107 kliniker får mer kunskap

Tandvården ska baseras på bästa tillgängliga kunskap. Att sprida och använda kunskapen ute i verksamheten ska ske på ett mer systematiskt sätt i hela landet. Det kallas kunskapsstyrning, och landets regioner satsar stort på idén.
Kunskapsstyrning införs inom hela hälso- och sjukvården. Tandvården har ett eget programområde på nationell nivå, där representanter för varje sjukvårdsregion samarbetar.

Thomas Jacobsen är ordförande i programområde tandvård i Västra sjukvårdsregionen och representerar regionen i det nationella programområdet för tand­vården.
– Traditionellt skickar man tandläkare på en kurs de efterfrågar. Men sedan åker de tillbaka till kliniken och fortsätter inte sällan att göra som de alltid har gjort. Kunskapen har höjts, men inte kompetensen, säger ­Thomas Jacobsen.
För att få mer kunskapsbaserad tandvård måste kunskapen också tillämpas.
Hans råd:
– Välj ut något som är viktigt och kör det ordentligt.

Orofacial smärta och käkfunktionsstörning

Precis så gör man nu i Västra Götalandsregion.
Folktandvården satsar på att höja kunskapen om orofacial smärta och käkfunktionsstörning inom hela allmäntandvården. Målet är att få medarbetarna att göra en enkel screening på alla patienter och att sedan erbjuda patienter som har problem en bettfysiologisk undersökning och behandling om de behöver det.
Hittills har det inte varit så. Alla tandläkare träffar patienter som har orofacial smärta eller käkfunktionsstörning – men långt ifrån alla patienter som skulle behöva behandling får det.

Bettfysiologisk behandling

Att många medarbetare behövde ett kunskapslyft på området upptäcktes i samband med en kartläggning av kunskapsluckor som gjordes i Folktandvården Västra Götaland år 2017.

– Vi såg en lucka inom bettfysiologi. Det var både en underdiagnostisering och en underbehandling av oro­facial smärta och käkfunktionsstörning, berättar ­Karolina Broberg, bettfysiolog i Borås och specialitetsutvecklare inom bettfysiologi.
Bara 1,2 procent av patienterna hos Folktandvården Västra Götaland fick en bettfysiologisk behandling trots att studier visar att prevalensen av smärta och käkfunktionsstörningar är mellan 8 och 15 procent och att ungefär hälften av alla patienter som har oro­facial smärta eller en käkfunktionsstörning vill ha hjälp.
Det motsvarar alltså minst 4 procent av alla patienter inom organisationen.

Skräddarsytt utbildningspaket

Förra året började en projektgrupp ta fram en modell för att kunna identifiera och ta hand om dessa patienter inom allmäntandvården.
Ett tiotal personer har medverkat i projektgruppen, bland andra Thomas Jacob­sen, Karolina Broberg och Per ­Alstergren, professor i bettfysiologi och ansvarig för oro­faciala smärtenheten vid odontologiska fakulteten i ­Malmö.
Projektgruppen skräddarsydde ett utbildnings­paket som innehåller tre delar och sammanlagt tar sex till åtta timmar att genomföra under en femveckorsperiod. Senast i mitten av november i år ska alla medarbetare inom allmäntandvården ha genomgått utbildningen.

”Medarbetarna är med och bestämmer vem som gör vad i de olika momenten, från screening till behandling av patienter.”

Utbildningen består av tre delar: smärta, screening och diagnostik samt behandling. Varje del omfattar en inspelad föreläsning som hålls av Per Alstergren och som följs upp med gruppdiskussioner och praktisk ­träning.
En viktig del av utbildningen är att varje klinik tar fram en rutin för att identifiera och ta hand om patienter med orofacial smärta eller käkfunktionsstörning.
– Medarbetarna är med och bestämmer vem som gör vad i de olika momenten, från screening till behandling av patienter. Rutinen ska vara ett levande dokument som används och justeras vid behov, säger Karo­lina Broberg.

