? När protetiken går sönder, hur mycket ska man reparera? Vad orkar patienten med? Hur viktigt är estetiken för just denna person?

Regelverket kan också ställa till det för de äldre, menar Inger.

– Man gör det som blir beviljat, även om det inte är det bästa, egentligen.

Tuggförmågan kan man till exempel upprätthålla även utan fast protetik. Hos en muntorr person med mycket plack kan det vara viktigare att kunna hålla rent.

– Man kan inte begära att vårdpersonal ska gå in och göra rent kring implantat under fastsittande konstruktioner. De har inte resurser eller kunskap till det, säger Inger Wårdh.

Hon driver också ett hemtandvårdsprojekt. Hemtandvård är ett sätt att hålla kontakt med äldre som annars mest skulle utebli från sina tandvårdsbesök. Men det är ett stort jobb att leta upp personer som behöver hemtandvård och besöka dem hemma.

Inger Wårdh handleder fyra doktorander och även ett antal studenter som gör examensarbeten och masteruppsatser.

Förutom forskning undervisar hon en hel del, bland annat på tandläkar- och tandhygienistutbildningarna på KI. Tandläkarstuderande går en grundkurs i gerodonti de sista två terminerna, och tandhygienisterna som väljer att gå det frivilliga tredje året på utbildningen studerar då också gerodonti.

Text: Janet Suslick

Dela artikeln

Andra artiklar i temat "Äldretandvård"

Kommunal tandhygienist lyfter sköras munhälsa

Tema äldretandvård Äldres tandhälsa har fått en mer framskjuten plats i Mariestad sedan kommunen anställt en tandhygienist.
8 jan 2016

Fluorsköljning blev en succé

Tema äldretandvård Små insatser kan göra underverk för de äldres tandhälsa. Det visar det arbete som bedrivs på äldreboenden i främst Söderhamn och Hudiksvall.
7 jan 2016

Uthållig kämpe för de äldre

Porträttet – Den uppsökande verksamheten kommer för sent, munhälsan har ofta redan raserats när äldre får rätt till fri munhälsobedömning. Det säger Lars Gahnberg som inte bara brinner för äldres rätt till god oral hälsa, utan även för skidåkning.
28 dec 2015
Plusmaterial

Individuella bedömningar extra viktigt för äldre

Metod Alla blir äldre. Men vi åldras olika. Därför är det speciellt viktigt att göra individuella bedömningar innan du behandlar äldre patienter.
21 dec 2015

Kurs i gerodonti inspirerar

Tema äldretandvård Robert Bohlin trivs inom äldretandvården. För att fördjupa sina kunskaper gick han i höstas en diplomkurs i gerodonti.
15 jan 2016
Plusmaterial

God äldretandvård en stor utmaning

Vetenskap Under senare år har både myndigheter och tandvården fått upp ögonen för den utmaning det innebär att säkra en god munhälsoutveckling hos den äldre delen av befolkningen. Fortfarande finns en betydande utvecklingspotential inom såväl tandvård som omsorg och hälso- och sjukvård. I denna artikel ges en beskrivning av nuläget samt reflektioner över framtida möjligheter att utveckla äldretandvården.
15 dec 2015

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören.: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch