”Tidigare insatser kan rädda äldres tänder”

Inger Wårdh ser flera problem med dagens äldretandvård. De äldres vård och omsorg är så uppdelad att munhälsan ofta hamnar mellan stolarna. Äldre får inte hjälp i tid med den subventionerade tandvården.
– Vi säger att vi tänker profylaktiskt, men när det gäller de äldre gör vi inte det. Vi kommer in alldeles för sent, säger hon.
Andra problem är att för stor andel av resurserna går till administration av uppsökande och nödvändig tandvård i stället för till vård samt att valfrihet av vårdgivare många gånger innebär bristande kontinuitet.
Inger Wårdh skulle vilja se kommunalt anställda tandhygienister, som i Mariestad. De skulle kunna upptäcka problem på ett tidigare stadium.

Kräver samarbete

Att ta hand om de äldre kräver samarbete mellan många olika professioner.
– Tandvården är inte på något sätt ovälkommen, men vi håller oss för oss själva ganska mycket.

Det är inte så konstigt att det blir så, menar hon. Tandvården och hälso- och sjukvården är skilda åt både ekonomiskt och utbildningsmässigt. Även lagstiftningen skiljer sig delvis åt. Men de äldres munhälsa skulle gynnas av bättre gränsöverskridande samarbete.
Kvalitetsregistret Senior Alert med munbedömningsinstrumentet Roag (”revised oral assessment guide”) är en väg till detta, berättar Inger Wårdh.
Inger Wårdh är universitetslektor i gerodonti vid Karolinska institutet (KI) och chef på KI:s enhet för gerodonti, som är den enda i sitt slag i landet.
I jobbet ingår forskning och undervisning, bland annat. Hennes forskning sker i samarbete med Akademiskt centrum för äldretandvård (ACT) i Stockholm och följer i huvudsak två spår. Det ena är muntorrhet och den sjukdomsframkallande bakteriefloran som medföljer. Det andra handlar om tuggning.

Surare miljö

När tandvården behandlar den äldre patienten, utgår man ifrån en ”normal vuxen”, men det är mycket som kan vara annorlunda hos äldre.
I samband med muntorrhet får de äldre en surare miljö i munnen och biofilmen förändras. Den mikrobiella obalansen leder till karies. Den förändrade bakteriefloran är också förknippad med luftvägsinfektioner.
Problemen förvärras av nedsatt förmåga att hålla rent.
– Muntorrhet och den sura miljön orsakas främst av intensiv medicinering, som behövs för att förlänga livet. Men det är inte så lätt att få bukt med bakteriefloran utan att bota muntorrheten, säger Inger Wårdh.
– De produkter som finns i dag förbättrar komforten, men kommer inte åt problemet. Jag skulle mycket gärna vilja ta fram ett sköljmedel eller något som ändrar den felaktiga floran.

”Det måste vara enkelt”

Samarbete med övriga vården är väldigt viktig för att den äldre ska kunna fortsätta vara frisk i munnen trots muntorrhet och avtagande förmåga att sköta munhygienen själv. Munvård är en daglig aktivitet som hos beroende äldre måste göras av anhöriga eller vårdpersonal.
– Det måste vara enkelt. Det fungerar oftast inte att få vårdpersonal att använda mellanrumsborstar eller andra komplicerade rutiner.
Förutom muntorrhet forskar Inger Wårdh om tuggning.
– Tuggning och kognition hänger ihop. Det verkar vara själva tuggningen och inte antalet tänder som spelar roll.
Hur ska äldre patienters bett rehabiliteras för att behålla de kognitiva funktionerna? Hur många tänder behövs för att kunna tugga ordentligt? Det är frågor som hon intresserar sig för, inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv, eftersom svaren påverkar vilken tandvård som subventioneras.
Med ökande ålder ökar också antalet dementa, och många dementa får ett ändrat tuggningsmönster. I stället för att mala sönder maten, biter de bara av den bäst de kan. Inger Wårdh försöker ta reda på bästa sättet att restaurera ett sådant bett.
– När det gäller sköra äldre behöver man tänka långsiktigt och fundera över prognosen.

Kan ställa till det

Vilka tänder går att rädda? Hur länge? När protetiken går sönder, hur mycket ska man reparera? Vad orkar patienten med? Hur viktigt är estetiken för just denna person?
Regelverket kan också ställa till det för de äldre, menar Inger.
– Man gör det som blir beviljat, även om det inte är det bästa, egentligen.
Tuggförmågan kan man till exempel upprätthålla även utan fast protetik. Hos en muntorr person med mycket plack kan det vara viktigare att kunna hålla rent.
– Man kan inte begära att vårdpersonal ska gå in och göra rent kring implantat under fastsittande konstruktioner. De har inte resurser eller kunskap till det, säger Inger Wårdh.
Hon driver också ett hemtandvårdsprojekt. Hemtandvård är ett sätt att hålla kontakt med äldre som annars mest skulle utebli från sina tandvårdsbesök. Men det är ett stort jobb att leta upp personer som behöver hemtandvård och besöka dem hemma.
Inger Wårdh handleder fyra doktorander och även ett antal studenter som gör examensarbeten och masteruppsatser.
Förutom forskning undervisar hon en hel del, bland annat på tandläkar- och tandhygienistutbildningarna på KI. Tandläkarstuderande går en grundkurs i gerodonti de sista två terminerna, och tandhygienisterna som väljer att gå det frivilliga tredje året på utbildningen studerar då också gerodonti.