Screening med tre enkla frågor

Klinikerna lär sig screena med hjälp av tre enkla frågor (screeningverktyget 3Q/TMD – se faktaruta). Momen­tet sker i samband med basundersökning, ofta samtidigt som hälsodeklarationen uppdateras. Varje klinik bestämmer själv vilken personalkategori som ska göra det.
Undersökningsmetoden som lärs ut är en kortversion av ”Diagnostic criteria for temporomandibular disorders” (DC/TMD). Den diagnosticerar de vanligaste bettfysiologiska tillstånden och hjälper tandläkare att fatta beslut om huruvida patienten ska behandlas på allmäntandvårdskliniken eller remitteras.
– Specialisttandvården finns till hands för att stödja klinikerna.

107 kliniker i Västra Götaland

Utbildningskonceptet testades på tre kliniker i vintras, och i våras började fler kliniker med utbildningen. Snart är samtliga 107 allmäntandvårdskliniker inom Folktandvården Västra Götaland klara med den och ska vara igång med att använda DC/TMD.
Projektet avslutas när alla har gått utbildningen. S­edan kommer det att utvärderas.
– Vi vill se om screeningdelen används ute på klinikerna och ta reda på hur mycket behandling som utförs jämfört med innan, säger Karolina Broberg.

Webbaserad kurs

Hon vill också veta hur det går på sikt med patienter som behandlas. Blir de av med smärtan och dysfunktionen eller har de fortfarande besvär?
Kan en webbaserad kurs  som följs av en praktisk del på kliniken vara en modell som leder till att kunskap och en ny arbetsmetod verkligen implementeras? Kan modellen fungera även för liknande utbildningar i andra ämnen? Projektgruppen hoppas det.

Underlätta beteendeförändring

Att kombinera teori och praktik är ett bra sätt att underlätta beteendeförändring, menar Thomas Jacobsen.
– Vi förväntar oss en bättre effekt jämfört med om alla medarbetare enbart lyssnat på en föreläsning, ­säger han.
Folktandvården Västra Götalandsregion planerar att följa resultatet över tid för att se om det blir så.
Vad gör ni om kunskapen som nu finns på klinikerna inte tillämpas i praktisk handling, eller om rutinerna rinner ut i sanden efter ett tag?
– Vi har gjort det så enkelt som möjligt för klinikerna att börja använda modellen och vi hoppas såklart att de gör det. Sedan är det klinikernas ansvar att arbeta enligt modellen, säger Karolina Broberg.

Utbildningsmodell under utveckling

Utbildningsmaterialet kommer att finnas kvar, och tanken är att nyanställda och andra som har missat utbildningen ska lyssna på de inspelade föreläsningarna och lära sig rutinen.
– Om vi ser att målsättningen inte nås måste vi fråga oss varför och givetvis agera. Utbildningsmodellen är trots allt fortfarande under utveckling, säger Thomas Jacobsen.

”Det är tandvårdens ansvar att ställa diagnoser inom hela sitt kompetensområde. Vi kan inte välja bort något.”

Projektgruppen har diskuterat konsekvenserna av utbildningsinsatsen på verksamheten – och också konsekvenserna av att inte identifiera de patienter som har bettfysiologiska problem.
– Det är tandvårdens ansvar att ställa diagnoser inom hela sitt kompetensområde. Vi kan inte välja bort något, säger Thomas Jacobsen.
Det innebär inte att alla diagnoser leder till behandling. Vården ska prioritera patienter med störst behov, menar han.

Behandla så tidigt som möjligt

Vissa patienter med smärta i käkar och ansikte är i stort behov av vård och bör prioriteras högt. Andra blir relativt enkelt symptomfria med hjälp av egenvård. Det finns även patienter som nöjer sig med att få veta att deras besvär inte beror på någon allvarlig sjukdom, konstaterar han.
– Smärta ska behandlas så tidigt som möjligt, annars riskerar den att bli kronisk.
Det medför onödiga kostnader både för individ och samhälle, resonerar han.
Janet Suslick

FAKTA – PÅ RIKSSTÄMMAN

Regionernas arbete med kunskapsstyrning tas upp på seminariet God tandvård kräver kunskap på årets odontologiska riksstämma på Stockholmsmässan.
* Fredag 15 november, kl 10.45